onsdag 6 augusti 2014

Gratis e-bok om aktieinvestering, del 3 (6)

Nedan följer den tredje delen i min e-bok/skrift om aktieinvestering, aktieutdelningar och att bygga sin egen utdelningsmaskin. Boken är tänkt att väcka intresse, ge motivation och inspiration samt konkreta förslag och exempel på hur man kan agera när det gäller sitt sätt att tänka när det kommer till pengar och investeringar. Hoppas att ni finner den givande! 


Det nya inkomstslaget

Även om man har tillräckligt mycket pengar och inkomster i form av lön idag måste man ta sig en funderare och vidga sin syn på pengar och investeringar om man någon gång vill uppnå friheten. Det är viktigt att ägna sig en tanke åt de olika inkomstslagen tjänst och kapital. Förmodligen får du idag den största delen av dina inkomster i inkomstslaget tjänst. Att få inkomster i inkomstslaget tjänst betyder att man byter tid (frihet) mot att få lön i form av pengar. Det är alltså en så kallad aktiv form av inkomst. Mot att man ägnar 40 timmar i veckan åt att arbeta, vilket i realiteten innebär att man kanske lägger över 50 timmar under veckans fem vardagar på arbetet, blir man belönad med pengar.

I inkomstslaget kapital, det nya inkomstslaget, finns de passiva inkomsterna, vilka har ett stort spektrum av olika varianter. Som en gemensam faktor handlar dessa om att man skapar inkomster utan att behöva offra sin tid för att tjäna pengar. Var, när och hur man än är tjänar man dessa pengar. Det finns inget krav på att bjuda ut sin tid och ingen som kräver att du presterar något för att erhålla pengabelöningen i det här inkomstslaget. Ränta och aktieutdelningar är en form av passiva inkomster. Passiva inkomster kan även handla om att man exempelvis har en hemsida med reklam som man inte behöver uppdatera, och således bara kan låta ligga uppe på Internet och dra in pengar i form av annonsintäkter.

Om det krävs arbete för att få inkomsten, men endast i liten skala, exempelvis att man behöver uppdatera hemsidan en gång i veckan, vilket kanske tar en timme, skulle man snarare kalla det för en semi-passiv inkomst. Alltså att den är ”halvt” passiv, eftersom det kräver en viss mängd arbete i utbyte mot inkomsten. När det handlar om aktieutdelningar är det de pengar man har investerat som är arbetsredskapet, dessa måste sättas i arbete för att erhålla belöningen, men när de väl har satts i arbete arbetar de 24 timmar om dygnet varje dag. Det som är bra med denna form av inkomst är att man för varje år som går får mer och mer pengar att sätta i arbete allteftersom utdelningen kommer in på kontot och kan återinvesteras. De första investerade kronorna ynglar av sig nya kronor när det är dags för utdelning, vilka i sin tur kan sättas i arbete genom att återinvesteras och i sin tur nästa gång det är dags för utdelning yngla av sig ännu större summor eftersom man nu äger fler aktier vilka samtidigt delar ut mer pengar, tack vare utdelningstillväxten. Två positiva effekter uppnås alltså på det här sättet, dels har man fler aktier som ger utdelning och dels får man mer utdelning per aktie.

Det finns en bra berättelse som tydligt illustrerar värdet av att investera och skapa passiva inkomster. Det handlar, kortfattat, om två personer som lever i Italien på 1400-talet. De får i uppdrag att varje dag hämta färskvatten till stadens vattensystem. Varje dag går de 100 gånger fram och tillbaka till det närmast liggande vattendraget med varsin spann som de fyller med vatten och bär tillbaka till staden. De gör det under några veckor och får varje dag sin lön för mödan. Då får en av dem av en idé att de skulle kunna bygga en vattenledning från vattendraget in till staden, så att de inte dag efter dag fysiskt måste gå och bära vattnet in till stadens vattensystem. När han berättar om sin idé för den andra personen ställer han sig högst tveksam till den. Han tycker att de i nuläget får bra betalt för att bära vattnet, de är lediga på helgen och har även betald semester. Han som kom på idén bestämmer sig dock för att fullfölja sin idé och börjar under kvällar och helger gräva och anlägga en vattenledning från vattendraget in till staden. Han möter många kritiker på vägen och det tar flera år för honom att färdigställa vattenledningen.

Under den tiden bär den andra personen spannar fyllda med vatten, dag efter dag, och njuter av den lediga tiden då hans vän gräver och arbetar med sitt ”galna” projekt. En dag är han slutligen färdig med det han påbörjade för några år sedan och så fast beslutade sig för att åstadkomma. Helt plötsligt har staden fått rinnande vatten direkt in från vattendraget utan att någon dagligen behöver bära spannar fyllda med vatten från vattendraget. De som tidigare hade tvivlat insåg nu det stora värdet av att ha en vattenledning och gav honom ensamrätt till att försörja staden med vatten. Betalningen för att fylla stadens vattensystem dagligen var fortfarande lika stor, men tack vare att han hade byggt vattenledningen behövde han och vännen inte längre gå och hämta vattnet och bära det fysiskt. Han tjänade sina pengar oavsett om han låg och sov, roade sig eller höll på med något projekt. Han hade alltså skapat sig en passiv inkomst. Då han nu hade de kunskaperna som krävdes för att bygga en vattenledning kunde han sälja sitt koncept till andra städer och tjäna ännu mer pengar på att försörja dem med vatten. Hans nu arbetslöse vän kom att bli hans medhjälpare i dessa nya projekt. Trots att många tvivlade på hans förmåga att uppnå sina mål överbevisade han alla och kan nu njuta av pengarna som strömmar till honom varje dag.


Inser man vilka underverk som sker på lång sikt och har ett bestämt mål med sina investeringar kommer man glatt kunna njuta av livet i framtiden, man kommer helt enkelt kunna tacka sig själv senare i livet för att man tidigt valde att investera i stabila utdelningsaktier. Som ett klassiskt exempel på vilken oerhörd kraft ränta-på-ränta effekten har på lång sikt kan vi studera en annan berättelse, den om ”riskornen på schackbrädet”. Denna berättelse går ut på att en person för länge sedan i något avlägset land hade dömts till döden och fick en sista önskan av kungen. Han önskade då att kungen skulle skaffa fram riskorn motsvarande 1 för den första rutan på schackbrädet, 2 för den andra rutan, 4 för den tredje rutan och så vidare, alltså att antalet riskorn fördubblas för varje ruta på schackbrädet. Kungen tyckte att det lät som en enkel uppgift, och för den delen en ganska konstig sista önskan, men då det fanns stora risfält i staden tog han sig glatt an uppgiften. Vad han inte insåg var att antalet riskorn snabbt ökade till ett extremt stort antal. På den åttonde rutan kommer det finnas 128 riskorn, på den 16:e 32 768 riskorn och på den 32:a rutan hela 2 147 483 648 riskorn. Men det slutar inte där, hittills är vi bara halvvägs på schackbrädet och det är enkelt att konstatera att ökningen sker med en oerhörd exponentiell kraft. Kungen blev för varje ny schackruta allt mer frustrerad och började så sakteligen inse vilken omöjlig uppgift han hade gått med på att uppfylla.

På ruta nummer 64, alltså den sista på schackbrädet, kommer antalet riskorn uppgå till mer än 9 000 000 000 000 000 000 - en nia följt av 18 nollor, alltså nio miljarders miljarder. Summan av alla riskorn på rutorna 1 till 64 skulle täcka hela jordens yta med ett flera meter högt lager av riskorn vilket många, liksom kungen, hade svårt att inse när han åtog sig uppgiften. Vad som sedan hände med fången och kungen förtäljer inte historien, men sensmoralen i historien är inte svår att missa. Om något ökar med ränta-på-ränta effekt, alltså exponentiellt, växer sig beloppen enormt stora med tiden.

För att tänka på det här exemplet ur ett perspektiv vad gäller pengar skulle det kunna motsvara att någon investerar 1 krona när man föds och sedan erhålls 100 % i ränta per år. Vid sin pension, vid 64 års ålder i det här fallet, skulle personen kunna hämta ut niotusenmiljonermiljarder kr. Utan någon större konkurrens skulle personen då vara rikast i världen. Han skulle ha en förmögenhet som uppgår till cirka 20 000 gånger världens BNP. Detta är verkligen bara fantasisummor och inget någon skulle bli lycklig av. Det är bättre att redan från början ha rimliga mål man kan uppnå när det gäller sina investeringar och inte vara kortsiktig och jaga de höga och omöjliga avkastningarna. Det är givetvis omöjligt att uppnå denna typ av extrema avkastningar under så lång tid, för den delen även under väldigt kort tid. Finns det någon investeringsform som erbjuder så hög årlig avkastning är det bara att inse att det är för bra för att vara sant!

Det får mig att tänka på en tv-serie som handlade om amerikaner som hade blivit blåsta på sina pengar i olika investeringsbluffar. Är man allt för girig när det handlar om att investera sina pengar kommer det alltid att straffa sig. Återigen är en tydlig strategi och långsiktighet ledorden för den som i framtiden kommer kunna se tillbaka på sina investeringsbeslut och vara nöjdast. Ett av programmen handlade om ett par som hade fått ett erbjudande från en ”investeringsfirma” som erbjöd 150 % i årlig avkastning. Utan att ifrågasätta det hela investerade paret ett större belopp i bluffen. Känner man till vad som är en normal avkastning på olika investeringsalternativ skulle man genast inse att det är en omöjlig avkastning att åstadkomma år efter år. Förmodligen känner man till att man kan få 2-3 % i ränta på ett bankkonto, cirka 10 % årligen i genomsnitt på aktier och någonstans däremellan om man investerar i fastigheter och obligationer. Att då någon garanterar att man ska erhålla en ränta som gör att pengarna varje år mer än fördubblas låter givetvis väldigt lockande, men det är bara rena bluffar som erbjuder sådana avkastningar. 10 000 dollar investerade med 150 % årlig avkastning under tio års tid växer till 95 miljoner dollar. Givetvis förlorade paret sina investerade pengar och några bluffmakare blev rika samt efterlysta.


Några av världens främsta investerare har under perioder på kring 20-30 års tid uppnått genomsnittliga avkastningar på 20-25 % per år. Det är således svårt att åstadkomma mer extrema avkastningar än så. De här investerarna är vad man skulle kalla anomalier på aktiemarknaden. Inom den akademiska världen är Effektiva Marknadshypotesen, EMH, allmänt accepterad. Den innebär att de aktiekurser som råder vid ett givet tillfälle alltid är de rätta, utifrån den information investerarna som ett kollektiv har tillgång till. Investerarna agerar alltid rationellt och prissätter aktierna korrekt utifrån den information som finns tillgänglig, dels historiskt, men även den nyss offentliggjorda samt i dess extremaste form även insiderinformation. Det betyder att ingen investerare långsiktigt kan skapa en överavkastning år efter år, jämfört med hur börsen i stort utvecklas. Oroa er inte för det här, det finns minst lika många kritiker till EMH som det finns förespråkare. Det går att fatta bra investeringsbeslut som långsiktigt kommer skapa god avkastning, marknaden är inte alltid effektiv.

En del investerare har genererat långsiktiga höga avkastningar, vilka således beskrivs som anomalier, alltså att de sticker ut från det normala. Olika typer av säsongseffekter är populära att undersöka för att ta reda på om de är anomalier på aktiemarknaden. Det kan handla om att det skulle gå att slå index genom att bara äga aktier mellan vissa månader år efter år, till exempel april-september, januari-mars eller vilken annan period som helst. En annan vanlig anomali det ofta talas om är januarieffekten, alltså att börsen historiskt har gått bättre i januari jämfört med andra månader. Det finns en risk att det blir som en självuppfyllande profetia att undersöka börsen på det här sättet, eftersom man garanterat kommer kunna hitta mönster under exempelvis en tjugoårsperiod som i genomsnitt slagit börsen bara man letar tillräckligt mycket. På samma sätt som att man kommer kunna hitta perioder som kraftigt gått sämre än börsen i snitt. Man skulle kunna jämföra börsen med en tärning, den har inte något minne. Däremot kan aktörerna, köparna och säljarna, som bestämmer aktiekurserna ha olika föreställningar om hur börsen brukar gå och låta det påverka dem i sitt agerande.

Skulle en person investera en (1) tusenlapp och under 25 års tid och erhållit 25 % i avkastning per år, skulle tusenlappen växt till 264 697 kr i slutet på år 25. Redan när det handlar om avkastningar i den här storleksregionen ökar beloppet med en väldigt hög faktor vilket ger enorma värdeökningar på lång sikt. 100 000 kr hade alltså med den är tillväxten blivit till mer än 25 miljoner kr 25 år senare. Att tro att man själv ska uppnå en avkastning i den här storleksklassen är inte något man bör ha som mål. Det är bättre att vara realistisk och förvänta sig att man på lång sikt kan åstadkomma en värdeökning på kring 10-12 % per år genom att följa den strategin jag här förespråkar, alltså att investera i stabila aktier med utdelningstillväxt och återinvestera utdelningen.


Det är viktigt att inte se till enbart ett enskilt års avkastning, utan att istället tänka kanske 15 år framåt från idag, eller för den delen ännu längre, beroende på hur gammal man är idag. Kommer man investera i aktier de närmsta åren får kurserna gärna sjunka på aktiemarknaden nu så att det går att köpa aktierna billigare, alltså att man får fler aktier för det investerade beloppet. Att man köper aktier för ett fast belopp per månad gör att man, beroende på kursen vid de olika inköpstillfällena, kommer kunna köpa olika många aktier. När man har valt ut ett antal aktier som ens portfölj ska bestå av, samt kanske ytterligare har några på bevakningslistan, är det en fördel om man väljer att göra månadens aktieinköp i den eller de aktierna som är relativt sett lägst värderade för stunden. Är det två likvärdiga aktier man väljer mellan att investera i och den ena har en tillfällig svacka och gått ned med 5 % under månaden medan den andra har gått stadigt uppåt under månaden är det bättre att köpa aktier i det företag vars aktiekurs har sjunkit. Detta förutsätter att aktierna är likvärdiga vad avser tillväxt samt att ingen av dem redan innan utgör för stor del av portföljen.

Vi antar att kursen stod i 50 kr för en månad sedan för aktie A och B. De delar båda ut 1,5 kr under året, alltså har de 3 % i direktavkastning beräknat på kursen vid förra månadsskiftet. Idag handlas aktie A till 47,5 kr och aktie B till 52,5 kr, alltså en nedgång respektive en uppgång med 5 % jämfört med för en månad sedan. Det finns två positiva faktorer med att köpa den aktien som har gått ned istället för den som har gått upp (båda väntas öka vinsten samt utdelningen lika mycket de kommande åren). Dessa faktorer är dels att man får fler aktier för samma investeringsbelopp om man köper aktie A istället för aktie B. Det innebär att man erhåller mer i utdelning, vilket gör att man när utdelningen kommit in på ens konto kan köpa fler nya aktier med utdelningen från aktie A än vad som hade varit möjligt med utdelningen från aktie B under rådande förutsättningar.

Har man 5 000 kr att investera kommer det vara möjligt att köpa 5 000/47,5=105 aktier i företag A och 5 000/52,5=95 aktier i företag B. Med en utdelning på 1,5 kr per aktie under året kommer man erhålla 1,5*105= 157,5 kr i utdelning från aktie A och 1,5*95= 142,5 kr i utdelning från aktie B. Beloppet av utdelningen från aktie A är således 10,5 % större än utdelningen från aktie B. Vi antar att denna utdelning kommer användas till att köpa aktier i företag C, vilka nyligen har gjort en aktiesplit och idag handlas till kursen 7,5 kr. För utdelningen från företag A kan man då köpa 21 aktier och för utdelningen från företag B kan man köpa 19 aktier i företag C. Det är den ena positiva faktorn med att köpa en aktien som för tillfället är den som är relativt sett lägst värderad– nästa år har man ett större belopp att återinvestera, för vilket man kan köpa fler nya aktier.

Den andra positiva faktorn är att om utdelningen per aktie i företagen A och B båda har fördubblats efter åtta år, vi antar en utdelningstillväxt på knappt 10 % per år för båda aktierna, kommer utdelningen på de aktierna man köpt för de ursprungliga 5 000 kr att vara 315 kr för aktierna i företag A och endast 285 kr för aktierna i företag B. Om man även räknar med det faktum att man varje år har återinvesterat utdelningen i fler aktier kommer skillnaden bli ytterligare något större då det under varje år har erhållits ett större belopp i utdelning från den ursprungliga aktieposten i företag A jämfört med aktieposten i företag B, vilket lett till att man kunnat återinvestera i fler nya aktier.

Sammanfattning av kapitlet "Det nya inkomstslaget" 

Om aktieutdelningar

För att ta ett exempel på hur det skulle kunna fungera om ett antal år för dig om du väljer att investera i aktier med utdelningstillväxt och mer och mer övergår till inkomster i inkomstslaget kapital, kan vi ta och kolla på en aktie som delar ut pengar till sina aktieägare på månadsbasis. Detta är en företeelse som många svenskar inte är vana vid eftersom de flesta svenska börsnoterade företagen endast delar ut pengar till ägarna en gång per år, vilket brukar ske under våren.

Även de flesta av våra nordiska grannländer har samma utdelningskultur. Det finns vissa nordiska (inklusive svenska) företag som delar ut pengar halvårsvis och till och med något enstaka som delar ut kvartalsvis, men de är alltså endast undantag som bekräftar regeln. De mer kända svenska storföretagen som Telia, Handelsbanken, Boliden och Ericsson med flera delar alla ut pengar endast en gång per år. Just Telia och Ericsson är för övrigt två av de företag som flest svenskar äger aktier i. Dessa fyra bolag är alla noterade på börsens Large Cap-lista, vilket alltså betyder att de tillhör de största bolagen som är noterade på Stockholmsbörsen. På Large Cap finns det cirka 60 bolag noterade. På Mid Cap och Small Cap finns det cirka 100 bolag per lista. På dessa båda listor finns helt enkelt de medelstora samt små bolagen, mätt som börsvärde, som är noterade på Stockholmsbörsen.

De allra minsta företagen är noterade på andra börslistor och handelsplattformar. Bland dessa kan nämnas exempelvis Aktietorget, First North samt NGM Equity. De företag som är noterade på dessa börslistor är dock inget man bör lägga ner någon direkt tid på, om man vill investera i stora, stabila utdelningsaktier, då de bolagen på dessa listor ofta är betydligt mer riskfyllda och har sämre utdelningshistorik. OMX30 är ett aktieindex som består av de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Indexet är värdeviktat, vilket betyder att de företag med störst börsvärde står för störst andel av indexet. Trots att detta index endast består av 30 av Stockholmsbörsens cirka 300 noterade företag står det för närmare hälften av börsens totala värde. De företag som ingår i indexet framgår av tabellen:

Aktier i OMXS30
ABB
Alfa Laval
Assa Abloy
AstraZeneca
Atlas Copco A
Atlas Copco B
Boliden
Electrolux
Ericsson
Getinge
Hennes & Mauritz
Investor
Lundin Petroleum
MTG
Nokia
Nordea
Sandvik
Kinnevik*
SEB
Securitas
Skanska
SKF
SCA
SSAB
Svenska Handelsbanken
Swedbank
Swedish Match
Tele 2
Telia Sonera
Volvo


När ett nordiskt företag delar ut pengar oftare än en gång per år beror det med stor sannolikhet på att det har gått ihop med ett annat företag från ett annat land och därför även är noterat på en börs i ett annat land där utdelningar sker oftare. Att en aktie är sekundärnoterad innebär att handel med företagets aktier även sker på en annan börs. Det svenska läkemedelsföretaget Astra gick ihop med det brittiska läkemedelsföretaget Zeneca år 1999. I Storbritannien delar företagen ut pengar två gånger per år, oftast ett mindre belopp under första halvan av året och sedan ett större belopp under hösten. AstraZeneca, som bolaget heter efter sammanslagningen, vilket säkert de flesta har hört talas om, delar således ut pengar två gånger per år. Den stora majoriteten av nordiska bolag delar alltså ut pengar endast en gång per år, vilket gör att de som enbart äger svenska aktier får all utdelning koncentrerad under våren. Det går att få utdelningar oftare under året genom att äga nordamerikanska aktier som en del av sin utdelningsmaskin.


De nordamerikanska börsnoterade företagen som delar ut pengar till sina ägare har en högre utdelningsfrekvens, de delar ut pengar en gång per kvartal, alltså fyra gånger per år. Det ger ett stadigare flöde av pengar in på aktieägarnas konton under året. Det finns faktiskt även de nordamerikanska företag som delar ut pengar månadsvis till sina aktieägare. Det gör att ägarna av dessa aktier varje månad får ett belopp insatt på sitt konto i samma takt som man är van vid när det gäller lön, studiemedel och så vidare. Det bör också noteras att det finns en hel del företag som inte alls delar ut pengar till sina ägare. Har företaget självt behov av vinsten det skapat under året för att växa är det bättre för företaget att återinvestera vinsten och skapa värde för aktieägarna genom att företaget växer. Att ett företag delar ut pengar är dock ett tecken på att det har mognat och är tillräckligt stabilt att det anser sig ha utrymme för att dela ut en del av sin vinst till ägarna. Det är alltså dessa företag man som investerare i aktier med utdelningstillväxt främst är intresserad av.

Själva utdelningens belopp skiljer sig givetvis inte åt på grund av att man får utdelningen utbetald halvårs-, kvartals- eller månadsvis. Istället för att dela ut 4 kr per år, delas det ut 2 kr per halvår, 1 kr per kvartal eller 0,3333 kr per månad. Direktavkastningen är således densamma i samtliga dessa fall. Är aktiekursen 120 kr i dagsläget kommer direktavkastningen vara 4/120= 3,33 % i alla fyra ovan nämnda fall, eftersom utdelning på årsbasis är 4 kr i samtliga fall. Det faktum att man får utdelningen oftare än en gång per år skapar dock bättre möjlighet att sätta pengarna i arbete tidigare – det är trots allt pengar som är det enda arbetsredskapet för att bygga upp en utdelningsmaskin.

Själva utdelningen i sig kanske på månads- eller kvartalsbasis utgör små belopp i början, men om man samtidigt gör nyinvesteringar varje månad är det enkelt att sätta utdelningen i arbete igen då den kan investeras tillsammans med månadens nyinvestering. Skulle man exempelvis ha aktier till ett värde av 250 000 kr och de ger en årlig direktavkastning på 4 % som delas ut månadsvis kommer man varje månad få 833 kr i utdelning. Dessa kan tillsammans med månadens nyinvestering på exempelvis 5 000 kr användas för att investera i fler aktier. Gör man en aktieaffär för 5 000 kr eller en för 5 833 kr kommer courtaget att bli detsamma, 39 kr för svenska och nordiska aktier hos de båda nätmäklarna.

I USA är det som jag tidigare nämnde mer etablerat att man själv måste ta ansvar för sin ekonomi och framförallt sin pension om man vill kunna leva skapligt efter sitt arbetsliv. De företag som delar ut pengar månadsvis gör alltså att det blir en naturligare ström av pengar under årets samtliga månader istället för att man som aktieägare får en stor klumpsumma vid ett tillfälle under våren, som alltså är fallet då man äger nordiska aktier. Oavsett vilken utdelningsfrekvens de aktier man äger har, kan man konstatera att oavsett var man än befinner sig på vår runda planet kommer man att få in dessa pengar på sitt konto. Sitter man i en solstol i Karribien kommer man få exakt samma belopp i utdelning som om man hade varit hemma och precis bryggt en kopp kaffe för att avnjuta tillsammans med en bra film. Det enda kravet för att få utdelningen är att man äger aktier i bolaget.

Så länge man är ägare av aktien tre dagar innan avstämningsdagen, kommer man att erhålla utdelningen. Detta kanske låter svårt att ha koll på, men som alltid finns Internet till hjälp och det finns bra sidor som listar alla kommande aktieutdelningar och det datumet man senast måste ha köpt eller äga aktien för att vara berättigad till utdelningen. Vi känner alla till hur man snabbast finner information på Internet – ”Google it!”. Att det är just tre dagar som är en kritisk faktor beror på att börsen tillämpar vad som kallas tre likviddagar vid köp och försäljning av aktier. Det betyder att även om jag köper en aktie på en måndag är jag inte officiellt införd som ägare av aktien i bolagets aktiebok (givetvis sköts detta helt automatiskt och är således inget man som aktieägare behöver tänka på) förrän tre bankdagar senare, alltså på torsdagen.

Som ett exempel kan vi undersöka vad som gäller för att ha rätt till Swedbanks utdelning för räkenskapsåret 2012, alltså det som betalas ut under våren 2013. Avstämningsdagen är den 25:e mars, vilket betyder att de som det datumet är införda som ägare av Swedbank-aktier kommer erhålla utdelningen. Den 25:e mars är en måndag. För att vara införd som ägare det datumet måste man senast köpt aktien den 20:e mars, alltså onsdagen veckan innan. Detta eftersom man officiellt kommer vara införd som ägare tre bankdagar senare, alltså måndagen den 25:e mars. Utdelningen kommer sedan in på aktieägarens konto torsdagen den 28:e mars, alltså tre dagar efter avstämningsdagen. Detta illustreras i nedanstående tabell:


Swedbanks utdelning 2013
Senast köpa aktien:
20 mars
Avstämningsdag:
25 mars
Utbetalningsdag:
28 mars
Aktiekursen kommer, i alla fall rent teoretiskt, sjunka med storleken på utdelningen när handeln med aktien startar dagen efter man senast måste ha köpt aktien för att ha rätt till utdelningen.

Följande exempel kan illustrera detta, där den sista dagen att köpa aktien för att ha rätt till utdelningen är en måndag. Vi antar att aktiekursen står i 80 kr och att styrelsen har föreslagit en utdelning om 2,8 kr per aktie, som bolagsstämman även godkänner. Det betyder att aktien idag har en direktavkastning på 3,5 %. Ja, du har rätt, den beräknades genom att ta 2,8 dividerat med 80. På måndagen handlas aktien till 80 kr och den som köper aktien då vet att denne kommer få en utdelning på 2,8 kr ungefär en vecka senare. På tisdagen kommer dock aktien att handlas utan rätt till utdelningen, vilket betyder att kursen sjunker till 77,20 kr. Utdelningen på 2,8 kr har då avskilts från aktien.

Har man för avsikt att äga aktien länge och det snart är dags för utdelning skulle man med fördel kunna vänta med att köpa aktien tills den handlas utan utdelningen. Har man ändå tänkt återinvestera utdelning, vilket man givetvis ska göra för att bygga upp sin utdelningsmaskin, kommer det att krävas ytterligare en transaktion då nya aktier ska köpas för utdelningen. Investeraren kommer i sådana fall drabbas av dubbelt courtage inom loppet av bara några dagar. Det går visserligen att kombinera återinvesteringen av utdelningen med en nyinvestering för att bara drabbas av courtage en gång.

För att illustrera detta kan vi studera följande exempel. Vi antar att man ska köpa aktier för 10 000 kr i bolaget i exemplet ovan. Köper man dem på måndagen kommer man betala 80 kr per aktie. Nästa dag kommer kursen sjunka till 77,20 kr och man får en tid senare 2,8 kr per aktie inbetalt på sitt konto då utdelningen betalas ut. Köper man aktier i företaget för 10 000 kr kommer man kunna köpa 125 aktier på måndagen, 10 000 delat med 80. Utdelningen blir då totalt 125*2,8 kr, vilket uppgår till 350 kr. Aktiekursen har på tisdagen, teoretiskt, sjunkit till 77,2 kr, vilket betyder att ens aktier nu är värda 9 650 kr och samtidigt har man erhållit 350 kr i aktieutdelning. Detta summerar givetvis till 10 000 kr, eftersom det enda som har hänt är att man erhållit utdelning på 2,8 kr per aktie och samtidigt har aktiekursen sjunkit med motsvarande belopp.

De 350 kr man erhållit i utdelning är inte motiverat att köpa nya aktier för på en gång, eftersom courtaget skulle uppgå till ett allt för stort belopp i procent av investeringsbeloppet. Det ursprungliga aktieköpet för 10 000 kr kostade 39 kr att göra, vilket betyder att man betalade 0,39 % i courtage för att köpa aktierna i den ursprungliga transaktionen. Om man då betänker att man kommer inneha dessa aktier i kanske några decennier inser man att det blir en väldig låg kostnad utslaget på alla år.

Väljer man istället att vänta till tisdagen med att investera i företaget kommer kursen ha sjunkit till 77,2 kr och för sina 10 000 kr kan man köpa 129 (egentligen 129,53) aktier i en enda transaktion och slipper då bestyret med att erhålla en liten utdelning som ändå inte kan återinvesteras direkt.

Det är främst för de aktier som delar ut pengar en gång per år som det blir av intresse att tänka på det här sättet, och förmodligen hamnar man inte i en sådan situation särskilt ofta, de delar trots allt bara ut en gång per år. För kvartalsutdelarna skulle utdelningen varje kvartal för den här aktien vara 0,7 kr per aktie, alltså en fjärdedel av 2,8 kr, eller 0,875 % av kursen på 80 kr. Med tanke på att de flesta aktiekurser dagligen rör sig med någon procent upp eller ner kommer det faktum att kvartalsutdelningen avskiljs från aktien i det här fallet påverka kursen så lite att det in te är nödvändigt att vänta med aktieköpet.

Det här med transaktionskostnader är en viktig faktor att tänka på när man handlar med aktier och ett ytterligare motiv till att inte vara för aktiv när det gäller sitt aktieinvesterande. Är man för aktiv när man köper och säljer aktier kommer transaktionskostnaderna äta upp en stor del av kapitalet. Som ett extremexempel kan vi tänka oss att en person köper aktier för 5 000 kr i ett visst företag den första januari. Han säljer sedan dessa i mitten av månaden för att sedan i början på nästa månad köpa tillbaka dem, eftersom han har insett att han varje månad kan göra en liten vinst genom att följa denna strategi. Det resulterar i att personen två gånger per månad drar på sig en kostnad på 39 kr, alltså 78 kr per månad. När ett år har passerat kommer dessa aktier att ha genererat en transaktionskostnad på 936 kr, eller nästan 20 % av det ursprungliga kapitalet. Hade aktierna behållits efter det första köpet hade courtaget endast uppgått till 0,78 % av investeringen.

Handlar man med stora belopp, några hundratusen kr per affär kommer man givetvis ner i ett betydligt lägre courtage, kring 0,1 % eller lägre, lite beroende på vilket avtal man har med sin mäklare. För den normala aktieinvesteraren som den här boken är tänkt att tilltala, är det inte frågan om att handla med så stora belopp på månadsbasis. Det är därför klart motiverat att köpa aktier i ett investeringssparkonto och sedan äga dem långsiktigt. De aktierna man ska investera i är de stabila aktierna med utdelningstillväxt, de man inte dagligen behöver oroa sig över hur det går för företaget – utan istället kan se fram emot stigande utdelningar och aktiekurser. Att betala 39 kr en enda gång för att sedan äga samma aktier under 10 år, 20 år , 30 år eller kanske ännu längre tid är nästan gratis – och helt utan några förvaltningsavgifter.

Den som är aktiv och gör många affärer kan givetvis tjäna pengar som uppgår till betydligt större belopp än courtaget, men det är en annan typ av investerare det handlar om i så fall, som den här boken inte är riktad till. Väljer man att vara så pass aktiv med sina aktier kommer det att kräva många timmars nedlagt tid, det blir som ett heltidsarbete, och för att det ska vara motiverat jämfört med att använda sig av en köp-och-behåll strategi i stabila utdelningsökande aktier måste avkastningen motivera det. Uppnår man samma avkastning på lång sikt genom att lägga ner fem timmar per dag som att lägga ned en (1) timme i månaden på sina aktier, inser man enkelt att det kan vara läge att se över sin strategi. Den som är helt passiv idag och alltså bara har pengar på bankkontot samt i fonder kommer enbart genom att lägga ner denna timme i månaden spara in åtskilliga tusenlappar per år och samtidigt ha en betydligt högre avkastning på sina pengar. Ju yngre man är, desto mer tid har man på sig att låta pengarna växa och bygga upp en enorm utdelningsmaskin som gör att man i framtiden kan blir fri – alltså leva på aktieutdelningar.     

Sammanfattning av kapitlet "Om aktieutdelningar"

Pengar som byggsten

Pengar är, och har alltid varit, en begränsad resurs i samhället. Alla beslut om pengar in och pengar ut kommer att påverka hur man idag kan och i framtiden kommer kunna leva sitt liv. Båda sidorna går att göra något åt. På inkomstsidan kan man söka nytt jobb eller ny tjänst på det befintliga företaget för att öka sina inkomster eller starta upp en egen verksamhet som kan generera mer pengar än vad man tjänar idag. Kostnadssidan går det att göra oerhört mycket åt redan idag. Det ligger sannerligen något i det man brukar säga, att det inte är inkomsterna som gör en rik utan de små utgifterna. Det är skillnaden mellan månadsinkomsten och de nödvändiga månadsutgifterna som blir den resurs som används för att investera långsiktigt i aktier. Ökar man inkomsterna finns det mer resurser att investera. Detsamma gäller då man minskar sina kostnader. En kombination av ökade inkomster och minskade kostnader frigör stora belopp månadsvis att investera i aktier och påbörja byggandet av utdelningsmaskinen.

Att man kan spara undan en slant varje månad är givetvis skönt, men det är helst något man inte vill eller bryr sig om att lägga ner tid på. För många är det enkelt att nöja sig med att pengarna finns tillgängliga på ett bankkonto. Utbudet av olika investerings- och sparformer är för den oinvigde ganska stort och kan verka komplicerat. Ju mer osäkerhet som råder hos konsumenterna, desto större utrymme finns det för aktörerna på kapitalplaceringsmarknaden att tjäna pengar. Inger någon ett gott förtroende och pratar bra om en viss investeringsprodukt är det givetvis svårt att säga nej till den, som konsument utan någon närmare kunskap. Vet man inte om vilka alternativ som finns att tillgå utgår man säkert från att de råden man får av sin rådgivare, eller egentligen säljare, är de som är bäst för ens privatekonomi. Även fast man vet om att det ligger i motpartens intresse att tjäna pengar på sina produkter, är det svårt att gå emot vad de anser vara det bästa för en själv vad gäller den egna privatekonomin.

När man börjar tjäna relativ mycket jämfört med när man studerade eller kanske var arbetslös, känner man sig väl värd att öka sin levnadsstandard, vilket i dagens samhälle sker genom att man ökar sina kostnader i form av dyrare boende, resor, lyxartiklar och mer konsumtion. Pengar skapar möjligheter att göra sitt liv bättre, vilket ofta sker genom att man ökar sin konsumtion. Att spara pengar inser alla är en bra idé, framförallt om man vill göra saker i framtiden som kostar extra mycket, som exempelvis att resa eller köpa en bil. Det är lätt att se livet på så sätt att man kommer arbeta fram till man ska gå i pension vid 65 års ålder. Då behöver man inte tänka efter särskilt mycket när det gäller ens långsiktiga investerande eftersom man sakteligen bygger upp ett pensionskapital.

På det sättet kan man leva år efter år och vara helt nöjd. Eller kan man välja att göra på ett annat sätt och se livet ur ett bredare perspektiv. Tänka större och inse att lönen och de pengar man har liggandes på bankkonton och i dyra fonder faktiskt är ett ypperligt medel för att inom ett decennium kunna bestämma över sin tid till 100 %. Pengarna behöver bara sättas i arbete i din egen utdelningsmaskin.

Det är möjligt att uppnå friheten och bygga upp en utdelningsmaskin som årligen genererar stora inkomster genom att följa den enkla strategi som denna bok lägger fram. Den personen som följer sitt långsiktiga investeringsmål kommer i framtiden kunna njuta av frukterna från träden som planterades för flera år sedan, han kan sitta i skuggan under trädet som planterades för tio år sedan och varje år se hönan lägga fler guldägg som varje år är större och större. Detta tack vare att han insett att pengar är den perfekta byggstenen i utdelningsmaskinen!

Anledningen till att få har en stor utdelningsmaskin kan härledas till konsumtionen och bilden av att det alltid är bättre med mer. Så är absolut inte fallet, ju mer saker man har som tar upp ens tid och desto fler saker man är involverad i, ju mindre tid har man åt varje sak. Den nyttan man får blir allt lägre för varje ny aktivitet och pryl man fyller sitt liv med. Mycket tenderar att hamna i förrådet. Glädjen av att ha en extra bil eller en extra tv är marginell. Väljer man istället att se värdet i det lilla är det enklare att känna sig nöjd och tillfredsställd över sitt liv. Att tänka och leva på det sättet är en typ av livsstil som har börjar växa sig allt starkare under senare år, och kallas ”Voulontarily Simplicity”, alltså att man frivilligt väljer att leva enkelt. Övergår man till att leva mer på det sättet frigörs pengar varje månad från lönen, vilket kan användas till att snabbare bygga upp utdelningsmaskinen och således varje år snabbare erhålla stora belopp i utdelningar. Eftersom man lever enkelt har man inte särskilt höga månadskostnader, vilket betyder att det inte heller krävs en extremt stor utdelningsmaskin för att kunna leva på utdelningen, jämfört med att leva ett liv med höga månadskostnader.

Att konsumera och hålla uppe en viss levnadsstandard är något som är högst naturligt för oss i västvärlden. Samtidigt kan man konstatera att vi har det väldigt bra i Sverige. Vi har allt som man i många andra länder bara kan drömma om. En fungerande demokrati, ett fungerande samhälle med bra infrastruktur, kraftigt subventionerad sjukvård, skola, universitet med mera. De fattigaste i samhället får bidrag och hjälp med att få en bostad de kan bo i. Vi sitter här med våra 3D-TV, 100mbit Internet i uppvärmda bostäder med rinnande vatten i kranen. Självklart ska man köpa dessa produkter och dra nytta av den ekonomiska standarden vi har, det är dock inte motiverat att vartannat år byta ut sin dator, TV, mobil, bil och så vidare. Det medför en konsumtionsvana som gör att man aldrig kommer ha pengar över till att investera långsiktigt i aktier för att i framtiden uppnå friheten.

All konsumtion är helt enkelt inte nödvändig. Skulle du klara dig med en betydligt lägre inkomst än vad du har i dagsläget? Faktum är att människan väldigt snabbt anpassar sig till den inkomsten de har. Lever man som student och får in 9 000 kr per månad har man kanske 1 000 kr kvar när månaden närmar sig sitt slut. Detsamma gäller om man börjar jobba och tjänar 25 000 kr före skatt, och alltså får cirka 17 500 kr in på kontot. Man köper då mer och dyrare kläder, reser mer, har en dyrare bostad med mera, eftersom man känner att man har råd med det med tanke på den lönen man får. Tar man sedan och kollar på en person som tjänar 40 000 kr för skatt, och får ut cirka 27 000 kr per månad är det faktiskt stor sannolikhet för att även den personen kommer ha 1 000 kr kvar på kontot just för att det är så enkelt att anpassa sin livsstil och konsumtion efter inkomsten. Hade alla levt som studenten hade personen med 17 500 kr i lön efter skatt haft 9 500 kr kvar i slutet av månaden och personen med 27 000 kr i lön efter skatt haft 19 000 kr kvar. Tänk att månad efter månad kunna investera dessa belopp i aktier med utdelningstillväxt. Tänk att år efter år återinvestera en ökande utdelning i ännu fler aktier. Tänk att se utdelningen per aktie öka år efter år efter år. Magiska saker kommer hända när alla dessa faktorer kombineras.

Sammanfattning av kapitlet Pengar som byggsten

Konsten att investera långsiktigt

Den ena av de viktiga ingredienserna som avgör hur mycket utdelningar man kommer få i framtiden är vilken tillväxttakt det är i utdelningen hos de aktierna man äger. Vi har sett att ränta-på-ränta effekten ger enorm genomslagskraft redan efter ett fåtal år, framförallt om den årliga tillväxttakten är mer än endast några få procent. Har man ett långsiktigt mål med sina aktieinvesteringar, vilket man absolut ska ha, måste man även tänka långsiktigt. Idag är bilden av ett visst företag på ett specifikt sätt, den handlas till en viss kurs och delar ut ett visst belopp det här året. Kollar man endast till vad direktavkastningen på aktien är idag är risken överhängande att man direkt sållar bort de aktierna med en utdelning under snittet och endast fokuserar på de aktierna med en hög direktavkastning. Att en aktie har en direktavkastning på 2,5 % låter lågt relativt en aktie med en direktavkastning på 5 %. Eftersom direktavkastningen påverkas av två faktorer, kursen samt utdelningen, är det viktigt att förstå varför direktavkastningen kan tänkas vara lägre hos den ena aktien. En viktig faktor till den högre värderingen av aktien med lägre direktavkastning är förmodligen att vinsten samt utdelningen  per aktie har en högre tillväxt i det företaget, vilket på lång sikt ger stort utslag för aktieägaren (ränta-på-ränta).

Båda företagen antas dela ut 2,5 kr per aktie. Aktien med 2,5 % i direktavkastning handlas således till 100 kr och aktien med 5 % i direktavkastning handlas till 50 kr. Företagen gör även lika stor vinst, i det här fallet dubbelt mot vad de delar ut, alltså 5 kr per aktie. Sett ur ett aktievärderingsperspektiv blir p/e-talet (aktiekursen/vinsten per aktie) för den ena aktien 10  (50/5) och för den andra aktien 20 (100/5). Det betyder alltså att marknaden är beredda att betala 10 respektive 20 gånger årets vinst för respektive aktie. Man kan tänka att man alltså köper 1 vinstkrona för 10 kr när det gäller den aktien som handlas till 50 kr, eller att det med denna storlek på vinst per aktie kommer ta 10 år innan man har fått tillbaka det belopp man betalade för aktien, i form av vinster genererade av bolaget. För aktien som handlas till 100 kr köper man alltså 1 vinstkrona för 20 kr och med andra ord tar det 20 år med den här storleken på vinsten per aktie att få tillbaka det belopp man betalade för aktien, i form av genererade vinster. Den högre tillväxten i vinster i detta företag gör dock att den långsiktiga investeraren om ett antal år kommer äga aktier i ett bolag som gör en betydligt större vinst per aktie än det förstnämnda företag. Den högre värderade aktien har samtidigt ökat utdelningen snabbare än den lägre värderade aktien, vilket gör stort utslag över tid (se diagrammen nedan).

Ökar vinsten per aktie med 8 % per år för det lägre värderade företaget och med två och en halv gång så mycket, alltså med 20 % per år, för det högre värderade företaget kommer vinsten samt utdelningen per aktie om tio år att se ut enligt följande för dessa två aktier. Vinsten per aktie är alltså idag 5 kr och utdelningen är 50 % av det, alltså 2,5 kr för båda dessa aktier. För företag A kommer vinsten per aktie att vara 10,8 kr och för företag B 31 kr. Utdelningen är således 5,4 kr respektive 15,5 kr. Går vi ytterligare fem år framåt i tiden (totalt 15 år) kommer vinsten per aktie i företag A att ha ökat till 15,86 kr och utdelningen är då 7,93 kr per aktie. Ser man det i förhållande till vad man för 15 år sedan köpte aktien för, 50 kr, innebär det en direktavkastning på den ursprungliga investeringen på 15,86 %. Företag B har fortsatt att öka sina vinster årligen med 20 % och nu fem år senare gör de en vinst på 77 kr per aktie. De delar som alltid ut hälften av vinsten, vilket betyder att utdelningen per aktie är 38,5 kr. På det ursprungliga köpet som gjordes för 15 år sedan erhålls således 38,5 % i utdelning. För den långsiktiga investeraren är alltså tillväxten i utdelningen en av de viktigaste komponenterna. (Notera även att mer och mer pengar varje år ha kunnat återinvesteras i fler och fler aktier - en viktig del i byggandet av utdelningsmaskinen)

För att illustrera värdet av tillväxten i utdelningen fungerar följande grafer som tydliga bilder på värdet av att inte bara se till utdelningen i nuläget, utan framförallt tillväxten av den och storleken som kan väntas i framtiden.

Utdelning per aktie efter tio års tid vid olika årliga tillväxttakter i utdelningen visas i grafen nedan. Utdelningen är från början 5 kr per aktie.



En bild utan de två högsta tillväxttakterna: 




Utdelning per aktie efter 20 års tid vid olika tillväxttakter i utdelningen, som idag är 5 kr per aktie, visas i den nedanstående grafen:



En bild utan de två högsta tillväxttakterna:




Vilket redan har påpekats ett antal gånger är det alltså av stor vikt att se till vilken utdelning per aktie som kan tänkas utbetalas i framtiden från de aktierna man idag äger. Som alltid när det gäller framtiden är det ingen som kan veta vad som kommer ske. Det bästa man kan göra är att studera hur utdelningen har ökat under de senaste 10, 20 respektive 30 åren, eller 5, 10 respektive 15 åren, beroende på hur länge företaget har delat ut pengar till ägarna. (Historik är givetvis ingen garanti för framtiden, men är förmodligen bland det bästa en investerare kan använda sig av för att sia om framtiden).


Även om det idag kan vara lockande att få 4 % istället för 2 % i direktavkastning är det inte säkert att det på lång sikt är bättre att köpa aktier i det företaget med högst nuvarande direktavkastning om tillväxten i utdelningen är låg. Tiden arbetar, som alltid när det gäller tillväxt, på din sida och kan åstadkomma underverk. Att köpa en aktie idag för 100 kr som om 15 år delar ut 10 kr kommer man ångra om en annan aktie som också idag handlas till 100 kr delar ut 25 kr per aktie om 15 år, vilket kan bli fallet om man endast har som mål att få en hög direktavkastning direkt vid köpet. 

Det är viktigt att vara långsiktig i sina ekonomiska beslut. I tabellen nedan visas hur mycket 10 000 kr växer till under 30 års tid med 12 % årlig avkastning.

År
Hur mycket 10 000 kr växer till med 12 % årlig avkastning med ränta-på-ränta effekten
1
11 200
2
12 544
3
14 049
4
15 735
5
17 623
6
19 738
7
22 106
8
24 759
9
27 730
10
31 058
11
34 785
12
38 560
13
43 635
14
48 871
15
54 736
16
61 304
17
68 660
18
76 900
19
86 128
20
96 463
21
108 038
22
121 003
23
135 523
24
151 786
25
170 001
26
190 401
27
213 249
28
238 839
29
267 499
30
299 599

Exemplet med de tre syskonen

Som exempel för att visa på värdet av att inte vänta för länge med att ta det första spadtaget i byggandet av sin utdelningsmaskin kan följande exempel skapa en bättre förståelse. Vi antar att det finns tre syskon i en familj. De är faktiskt trillingar och alla tre kommer vid 22 års ålder till insikten att det vore smart att varje månad investera 1 000 kr i aktier, vilka på lång sikt väntas växa med 10 % per år. Det första syskonet tänker att det är lika bra att börja investera direkt och börjar när denne är 22 år gammal. Han investerar  1 000 kr i månaden fram tills han är 30 år gammal. Alltså har han totalt investerat 12 000 kr per år under åtta års tid, vilket blir 96 000 kr. Efter sin 30-årsdag bryr han sig faktiskt inte alls om att investera. Han har tänkt använda pengarna när han är 65 år och då planerar att gå i pension, vilket gör att han årligen återinvesterar utdelningen från aktierna. 


Hans båda syskon är inte lika inne på att börja investera långsiktigt redan vid 22 års ålder, utan väljer istället att vänta med att investera tills senare i livet. Ena syskonet väntar med att börja investera tills han är 30 år gammal, och investerar varje månad lika mycket som sin bror har gjort, alltså 1 000 kr per månad. Detta gör han fram tills han är 65 år, eftersom han då tänkt gå i pension. Den tredje brodern väntar ännu längre med att påbörja sina månatliga investeringar eftersom han hela tiden vill passa på att njuta av livet maximalt i nuet. Han börjar investera vid 45 års ålder och fortsätter tills han är 65 år gammal.

Ingen av syskonen kommer behöva pengarna förrän de fyller 65 år, vilket gör att all avkastning återinvesteras. Syskon nummer två investerar således totalt 420 000 kr och syskon nummer tre investerar totalt 240 000 kr. Hur mycket pengar kommer var och en av dessa tre syskon att ha då de alla tre är 65 år gamla? 

Till att börja med kan vi studera en sammanfattning av de tre syskonens investeringstid och investeringsbelopp i nedanstående tabell:

Syskon
Investeringsår
Månadsbelopp
Totalt investerat belopp
1
22 till 30
1 000 kr
96 000 kr
2
30 till 65
1 000 kr
420 000 kr
3
45 till 65
1 000 kr
240 000 kr

Notera att de alla har nyinvesterat väldigt olika stora belopp; 96 000 kr, 420 000 kr respektive 240 000 kr. När de alla är 65 år kommer deras portföljer ha väldigt skilda värden. Det syskonet som bestämde sig för att investera direkt när denne var 22 år och faktiskt endast gjorde så fram till 30 års ålder har mest pengar, totalt 4 579 000 kr, i sin portfölj. Syskon nummer 2, som totalt sett har investerat mest pengar har 3 589 000 kr vid pensioneringen och det tredje syskonet, som väntat längst med att börja investera, ända till 45 års ålder, men ändå alltså investerat betydligt mer än det första syskonet, har vid 65 års ålder endast 768 000 kr.

Den oerhört stora skillnaden uppstår tack vare att syskon nummer 1 tidigt började investera och således har haft mest nytta av ränta-på-ränta effekten. Syskonens portföljvärden illustreras i nedanstående diagram. 

De tre syskonens portföljvärden vid 65 års ålder, effekten av ränta-på-ränta blir väldigt tydlig

Skillnaderna blir så här stora på grund av att ränta-på-ränta effekten får verka under betydligt längre tid för syskon nummer 1, jämfört med de övriga två syskonen. Ökningen sker exponentiellt vilket gör att effekten blir enormt stor med tiden. Eftersom det sista syskonet börjar investera så sent som vid 45 års ålder hinner det första årets investering endast att växa under 20 års tid medan det första syskonets första års investering växer under hela 43 års tid. Enbart syskon nummer 1 första års investering, de 12 000 kr som investerades när han var 22 år gammal, har vuxit till hela 723 000 kr, vilket alltså nästan är ett lika stort belopp som syskon nr 3 har efter alla sina 20 års investerande, då det beloppet uppgår till 768 000 kr.

Långsiktighet är något man inte ska underskatta när det gäller att få pengar att växa. Det viktiga är att man hela tiden återinvesterar den utdelning som erhålls, vilket blir nya byggstenar i utdelningsmaskinen och gör den större varje år. Snöbollen har då satts i rullning. 

Det är viktigt att tidigt komma igång med sitt aktieinvesterande för att ha möjlighet att dra maximal nytta av ränta-på-ränta effekten


Detta var den tredje av sex stycken längre inlägg genom vilka jag kommer publicera den e-bok/skrift som jag har skrivit angående aktieinvestering, aktieutdelning och om att bygga sin egen utdelningsmaskin. Inlägg nr 4 kommer att publiceras om någon dag.