Det finns knappt några, kanske till och med inga, företag som jag känner till som är helt oberoende när de ger privatekonomiska råd angående hur deras kunder ska investera sina pengar. Givetvis rekommenderar banker och finansföretag den egna arbetsgivarens fonder och andra investeringsprodukter för att kunna tjäna pengar på kundens pengar. Vill kunden investera i en svensk indexfond kommer en rådgivare på exempelvis en av storbankerna givetvis inte att rekommendera en fond som finns hos en konkurrent, även om den är hälften så dyr i årlig förvaltningsavgift och således skulle vara det bästa alternativet för kunden att välja att investera sina pengar i. Det är givetvis viktigt att vara lojal.
Människan blir idag allt mer flexibel och gör det mesta själv via Internet. Det blir mer och mer naturligt att själv hämta information och lita på andra kunders recensioner och tester med mera av produkter och tjänster. Olika forum och prisjämförelsesajter gör detta möjligt. Även när det gäller mycket annat, som att läsa nyheter, kolla busstider, boka biljetter m.m. sker det mest utan att någon annan behöver vara inblandad som en mellanhand. Även när det gäller sin privatekonomi kan alla få väldigt mycket bättre koll idag då man enkelt kan logga in på sin Internetbank och sköta sina bankärenden själv. Att öppna ett eget Investeringssparkonto för att själv köpa sina aktier och slippa betala en årlig förvaltningsavgift för innehavet är idag väldigt enkelt. Även att jämföra fonder för att själv vara den som fattar beslutet angående hur ens egna pengar bäst ska investeras är idag väldigt enkelt, exempelvis på sajten "morningstar.se" går det att jämföra fonder. För den yngre generationen är det helt naturligt att använda Internet till det mesta i ens vardag. Det tror jag kommer innebär att i framtiden, när de som är födda under de sista decennierna på förra millenniet börjar tjäna pengar och starta sina liv, kommer ännu fler personer tycka att det är naturligt att själv avgöra vilka fonder man ska investera i, alltså de som är billigast allt annat lika. Allt fler kommer även inse hur enkelt, billigt och motiverat det är att bygga upp sin egen aktieportfölj och njuta av att se utdelningarna öka år efter år i takt med att utdelningsmaskinen växer sig större. Att då en icke-oberoende rådgivare ska försöka sälja på dem en vis investeringsprodukt kommer vara väldigt svårt när kunderna blir allt mer informerade och vet att de kan göra så mycket själva, helt på egen hand. Att bli kund hos någon av nätmäklarna och där själv sköta sin ekonomi billigt, enkelt och översiktligt kommer säkert blir allt mer vanligt i framtiden.
Ett problem när det gäller privatekonomisk rådgivning idag är att många inte inser hur onaturligt det egentligen är att gå till en icke-oberoende privatekonomisk rådgivare. Många tror att det är det enda alternativet som finns och att det är det naturlig att göra. "Jag vill spara en del av lönen varje månad i fonder, alltså går jag till min storbank och lyder de råd jag får där", tänker säkert många. Utan att tänka på att de med stor sannolikhet får ett råd som inte är det mest optimala. Skillnaden mellan att ha en fond som är helt avgiftsfri (det finns faktiskt de som är det) och en fond som kostar 1-2 % per år är väldigt stor på lång sikt. Handlar det om en fond där förvaltaren är verkligt aktiv kan det givetvis vara motiverat att betala denna förvaltningsavgift, om man får en överavkastning jämfört med att ha sina pengar i en Sverigefond. Det största problemet är att många har sina pengar i dyra Sverigefonder som är passivt förvaltade och till 100 % följer index. Eftersom det finns Sverigefonder som följer index som är gratis kommer man på lång sikt att betala många hundratusen kronor i förvaltningsavgifter om man väljer en fond med hög förvaltningsavgift, pengar som annars skulle gått till dig själv. När allt fler personer väl börjar inse värdet av att själv investera sina pengar i fonder som är gratis (eller med väldigt låg förvaltningsavgift) eller ännu hellre investera i egna aktier kommer det bli svårt för fondaktörerna att ta ut höga avgifter utan att till 100 % kunna motivera det och visa på att det medför en överavkastning för kunderna.
Helt oberoende privatekonomisk rådgivning skulle exempelvis kunna handla om att kunden betalar en avgift, säg 500 kr för att få en genomgång av sin privatekonomi och råd om hur kunden på billigast möjliga sätt kan investera sina pengar. Istället föra att rekommendera kunden att investera en del av lönen varje månad i Sverigefonden X med förvaltningsavgiften 1 % för att det är företagets Sverigefond, så rekommenderar man Sverigefonden Y för att den är gratis, alltså har 0 % i förvaltningsavgift, och således kommer vara det mest optimala sättet för personen att investera sina pengar på. Som oberoende privatekonomisk rådgivare kommer man alltså inte vara knuten till ett visst företag och tjäna provision eller avgifter på att sälja på kunden en viss produkt. Man brukar tala om att det "finns inga gratis luncher" och det stämmer in även här. Många väljer att ta privatekonomiska råd som är gratis att få vid rådgivningstillfället, exempelvis hos sin bank, istället för att betala en liten summa för att få bättre råd, som årligen kommer spara in flera tusenlappar. Säg att en person har 100 000 kr idag som ska investeras i en Sverigefond under 10 års tid. I ena fallet är kostnaden för att få rådet "gratis" vid själva rådgivningsmötet, men det rådet kommer sedan kosta personen 1 000 kr per år under 10 års tid, (förutsatt att fonden inte rör sig något) alltså 10 000 kr totalt, förutsatt att förvaltningsavgiften är 1 % per år. Den verkliga kostnaden för det till synes "gratis" rådet är således 10 000 kr. I det andra fallet skulle själva rådgivningen i sig kanske kosta 500 kr. Rådet skulle då vara att investera sina pengar i en Sverigefond som är gratis, vilket alltså inte kommer kosta personen något under de 10 år, alltså 0 kr i förvaltningsavgift. Kostnaden för detta rådet är alltså enbart 500 kr. Skillnaden mellan att få ett råd från en icke-oberoende privatekonomisk rådgivare och en oberoende privatekonomisk rådgivare är i det här fallet 9 5000 kr. Trots att det vore rationellt att välja att betala för att få ett råd som sparar in stora kostnader varje år skulle de flesta välja att ta ett råd som vid rådgivningstillfället är kostnadsfritt men sedan under varje år kostar tusen kronor. Kostnaden för det oberoende privatekonomiska rådet är insparat redan efter ett halvår. Att våga tänka själv och göra sina egna undersökningar är verkligen viktigt.
Nedanstående diagram får illustrera skillnaden mellan att investera sina pengar i fonder helt utan förvaltningsavgifter jämfört med att årligen behöva betala en avgift till förvaltaren, vilket minskar den årliga avkastningen.
 |
| Skillnaden på avkastning i fonder med olika förvaltningsavgifter - engångsinvestering |
 | |
|
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar