Jag förespråkar alltså en långsiktigt aktieinvesteringsstrategi främst i aktier med utdelningstillväxt. Något som är viktigt för att få sina pengar att växa så mycket som möjligt på lång sikt och dra maximal nytta av ränta-på-ränta effekten är att återinvestera avkastningen, i det här fallet utdelningen från aktierna. Ränta-på-ränta effekten lär för övrigt ha beskrivits som världens åttonde underverk av Albert Einstien och av Benjamin Franklin på följande sätt: "Money makes money and the money money makes makes money". Värdet av att återinvestera utdelningen för att bygga upp aktieportföljen/utdelningsmaskinen illustreras i nedanstående text.
Börsen har en långsiktig uppåtgående trend. Det finns lite olika siffror vad gäller hur kraftig denna uppgång är, eftersom mätperioderna skiljer sig åt något. Vissa börjar på 1940-talet och sträcker sig fram till nutid medan andra kan börja några decennier tidigare. Under 1910-talet fram till mitten på 1940-talet var det som bekant två världskrig och en rejäl börskrasch i USA som varade ganska länge. Oavsett vilken tidsperiod som används framgår tydligt skillnaden mellan att investera i aktier, bankkonto och obligationer på lång sikt.
Enligt Aktiespararna har en (1) investerad krona i aktier (med återinvesterad utdelning) respektive bankkonto och obligationer mellan år 1944 och 2008 ökat till 2 353 kr, 48,4 kr respektive 69,2 kr. Beräknar man vilken den genomsnittliga avkastningen har varit för dessa tre olika typer av investeringar kommer man fram till en årlig avkastning som kan ge sken av att skillnaden inte kan bli så stor som den verkligen är. Den genomsnittliga årsavkastningen för aktier är 13,1 %, och för bankkonto respektive obligationer 6,2 % och 6,8 %. Det faktum att det blir så stor skillnad mellan aktier och de två andra investeringsformerna, visar på styrkan av ränta-på-ränta effekten över lång tid, i det här fallet 45 år.
En stor del av aktieportföljens värdeökning kommer från att man varje år återinvesterar de utdelningarna man erhåller, vilket är en viktig ingrediens i byggandet av din utdelningsmaskin. Om vi exempelvis antar att man inte skulle ha återinvesterat utdelningarna varje år och därför endast haft en värdeökning på aktierna på 9 % per år, skulle värdet på den investerade kronan i det här fallet endast ha ökat till 271 kr. Märk väl det kraftigt större beloppet 2 353 kr som erhålls då utdelningarna årligen återinvesteras jämfört med 271 kr. Om man hade investerat 1 000 kr i aktier år 1944 hade man i det ena fallet haft 271 000 kr idag och i det andra fallet, då utdelningen årligen återinvesteras, 2 353 000 kr. Det är alltså högst väsentligt att inse värde av att återinvestera utdelningarna.
Vid en jämförelse mellan ett svenskt aktieindex där utdelningen årligen återinvesteras och ett där hänsyn endast tas till kursutvecklingen mellan 1996 och 2013 för Stockholmsbörsen kan det konstateras att det förstnämnda har ökat med 520 % i värde och det andra med 260 %. Avkastningen som har erhållits när man årligen återinvesterat sina aktieutdelningar i fler aktier, jämfört med att inte återinvestera utdelningen, har under denna 16 år långa period varit dubbelt så hög. Den genomsnittliga årliga avkastningen har varit 12,1 % respektive 8,3 %. Trots att skillnaden kanske inte verkar vara avsevärt stor, blir effekten alltså efter 16 år med ränta-på-ränta effekten att värdet på det investerade beloppet har vuxit med dubbelt så mycket. Att investera 50 000 kr och efter 16 år och ha 310 000 kr (en ökning med 260 000 kr) är givetvis mer lockande än att ha 180 000 kr (en ökning med 130 000 kr). Skillnaden illustreras i grafen nedan. Att årligen återinvestera sin utdelning istället för att konsumera den är således en viktig del i receptet för att bli framgångsrik när det gäller sina aktieinvesteringar på lång sikt. Man ska inte underskatta värdet av ränta-på-ränta effekten!
 |
| Värdet av att återinvestera utdelningen |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar