lördag 13 juli 2013

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 50, (Tre faktorer för att skapa ett större investeringsutrymme: spara, spara, spara:2)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)




För att visa på ett illustrerande exempel på hur livet för två personer som tycks ha levt ett likadant liv egentligen skiljer sig kan vi studera följande exempel. Två personer, Jens och Peder kallar vi dem, har arbetat på samma arbetsplats under 30 års tid. Peder har levt som om varje månad vore den sista, medan Jens varje månad har investerat 20 % av sin månadslön i utdelningsaktier för att bygga upp en utdelningsmaskin och kan således nu, när de båda blivit 50 år, bli fri och välja att göra vad han vill med sin tid här på jorden under resten av sitt liv. De två männen möts på en restaurang en sen söndagseftermiddag i en småstad i Sverige. Båda har känt varandra sedan de först började på fabriken för 30 år sedan. De var då båda 20 år gamla och såg fram emot att påbörja sitt första heltidsarbete och tjäna sina första pengar.

Jens var redan tidigt på det klara med att det finns ett stort värde i att ta hand om sin privatekonomi och att det är perfekt att använda en del av lönen som han får in på sitt konto varje månad till att investera långsiktigt i stabila utdelningsaktier med tillväxt i utdelningen. Jens insåg att han skulle vara tvungen att stå över en del saker i livet, som att ha den finaste bilen, ha det finaste huset och inte efter de fyra veckornas industrisemester vara den som hade gjort det mest imponerande av de anställda i arbetslaget. Ingen av personerna i hans närhet, däribland kollegan Peder, var särskilt långsiktiga när det gällde privatekonomin och visade inget intresse för aktieinvesteringar. En stor del av lönen hos personerna i Jens närhet gick åt till onödig konsumtion som tobak, alkohol, dyra resor, bilar och prylar, som ingen egentligen visste varför de köpte.

Lönen Peder varje månad fick in på sitt lönekonto utan ränta försvann ständigt iväg till allehanda inköp och inget investerades i aktier eller ens i någon annan dyr sparprodukt. Även om han idag äger ett hus där lånet så gott som är helt amorterat har han inte mer än 100 000 kr på sitt lönekonto, vilket ibland sjunker och ibland stiger med några tusenlappar, beroende på i vilken grad han konsumerar under månaden. Jens har också ett likadant hus som Peder och faktum är att de båda har lika mycket kvar att betala på huslånet. Och faktum är även att Jens har mindre pengar på sitt lönekonto, endast 50 000 kr. Detta är ett högst medvetet val då han vet att han inte får någon ränta på det kontot utan det fungerar endast som en kortsiktig buffert. Anledningen till att han har hela 50 000 kr på lönekontot är att han igår fick in 25 000 kr i lön.

Jens har gjort något som Peder aldrig har hört honom tala om. Han har under de senaste 30 åren byggt på en magisk maskin som gjort att han hela tiden under dessa 30 år har haft något att vara stolt över. Även om denna maskin var väldigt liten för 30 år sedan visste han med säkerhet att det skulle ge resultat med åren att följa sin övertygelse att det är möjligt att bli fri tidigare än vad samhällets norm är. På sin resa under de här åren har Jens varit med om stora börsuppgångar, men även tider av stora börsnedgångar. Flera gånger har de andra i lunchrummet i tider av kraftiga börssvängningar konstaterat att det är tur att man inte äger aktier eftersom det är så riskfyllt, däribland Peder. Jens har i de lägen börsen gått ned kraftigt fortsatt ökat sitt aktieinnehav eftersom det då helt plötsligt varit rea på börsens kvalitetsbolag med stabila utdelningar. Han vet att fördelen med att fynda kvalitetsbolag vid större börsnedgångar är att direktavkastningen blir högre, bolagen är lägre värderade och kurspotentialen bättre.

Jens minns bland annat en tidsperiod av två år då hans aktieportfölj sjönk med hela 50 %. Men eftersom han hade valt att investera långsiktigt i stora stabila företag med en god utdelningshistorik visste han att det enda rätta i det läget, när hans aktier hade sjunkit som mest, var att köpa fler aktier. Helt plötsligt kunde han köpa sina favoritaktier till nästan halva priset - vilket fynd! När marknaden återfick sitt förstånd och insåg att det inte var rationellt att värdet på alla företag hade halverats återgick kurserna till sina normala nivåer. En nedgång med 50 % kräver en uppgång på 100 % för att komma tillbaka till det värde som rådde innan kurserna började falla. Två år efter köpet under nedgångens värsta fas, kunde Jens konstatera att det är roligt att handla när det är rea, så även på börsen! Men det var inte det Jens var mest nöjd över, det var framför allt det faktum att han hela tiden följt sin övertygelse och hela tiden agerat som den kloka långsiktiga investeraren han alltid har varit.

Han behöver inte ha daglig koll på vad aktiekurserna står i, det han främst är intresserad av är att aktierna har en stabil utdelning samt att denna utdelning höjs konsekvent år efter år. Detta har även skett under de åren Jens har byggt på sin utdelningsmaskin. Även om direktavkastningen var låg till en början, endast 3 %, visste han att den skulle öka med 12 % per år, för det hade den gjort under de senaste 25 åren. Det innebär med andra ord att utdelningen fördubblas vart sjätte år. Nu, 30 år senare, har således de investeringarna han gjorde under det första året en direktavkastning på 90 % på det ursprungligen investerade beloppet. Jens valde att redan från början investera en ganska stor del av sin lön, vilket har resulterat i att han i genomsnitt investerat 3 000 kr per månad under dessa 30 åren. Eftersom han har investerat i stabila utdelningsaktier i sin utdelningsmaskin har även utdelningen årligen återinvesterats i fler aktier som delat ut mer och mer pengar varje år.Han har lärt sig de tre gyllene reglerna för att få en stadigt ökande utdelningsinkomst varje år: investera i aktier med utdelningstillväxt, återinvestera utdelningen och nyinvestera en del av lönen varje månad.

Idag har Jens en utdelningsmaskin med ett värde på 4 miljoner kr. Den har en direktavkastning på 5 %, vilket alltså innebär att han får 200 000 kr i utdelning varje år. Jens är van vid att leva enkelt och har inga stora fasta kostnader förknippat med boendet, eftersom en stor del av bolånet är amorterat och räntorna är låga. Han vet således att han kommer klara sig på endast 10 000 kr i månaden. Om han vill kan han ta ut en lön på 16 667 kr per månad tack vare den utdelningen hans aktier genererar i år, utan att utdelningsmaskinen tar skada. Aktieinnehavet minskar inte eftersom han inte säljer några aktier, det är utdelningen han lever på. Antalet aktier i utdelningsmaskinen kommer i det fallet vara konstant under åren från det att han börjar leva på aktieutdelningen, eftersom ingen utdelning återinvesteras, heller inget nyinvesteras och inga aktier säljs. 

Det betyder dock inte att Jens kommer få mindre eller samma belopp i utdelning under åren som kommer. De aktierna han äger har fortfarande den positiva egenskapen att utdelningen ökar för varje år som går. Utdelningstillväxten beräknar han idag ligger på 8 % per år. Jens kommer således få en inkomstökning under de kommande åren som är högre än han någonsin tidigare fått under sina 30 år som fabriksarbetare. Hur mycket måste han prestera och visa sig duktig för att få den här inkomstökningen då? Jo, precis ingenting. Det enda han behöver göra är att konstatera att bolagen han äger aktier i återigen, liksom varje år de senaste decennierna, höjer utdelningen som en följd av ökade vinster, större kassaflöden och tillväxt.

Nästa års utdelning blir för Jens del 216 000 kr, vilket innebär att han varje månad nästa år kan leva på 18 000 kr. Det skulle motsvara en lön på drygt cirka 25 000 kr före skatt. Om ett antal år kommer han även kunna börja ta ut inkomstpension samt tjänstepension som han har tjänat in under åren. Det ger honom ett extra tillskott på 15 000 kr per månad. Vid 55 års ålder har utdelningen från utdelningsmaskinen ökat med 47 %. Utdelningsinkomsterna är således 294 000 kr per år, eller 24 5000 kr per månad. Han kommer alltså som 55-åring få in cirka 40 000 kr per månad trots att han inte behöver arbeta. Jens har uppnått friheten och kan själv bestämma över vad han vill göra under sin begränsade tid här på jorden.

Då något som ökar med 8 % per år fördubblas vart 9:e år kommer Jens innan han fyller 60 år ha 400 000 kr i utdelningsinkomster. Vid 68 års ålder 800 000 kr och vid 77 års ålder 1,6 miljoner, eller hela 133 000 kr per månad - enbart i aktieutdelningar. Vid 80 års ålder har aktieutdelningen ökat med en faktor 10, alltså med 1 000 %!

Aktieutdelning från Peders utdelningsmaskin från 50 års ålder, med en antagen utdelningstillväxt på 8 %/år

Jens vet att han kan resa iväg när han så önskar, han kan laga lyxig mat om han så vill, han kan hålla på med sina favorithobbyer, han kan helt enkelt göra precis vad han vill. Då Jens redan för länge sedan bestämde sig för att han ville uppnå friheten känner han sig extra tillfredsställd när han nu är i mål och redan vid 50 års ålder kan njuta av livet fullt ut, trots att han inte har varit högavlönad. Han kan verkligen tacka sig själv nu i efterhand och vara nöjd över att han under alla dessa år hållit fast vid sin långsiktiga investeringsstrategi. Eftersom Jens inte har behov av alla pengar han har möjlighet att konsumera varje månad väljer han att skänka ett stort belopp till välgörande ändamål, för att även andra ska få ta del av hans utdelningsmaskin. 

Hur är då läget med vår vän Peder? Jo, han ska imorgon klockan åtta fortsätta att arbeta och tjäna pengar. Han har dock fått sig en tankeställare när Jens berättar att han inte kommer träffa Peder nästa dag, vilket de gjort varje vardag de senaste 30 åren. Peder kommer då fram till att även han ska börja investera en del av sin lön i stabila aktier med utdelningstillväxt och bygga upp sin egen utdelningsmaskin för att vid pensioneringen om 15 år kunna se fram emot en rejält höjd pension. De onödiga inköpen kommer han dra ner på kraftigt och istället njuta av att sträva efter ett tillfredsställande mål!

Tänkvärt!

fredag 12 juli 2013

Program om pengar och utdelningsmaskin

Kan tipsa om att se ett program som sändes på SVT1 kl 22:30 den 10:e juli. Programmet är från UR och handlar om privatekonomi och pengar. I det här avsnittet handlade det bland annat om att leva väldigt ekonomiskt medvetet och att delvis ha självhushållning (en familj som klarade sig på en månadsinkomst på 18 000 kr före skatt). Som en motpol till detta (om det nu kan hävdas vara det) var det ett inslag med Tobias Schildfat, författare till boken Vägen till din första miljon - alla kan bygga en egen pengamaskin (recension). Han är inne på precis samma spår som jag, och säkert många därtill, att det är viktigt att sätta sina pengar (byggstenar) i arbete och investera dem i aktier som ger utdelning samt att fortsätta på det spåret samt att återinvestera utdelningen för att äga fler och fler aktier, som delar ut mer och mer pengar, återinvestera dessa pengar igen osv. När maskinen har blivit tillräckligt stor kommer den genera så stora utdelningsinkomster att det kommer vara möjligt att leva på den inkomsten, om man så vill. I inslaget berättar Schildfat om hur hans bygge började samt hur man går tillväga föra att bygga en sådan maskin. Några i branschen får även uttala sig om idén att bygga en egen pengamaskin - intressant att se!  

Videoklippet finns här!

torsdag 11 juli 2013

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 49, (Tre faktorer för att skapa större investeringsutrymme: spara, spara, spara:1)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)



Tre faktorer för att skapa ett större investeringsutrymme: spara, spara, spara

Att ha ett stort sparande och investera stora belopp bygger upp en trygghet som kan vara värd mycket mer än bara själva beloppet i sig. Att konstatera att man exempelvis har 200 000 kr ger en trygghet som gör att man vet att man kan klara av att leva under en viss period framöver utan att vara tvungen att månatligen få in ett visst belopp på sitt konto. Att känna att man har pengar att ta av men att välja att inte konsumera dem är också en skön känsla. Bara att kunna veta att man har möjlighet att köpa en ny dator om man så vill, men att tänka till en extra gång och inse att man kanske inte alls är i behov av det ger en känsla av frihet som kan vara mycket värd.

Det är såklart upp till var och en vad man väljer att lägga sina pengar på. Att hitta en bra nivå mellan konsumtion och investerande är högst väsentligt för att man på längre sikt ska kunna bygga upp en trygghet och kanske en dag uppnå friheten. Det gäller att inse att det finns andra vägar att gå än att hela tiden konsumera så mycket som möjligt och varje månad den 24:e inse att man inte har skapat så mycket värde för sina pengar. Det kommer titt som tätt undersökningar som visar på detta, att cirka 1 av 3 i åldern 20-30 inte har några pengar kvar på lönekontot då månaden är slut.

En klassisk metod för att bygga upp en stabil förmögenhet långsiktigt tas, vilket jag nämnde tidigare, upp i boken The Richest Man In Babylon. Det går ut på att man varje månad ska spara undan 10 % till sig själv av lönen man får in på kontot. Om en person får in 18 000 kr per månad ska denne alltså spara undan 1 800 kr till sig själv och företrädesvis investera dessa långsiktigt i aktier med utdelningstillväxt. Det är givetvis väldigt individuellt hur mycket man kan spara undan av sin inkomst per månad. Att det är en viss procentsats gör att beloppet givetvis blir lägre ju mindre man tjänar per månad och större ju mer man tjänar, vilket gör att det borde vara möjligt för alla att investera minst 10 % av sin månadslön långsiktigt i aktier. Om det är svårt får man helt enkelt se över sina kostnader och prioritera att investera framför att konsumera. Alla har vissa fasta kostnader och nödvändiga inköp man måste lägga pengar på, vilket blir en slags gräns för hur mycket av sin lön man kan investera varje månad. Samtidigt är det säkert många som har laster av olika slag som egentligen inte alls är nödvändiga kostnader under en vanlig månad.

Som exempel kan vi kolla på några vanliga laster som att röka, snusa, dricka alkohol och att spela för pengar. Så vad vill jag komma fram till med det här, jo, om man inser att det är ren förlust att spela om pengar är det bättre att investera i företag som tjänar pengar på att folk spelar om pengar. Det finns framför allt tre aktörer som är intressanta för den som vill ta del av den här kakan på Stockholmsbörsen. Dessa är dels våra två välkända onlinebettingföretag i form av Betsson och Unibet, vilka båda har vuxit enormt mycket under det senaste decenniet. De har olika spel som odds, casino, poker, lotter med mera. Spelupplevelsen kan idag göras mycket mer levande och spännande eftersom tekniken, datorer och Internet utvecklas väldigt snabbt. Det tredje företaget inom den här branschen är ett som utvecklar olika casinospel för nätcasinon. Det heter NetEntertainment och har bland annat Betsson och Unibet som kunder. Runt om i Europa och andra delar av världen öppnas möjligheten för spel om pengar på nätet upp i allt större grad och att då direkt kunna erbjuda ett antal attraktiva spel åt kunderna gör att verksamheten snabbare kan komma igång, vilket är just vad NetEntertainment erbjuder nätcasinooperatörerna.

För att då återgå till fallet med att ha olika laster och vad de egentligen kostar i längden kan vi kolla på en av de vanligaste lasterna. Att röka ett paket cigaretter om dagen kostar ungefär 50 kr, vilket per månad blir hela 1 500 kr. På ett år skulle man alltså kunna spara så mycket som 18 000 kr genom att besluta sig för att sluta röka, eller att inte börja röka, för den delen. Om vi tänker tillbaka på exemplet med syskonen som sparade 12 000 kr per år inser man lätt att det på lång sikt med ränta-på-ränta effekten blir stora summor som röks upp, framförallt i unga år. Om vi ser det hela på väldigt lång sikt, som i fallet med syskonen, en investeringshorisont på 43 år, kommer de 18 000 kr man röker upp vid 22 års ålder ha vuxit till mer än 1 miljon kr, närmare bestämt 1 084 000 kr om vi antar en årlig tillväxt på 10 %. Att välja att röka under ett års tid då man är ung kostar alltså väldigt mycket om vi ser till vad man går miste om i framtiden. En person som röker för 18 000 kr per år mellan 22 och 30 års ålder och går minste om att investera dessa pengar till 10 % årlig avkastning kommer gå miste om att ha 6 869 000 kr vid 65 års ålder. Det blir dyra cigaretter.

Väljer man att dricka alkohol för 1 000 kr per månad under ett år kommer även det vara stora belopp man går miste om i framtiden. Det är så här Warren Buffett och Aktiestinsen resonerar när de investerar. De tänker långsiktigt och räknar hur mycket pengarna är värda i framtiden om de växer med en viss procentsats per år. Som ett illustrerande exempel på det här och för att visa skillnaden i tankesättet mellan två av världens riskaste personer, Bill Gates och Warren Buffett kan historien med 100-dollarssedeln på stigen användas.

Tänk dig att Buffett och Gates precis har avslutat ett parti bridge och nu vill hämta lite frisk luft. De går ut och tar en promenad. Efter att de har vandrat runt i några minuter ser de en 100-dollarssedel ligga på marken. Frågan som nu uppstår är hur de båda kommer att reagera, eller lägger de inte ens märke till den med tanke på att de båda har varsin förmögenhet på över 300 miljarder kr? Gates skulle konstatera att det ligger en hundradollarssedel på marken, men samtidigt inse att han inte alls har något behov av att bli 100 dollar rikare. Att öka sin förmögenhet från 50 000 000 000 dollar till 50 000 000 100 dollar innebär ingen jättestor procentuell skillnad.

Buffett då, skulle han finna någon glädje med att öka sin förmögenhet med 100 dollar? Hans tankar ser i det här fallet ut enligt följande. Som en långsiktig värdeinvesterare skulle han givetvis direkt börja räkna på hur mycket denna 100-dollarssedel skulle vara värd om han investerade den till samma årliga avkastning som han har lyckats uppnå under sina år med Berkshire Hathaway, Buffetts investmentbolag. Lyckas han investera denna sedel och få en årlig avkastning på 20 % kommer värdet att fördubblas vart fjärde år genom ränta-på-ränta effekten. Tänker han då exempelvis 20 år fram i tiden kommer värdet att dubblas fem gånger. Denna 100-dollarssedel kommer alltså ha ökat i värde till 3 200 dollar, alltså med en faktor 32. Genom att inte ta upp denna sedel går han miste om 3 200 dollar om 20 år. Även om Buffett då skulle vara över 110 år gammal och alltså aldrig få uppleva glädjen av pengarna, är det aldrig för sent att tänka långsiktigt. Långsiktighet är trots allt en viktig faktor som gjort att Buffett idag är en av världens mest förmögna män. Han, tillsammans med Aktiestinsen, är sannerligen två bevis för att en långsiktig investeringshorisont lönar sig och att det är viktigt att sätta pengarna i arbete så tidigt som möjligt. Mer om dessa tre personer kommer i slutet av boken.

onsdag 10 juli 2013

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 48, (Den som spar han har* (*=pengar att investera))

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)




Familjen Nilsson består av två vuxna och två barn. De får varje månad in 42 000 kr, vilket utgörs av två löner om 20 000 kr efter skatt samt barnbidrag på 2 000 kr. De kostnader de har för sitt boende i den nyinköpta villan med ett lån på 2 000 000 kr är följande: ränta på 3,5 %, vilket efter skattereduktionen blir 2,45 % i ränta per år på lånet, alltså 49 000/12=4 083 kr per månad i räntekostnad. De amorterar även på lånet med 3 000 kr per månad. Det är egentligen ingen kostnad att amortera på lånet, eftersom det inte gör dem fattigare rent förmögenhetsmässigt. Det egna kapitalet är fortfarande lika stort, vilket utgörs av tillgångar minus skulder. Visserligen försvinner det pengar från deras bankkonto, men samtidigt minskar lånen. Ju mer de amorterar på lånet, desto större del av huset äger de själva kan man tänka.

Hade de köpt huset för 2 miljoner kr och lånat 2 miljoner kr hade de inte haft någon egen förmögenhet förknippat till huset, då allt är finansierat via lånet. Tillgången i form av huset är 2 miljoner men skulden är även den 2 miljoner. När de sedan amorterar försvinner det visserligen pengar från deras bankkonto, men samtidigt minskar skulderna i form av att lånet minskar. Om vi ponerar att denna familj har 100 000 kr på ett bankkonto samt äger huset värt 2 000 000 kr och det är fullt belånat ser deras balansräkning ut enligt tabellen nedan. Familjens nettoförmögenhet, eller eget kapital, är i det här fallet 100 000 kr. För att belysa nettoförmögenheten på ett annat sätt kan man fråga sig hur de har finansierat sina tillgångar, vilka uppgår till 2 100 000 kr. Det har skett dels genom att de tagit ett lån (skulder) på 2 000 000 kr och dels genom att de tidigare (på något sätt) har tjänat pengar som idag uppgår till 100 000 kr.

Tillgångar
Skulder
Villa: 2 000 000
Bolån: 2 000 000
Bankkonto: 100 000


Eget kapital

(T-S) 100 000


Summa: 2 100 000
Summa: 2 100 000

Om de nu skulle amortera 3 000 kr under januari år X kommer det på bankkontot finnas 97 000 kr och skulden kommer sjunka till 1 997 000 kr. Gör vi en ny balansräkning för familjen ser den ut enligt nedan. Nettoförmögenheten är fortfarande 100 000 kr, då T-S = 2 097 000 – 1 997 000 kr = 100 000 kr.

Tillgångar
Skulder
Villa: 2 000 000
Bolån: 1 997 000
Bankkonto: 97 000


Eget kapital

(T-S) 100 000


Summa: 2 097 000
Summa: 2 097 000

Hade de istället lagt de 3 000 kr på att resa eller köpa kläder skulle deras nettoförmögenhet minska med detta belopp. Balansräkningen skulle i det fallet se ut enligt tabellen nedan. Det egna kapitalet, eller nettoförmögenheten, skulle i det fallet uppgå till 97 000 kr.

Tillgångar
Skulder
Villa: 2 000 000
Bolån: 2 000 000
Bankkonto: 97 000


Eget kapital

(T-S) 97 000


Summa: 2 097 000
Summa: 2 097 000


Givetvis blir detta en väldigt strikt och ekonomisk form att se på privatekonomin. En resa för givetvis med sig mycket positivt i form av upplevelser och minnen, vilka inte kan värderas i en balansräkning. Köper man något som har ett bestående värde sker det inte en direkt sänkning av nettoförmögenheten. Skulle familjen välja att köpa en bil för 50 000 kr kommer givetvis inte deras nettoförmögenhet att minska med dessa 50 000 kr. På tillgångssidan skulle pengarna övergå från att vara pengar på bankkontot till att bindas upp i bilen. Bilen har trots allt ett värde i framtiden (även om det brukar sjunka fort) vilket gör att de med stor sannolikhet kan sälja bilen för en slant inom de närmsta åren.

Den som har mer lån är mer räntekänslig, eftersom en höjd ränta på lånen innebär att de drabbas hårdare när bolåneräntan ökar. Det kan i det läget vara lockande att tänka att man så snart som möjligt ska göra sig helt skuldfri för att man ska minska den finansiella risken. Ur ett privatekonomiskt perspektiv är det viktigt att man ser till de olika handlingsalternativen som finns i en beslutssituation. I exemplet med familjen Nilsson som amorterar 3 000 kr per månad kanske det kan vara lockande för dem att amortera det dubbla istället, alltså 6 000 kr varje månad. Rent psykologiskt känner nog många att ett lån ligger som en börda över en som man så snabbt som möjligt vill göra sig fri från. Den gamla devisen att ”den som är i skuld är icke fri” lever säkert många efter.

Vad är då alternativen vara till att amortera mer på lånen varje månad? Kommer man lägga pengarna på onödig konsumtion är det givetvis bra att öka amorteringen. Det finns även andra sätt att använda pengarna. Det gäller att se till vilken ränta man kan få på dessa pengar, eller snarare hur man på bästa sätt kan investera pengarna. Genom att amortera mer på lånet skulle familjen spara in en årsränta på 2,45 % på extraamorteringen på 36 000 kr per år, genom minskade räntekostnader. Det blir 882 kr per år. Vad händer då om de istället skulle kunna investera dessa pengar och få en ränta på 3,5 % efter skatt? Vore det intressant att överväga? Skulle dessa 36 000 kr gå att investera till den räntan skulle de erhålla 1 260 kr per år i ränteinkomst. Skillnaden mellan dessa två alternativ blir alltså att man genom att välja att amortera på lånet går mist om att få en avkastning på 1 260 kr, vilket faktiskt är 378 kr mer än det man sparar in i årlig räntekostnad genom att välja amorteringsalternativet.

Alternativkostnaden blir i det här fallet 378 kr per år om familjen väljer att extraamortera på lånet istället för att investera pengarna, eftersom de går miste om en ränteinkomst om är större än den inbesparade räntekostnaden. Skulle familjen fatta det mest optimala beslutet och välja att investera sina pengar skulle alternativkostnaden bli positiv, 1 260-882=378 kr, vilket visar att de har fattat det ekonomiskt optimala beslutet. Detta exempel visar ganska små belopp, och syftar främst till att illustrera det faktum att det ibland finns bättre alternativ än att göra det som rent känslomässigt känns bäst. Det är inte säkert att det finns möjlighet att få en hög säker avkastning på sina pengar, framförallt inte idag, men samtidigt är det viktigt att undersöka vilka handlingsalternativ som finns.

För att då återgå till familjen Nilssons ekonomi har vi alltså konstaterat att de varje månad betalar ränta och amortering på sammanlagt 7 083 kr. Övriga kostnader som har med deras boende att göra är försäkring samt nyttokostnader i form av el, värme och vatten. Dessa kostnader uppgår till 3 000 kr per månad. Halvnyttokostnader som Internet, TV och mobilabonnemang uppgår till 2 000 kr per månad. Mat för denna familj uppgår till 5 000 kr per månad. Övriga förbrukningsartiklar kostar 2 000 kr per månad. Övriga inköp som sker på sällanköpsbasis uppgår per månad till 4 000 kr. De har även en bil som varje månad kostar dem 3 000 kr i försäkring, skatt och bensin. Detta summerar totalt sett till månadsutgifter på 26 083 kr. De får som sagt varje månad under årets alla månader in 42 000 kr, vilket gör att de har en ”investeringsmarginal” på: 42 000-26 083 kr = 15 917 kr. Per år skulle familjen alltså ha möjlighet att investera närmare 200 000 kr, eller mer exakt 191 004 kr.

Familjen Nilssons utgifter en vanlig månad
Ränta på bolån
4 083 kr
Amortering på bolån
3 000 kr
El, värme, vatten, försäkring
3 000 kr
Internet, TV, mobil
2 000 kr
Mat
5 000 kr
Övriga förbrukningsartiklar
2 000 kr
Sällanköpsvaror
4 000 kr
Bil
3 000 kr
Summa utgifter:
26 083 kr


Pengar in under månaden:
42 000 kr


Investeringsmarginal per månad:
15 917 kr

Familjen Nilsson har ännu inte fullt ut insett det långsiktiga värdet av pengar i de vardagliga ekonomiska besluten. De föredrar att spendera det mesta av sina pengar. Varför ska de inte kunna unna sig att äta ute på restaurang en gång i veckan med hela familjen för 1 000 kr? Det kostar dem 4 000 kr per månad och det har de råd med utan problem. Pappan i familjen har sedan läge snusat en dosa per dag. Han lägger totalt sett 40 kr på snus per dag vilket innebär att han under en vanlig månad totalt sett lägger 1 200 kr på sin dåliga vana. Då de alla i familjen tycker att det är roligt att resa och ser det som ett skönt avbrott från det stressiga livet de annars lever avsätter de 4 000 kr per månad till ett resesparande. Det gör att de totalt har 48 000 kr att resa för per år, vilket de brukar använda till att göra en resa på sommaren och en mindre resa på vintern. Mamman i familjen har ett stort intresse för kläder och shopping. Nu när det är enkelt och smidigt att surfa in på datorn, surfplattan eller till och med mobilen för att shoppa online har hon allt oftare känt sug efter att inhandla nya saker som skänker kortsiktig glädje. Det finns faktiskt pengar över varje månad, så varför inte konsumera dem tänker hon? För några år sedan höll hon sitt shoppande på en rimlig nivå och lade då ungefär 1 500 kr per månad på det. Idag har det fördubblats till att vara 3 000 kr per månad. Om vi ser till vad dessa konsumtionsbeslut kostar familjen per månad kan det konstateras att de uppgår till 12 200 kr per månad.

Att var och en av de vuxna i familjen har en månatlig överföring till sin banks Sverigefond på 1 500 kr gör att de känner sig trygga med sin ekonomi. Det är samtidigt bra med en buffert anser de båda. De behöver inte fatta några placeringsbeslut utan allt sker per automatik månad efter månad. Sett till all den övriga konsumtionen per månad och överföringen till dyra fonder kommer de när månaden är slut endast ha några hundralappar kvar på kontot. Med det här sättet att investera på och det här konsumtionsmönstret kommer de med största sannolikhet inte få uppleva friheten förrän de går i pension vid 65 års ålder. Det är givetvis inget fel med det och familjen har säkert levt precis på det sättet de har velat göra, de är i stunden alltid nöjda över sina val. Familjens månadsutgifter ser således i verkligheten ut enligt följande:

Familjen Nilssons utgifter en vanlig månad
Ränta på bolån
4 083 kr
Amortering på bolån
3 000 kr
El, värme, vatten, försäkring
3 000 kr
Internet, TV, mobil
2 000 kr
Mat
5 000 kr
Övriga förbrukningsartiklar
2 000 kr
Sällanköpsvaror
4 000 kr
Bil
3 000 kr
Summa:
26 083 kr


Pengar in under månaden:
42 000 kr


Investeringsmarginal per månad:
15 917 kr


Utgifter och sparande som går att förändra

Äta ute en gång i veckan
4 000 kr
Snusa 1 dosa per dag
1 200 kr
Shopping
3 000 kr
Resesparande
4 000 kr
Dyra fonder
3 000 kr
Summa:
15 200 kr


Investeringsmarginal per månad:
717 kr


Att ta medvetna beslut om sin privatekonomi och ha som mål att någon gång inom inte allt för lång tid bli fria är inte något som har legat överst bland familjen Nilssons prioriteringar. Helt enkelt för att ingen de känner agerar på det sättet, de har inte träffat någon som sagt till dem att de kan bygga upp sin egen utdelningsmaskin. Med tanke på att deras investeringsmarginal är ganska hög, närmare 16 000 kr per månad, kommer det finnas goda möjligheter att kunna leva lite extra gott redan i nuläget, exempelvis genom att resa en gång per år och äta ute en gång i månaden och samtidigt kunna njuta av livet i framtiden genom att investera ett stort belopp månad efter månad och se det växa i takt med att utdelningarna årligen kommer in på kontot, återinvesteras och årligen ökar i storlek.

De kan exempelvis välja att lägga 6 000 kr på konsumtion i form av resor, nöjen, kläder och teknik av olika slag per månad. Det räcker ganska lång så länge de tänker på vad de verkligen lägger pengarna på och har karaktären att kunna avstå köp. Det skapar ett utrymme för familjen att investera 10 000 kr per månad i stabila aktier med en trygg utdelningstillväxt. Det resulterar i ett investerande per år på hela 120 000 kr, vilket är mycket mer än vad de flesta årligen sparar och investerar. Skulle familjen under fem års tid investera 10 000 kr per månad, vilket inte är en jättelång tid, kommer denna familj att totalt ha investerat 600 000 kr. Får de en utdelning på 3 % per år, som ökar med 10 % årligen kommer de ha återinvesterat en hel del utdelning i ännu fler aktier. Det är även högst troligt att aktierna kommer att ha stigit i värde så att portföljen har ett värde på knappt en miljon kr efter dessa fem åren. Med en utdelning på 4 % på portföljvärdet skulle de få 40 000 kr i utdelning redan efter fem års investerande.

Skulle de fortsätta att agera på det är sättet under ytterligare fem år kommer de totalt sett ha investerat 1,2 miljoner kr och samtidigt ha återinvesterat ett antal hundratusen kr i form av utdelning, vilket årligen gett dem fler och fler aktier som delar ut mer och mer pengar. Redan efter tio år skulle familjen Nilssons utdelningsmaskin generera stora utdelningsinkomster. Tänk då vad som skulle hända efter 15 år, 20 år, 30 år osv...



Nästa del