torsdag 16 maj 2013

Valutarisker i utdelningsmaskinen


Utländska aktier och valutarisk - endast en risk?

Beroende på hur stor del av aktieportföljen man väljer att ha exponerad mot utländska aktier är man givetvis i olika grad utsatt för valutarisker. Amerikanska aktier handlas i dollar, norska aktier i norska kr, danska aktier i danska kr och finska aktier i euro. Köper man aktier i ett finskt företag och euron sjunker i värde mot den svenska kronan kommer givetvis värdet på aktierna minska, även om aktiekursen i euro är oförändrad. I dagens läget är den svenska kronan exceptionellt stark. Det gick för någon månad sedan att läsa att den svenska kronan nu är lika stark som innan den tilläts att flyta fritt, i början på 90-talet. Idag kostar en dollar 6,60 kr, en euro 8,60 kr och ett brittiskt pund 10,10 kr, ungefär. Ser man tillbaka under 2000-talet är det väldigt låga nivåer på samtliga världsvalutor jämfört mot den svenska kronan. Det är lätt att tänka att det betyder att det är köpläge i utländska aktier, då aktiekursen omräknat till svenska kr blir låg idag. Men riktigt så lätt är det inte. Att spekulera i valutor är bland det svåraste man kan göra. Precis som aktier kan falla med ytterligare 50 % efter att de har fallit med 50 % kan även valutor fortsätta att minska i värde relativt den svenska kronan. 

Som svensk blir det huvudsakliga problemet att man har alla sina kostnader i SEK, medan man som ägare av aktier som delar ut pengar i andra valutor får inkomster i andra valutor än SEK. För att undvika detta helt skulle man således välja att investera alla sina pengar i svenska stabila utdelningsaktier. Det är dock inget att föredra, bland annat på grund av att utdelningen blir så koncentrerar under våren samt att några av världens mest stabila bolag med god utdelningshistorik finns noterade i andra länder. Av skälen att ingen kan veta hur valutorna kommer utvecklas långsiktigt, att det finns väldigt många stabila företag med utdelningstillväxt utomlands samt att utdelningen från vissa utländska företag kommer in på kontot oftare än från svenska företag, kvartalsvis eller månadsvis, anser jag att man absolut bör ha en del utländska aktier i sin utdelningsmaskin

Det är samtidigt viktigt att känna till att en valutarisk finns. Det innebär givetvis även omvänt en möjlighet för den som vill investera i utländska aktier, eftersom valutakurserna kan utvecklas fördelaktigt. Stiger dollarkursen medan aktiekursen hos en amerikansk aktie är oförändrad i dollar, kommer värdet på aktien omräknat till SEK öka. Valutakurserna kan både utvecklas positivt och negativt, ingen kan långsiktigt veta hur de kommer utvecklas. Det kan mycket väl bli ett nollsummespel, då man ibland köper utländska aktier vid låga aktiekurser och ibland vid höga aktiekurser, mycket beroende på valutakursen. Det som främst kan drabba investeraren negativt är om man har börjat leva på sin utdelningsmaskin och ser de utländska valutakurserna försvagas kraftigt, säg med 20 % från ett år till ett annat. Vid en oförändrad utdelning eller en låg tillväxt i utdelningen från de utländska aktierna kommer beloppet på utdelningen omvandlat till SEK att bli lägre än vad man beräknat. Det går dock att minska risken för att hamna i en sådan situation, vilket jag kommer beskriva nedan. 

Det finns två faktorer som gör att man inte kommer se sin utdelning minska överdrivet mycket om valutakurserna utvecklas negativt på aktieinnehaven i utdelningsmaskinen. Dels på grund av att de utländska aktier man har investerat i förväntas öka utdelningen med exempelvis 10 % per år, vilket tar ut en del av den negativa valutakurseffekten, samt dels att man kan välja att endast ha en begränsad del av sina pengar, exempelvis 50 %, investerat i utländska aktier.

Vi tar ett exempel där vi utgår från att både de svenska samt de utländska akterna höjer utdelningen med 10 % per år. Förra året erhöll man i snitt 10 000 kr i utdelning per månad, av vilka alltså 5 000 kr kom från svenska aktier och 5 000 kr kom från utländska aktier. De svenska aktierna kommer det här året dela ut 5 500 kr och de utländska aktierna skulle vid en oförändrad valutakurs också dela ut 5 500 kr, vilket skulle resultera i 11 000 kr i utdelning per månad. De utländska valutakurserna antas ha försvagats kraftigt, med 20 %, vilket gör att utdelningen från dessa aktier endast uppgår till 4 400 kr i år, alltså 80 % av 5 500 kr. Som investerare skulle man då totalt erhålla 9 900 kr (5 500 kr+4 400 kr) i utdelning per månad i år, en minskning med endast 1 % jämfört med det föregående året, trots att valutakurserna utvecklats negativt med 20 %, vilket får hävdas vara en ganska kraftig valutakursförändring.  

Även det motsatta kan givetvis ske, att de utländska valutakurserna kraftigt stärks mot den svenska kronan. Det skulle betyda det omvända, alltså att utdelningen på de utländska aktierna ökar mer än de 10 % man räknat med i utdelningstillväxt i utländsk valuta. Utdelningen i år från de utländska aktierna, som omräknat till föregående års valutakurs skulle motsvarat 5 500 kr, kommer vid den 20 % högre valutakursen uppgå till hela 6 600 kr, 5 500 kr*1,2. Utdelningen från de svenska aktierna har som i det föregående exemplet ökat med 10 %, och uppgår till 5 500 kr. Det betyder att man i år erhåller totalt 12 100 kr i utdelning per månad (5 500 kr+6 600 kr), vilket alltså är en ökning i utdelningen med hela 21 % jämfört med det föregående året.

Det viktiga att tänka på om man avser att leva på sina utdelningsinkomster från utdelningsmaskinen är att man som boende i Sverige har sina kostnader i SEK, och att då få en allt för stor del av sina inkomster, i det här fallet i form av aktieutdelningar, i andra valutor innebär en valutarisk. 

Det som även kan noteras när det gäller de amerikanska aktierna och valutarisk är att utdelningen från dem kommer in på kontot oftare än en gång per år. Antingen kvartalsvis eller månadsvis, vilket jag beskrivit tidigare. Det innebär att man inte är lika utelämnad till vilken växelkurs det är mellan USD/SEK vid ett enda datum under året för respektive utländsk aktie. Skulle all amerikansk utdelning från dina amerikanska aktieinnehav betalas ut exempelvis den 15 april är växelkursen det datumet helt avgörande för hur stor utdelningen blir från de amerikanska aktierna. Nu är fallet alltså istället så att utdelningen kommer aktieägaren till del fyra gånger om året, exempelvis den 15 februari, 15 maj, 15 augusti samt den 15 november om det rör sig om en kvartalsutdelande aktie. Som jag tidigare har nämnt finns det även ett fåtal aktier som delar ut pengar till sina ägare en gång per månad. De har givetvis då en ännu lägre ”datumspecifik” valutarisk än kvartalsutdelarna. Givetvis ska man inte fatta sina investeringsbeslut enbart beroende på valutarisk eller utdelningsfrekvensen, utan det är trots allt företagens underliggande verksamhet, tillväxt i vinsten, kassaflöden och utdelningstillväxten som är det långsiktigt intressanta för investeraren. Att försöka gissa vad valutakurserna kommer vara om ett, fem  eller tio år är mer eller mindre omöjligt att ge sig i kast med. 

I graferna nedan syns valutakurserna för SEK i förhållande till den amerikanska dollarn ($), brittiska pundet (£), euron (€), norska kronan (NOK) samt danska kronan (DKK). För dollarn, pundet, norska kronan samt danska kronan visas kursen under den drygt 21 år långa perioden från januari 1993 till februari 2013. Eftersom den svenska kronan i januari 1993 tilläts flyta fritt. Eurokursen visas från januari 2001, då växelkursen officiellt fastställdes. Notera att alla y-axlar börjar på ett tal högre än noll, för att svängningarna tydligare ska framgå. (Alla valutakurser är hämtade från Riksbankens hemsida och är beräknade som ett medelvärde på månadsbasis, vilket gör att extremvärden under kortare perioder inte framgår lika tydligt).

Dollarkurs 1993-2013

Eurokurs 2001-2013

Pundets kurs 1993-2013

Danska kronan 1993-2013

Norska kronan 1993-2013


4 kommentarer:

  1. En sak som du inte tar upp, och som oftast glöms bort i dessa diskussioner, är att valutakurser och aktiekurser inte är oberoende av varandra. Dels har du aktier som är noterade i flera länder, som t.ex. AZN, NDA, TLSN m.fl. Dels har valutakursen en stor betydelse för exportföretagens resultatutveckling. På lång sikt tror jag man kan bortse från valutaeffekterna helt och hållet, givet att man köper kvalitetsbolag i länder som inte havererar fullständigt.

    Självklart är det svårt att förutse hur valutakurserna kommer att utvecklas framöver, men jag är själv övertygad om att USD kommer att stärkas långsiktigt mot SEK närmaste åren. Eurons utveckling beror bl.a. på hur ECB och EU kommer att välja att agera. Antingen kommer ECB att kraftigt lätta på penningpolitiken (vilket bör försvaga euron), eller så kommer någon eller några länder att välja eller tvingas att lämna. Beroende på om det blir de starka eller svaga som lämnar kan euron gå både upp och ner i det läget.

    Det är inte säkert att det kommer spela så stor roll som man tror. Tänk dig att du investerar i BMW på tyska börsen. Skulle euron försvagas med Tyskland kvar som medlemmar faller valutan men BMWs resultat och därmed aktiekurs kommer sannolikt att stärkas. Lämnar Tyskland euron och återinför D-marken kommer valutan att stärkas men BMWs resultat och därmed aktiekurs kommer därmed att försvagas (allt annat lika). Att försöka förutse vilken effekt som blir störst är närmast meningslöst.

    Mvh
    Mattias

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt, företagen påverkas absolut på flera sätt beroende på hur valutan utvecklas. Försvagas dollarn bör det kunna leda till ökad export för amerikanska bolag osv.

      Tänkte att jag i inlägget i huvudsak skulle behandla valutarisken sett till utdelningen från bolagen, alltså just att bara för att ett utländskt bolag höjer utdelningen med 10 % per år så spelar valutakursen stor roll.

      I fallet med dollarn försvagades den mot SEK från 11 kr i mitten av 2001 till 7 kr i början av 2005. Var utdelningen i ett visst bolag 1 dollar per aktie 2001 innebar det 11 kr i utdelning. Utdelningen antas år 2005 vara 1,46 dollar per aktie, om den ökat med 10 % per år. Omräknat till SEK blir det dock endast 10,25 kr pga den lägre växelkursen. En minskning på 6,8 %.

      Får bli ett till inlägg på detta tema lite senare, med några exempel från verkligheten, som kommentaren nedan efterfrågar.

      /InvesteraMigFri

      Radera
  2. Tycker det vore illustrativt, i samma anda som Mattias ovan, att du tar 2-3 utländska bolag (coca-cola kan vara ett sådant exempel) och räknar om deras utdelningar i SEK och visar det med grafer motsvarande de du har ovan.
    En del av jobbet har du redan gjort då du redan har laddat hem alla växelkurserna.

    Praktiska case står alltid högt i kurs pedagogiskt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra förslag! Håller med, det skulle vara intressant att se hur utdelningen sett exempelvis under det senaste decenniet omräknat till SEK har utvecklats för ett antal amerikanska utdelningsbolag. Ska sätta ihop några sådana grafer.

      /InvesteraMigFri

      Radera