Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 34, (Inflation:1)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)

Innehållsförteckning

Föregående del

Inflation

Inflation innebär helt enkelt att pengarnas köpkraft minskar med tiden. Hade man haft en hundralapp i sin plånbok för 50 år sedan hade den räckt till att köpa väldigt mycket varor för. Ett par byxor kostade kanske 29 kr, en skjorta 35 kr och en storhandling i mataffären med mat till en hel familj för en vecka 80 kr. Motsvarande varor kostar idag, som alla vet, betydligt mer. Även inflationen växer med ränta-på-ränta effekten, vilket gör att även den kan öka ganska snabbt om inflationen är hög under en längre period. Är inflationen 7,2 % per år under tio års tid kommer de kostnader man har för att leva under ett år, alltså bostadskostnaden, mat, bensin, resor, sällanköpsartiklar, el med mera att fördubblas. Har man idag månadskostnader på 10 000 kr kommer de alltså om tio år vara 20 000 kr med den inflationstakten.

Det betyder att den avkastning man har på sina investeringar, dels i form av värdeökning men även utdelning måste överstiga inflationen för att man realt sett ska få mer köpkraft för sina pengar i framtiden. Inflationen ökar sakta dag för dag och är inget man märker då det sker små höjningar av priser hela tiden. Det är inte så att en liter mjölk kostar 8 kr idag och sedan är priset helt oförändrat för att om tio år fördubblas till 16 kr över en natt. Istället sker det små ökningar under året. Det kan liknas vid att man helt plötsligt träffar en person man inte har sett på flera år, jämfört med att träffa den personen dagligen. Trots att personen har förändras på exakt samma sätt lägger man inte märke till de förändringar som skett på personen man träffar dagligen, eftersom de hela tiden bara är små. Träffar man på en person man inte har sett alls under tio års tid kommer man direkt märka de förändringar som har skett med personens yttre och inre.

Att inflationen skulle vara så hög som 7,2 % per år är turligt nog inte verklighet i dagens Sverige. För nästan 20 år sedan satte Riksbanken upp som mål att den svenska inflationen ska vara 2 % +/- 1 %. Helst ska inflationen alltså ligga inom intervallet 1-3 %. När det gäller inflationen i samhället pratar man ibland om det som kallas inflationsspiralen. Den bygger på att de anställda vill ha mer i lön varje år, det leder i sin tur till att företagen får högre kostnader, vilket de kompenserar genom att höja priserna på sina produkter och tjänster, vilka löntagarna köper. Eftersom det då blivit dyrare att leva kräver arbetarna högre lön nästa år igen och så fortsätter priserna och lönerna öka år efter år.

Inflation är dock ett relativt komplicerat fenomen, dels att veta vilka faktorer som påverkar den, men även hur man ska se till prisökningar som skett på produkter som har förbättrats under årens lopp och således motiverar ett högre pris av den anledningen. För att se hur inflationen har varit under perioden från 1995-2012 kan nedanstående diagram studeras. Där visas att inflationen har varit ganska låg under perioden. Beräknas en årlig genomsnittlig inflationstakt uppgår den till endast 1,31 %. Det har gjort att priserna i samhället har ökat med 26,4 % under dessa knappt 20 år. Den verkliga inflationen i Sverige är således betydligt lägre än mitt inledande exempel, vilket alltså är tur då det inte krävs särskilt hög avkastning på de investeringar man gör för att uppnå en avkastning som överstiger inflationen. Självklart är det ett starkt samband mellan inflationsnivån och räntenivån i samhället. Det är inte lätt att slå inflationen genom att bara ha sina pengar på banken. (Alla inflationssiffror är hämtade från SCB)

Sveriges inflation under de knappt 20 senaste åren

Sveriges inflation under de knappt 20 senaste åren mätt som ett index

Vad gäller exempelvis ett livsmedel är det enkelt att göra prisjämförelser då ett kilo smör, ett 12-pack ägg och ett kilo tomater, för att ta några exempel, för 50 år sedan var samma varor som de är idag. När det gäller bilar och teknik är det å andra sidan svårt att uttala sig om hur mycket inflationen spelat in. För 55 år sedan kostade en "Medelsvensons" nya bil motsvarande en årslön för en manlig arbetare, vilket var cirka 10 000 kr. Idag gäller ungefär samma förhållande, då en ny familjebil kostar kring 250 000-300 000  kr, vilket motsvarar en månadslön på mellan 20 833 kr och 25 000 kr. Kan man då rakat av säga att en familjebil har ökat med 25 gånger i pris på grund av inflationen, precis som att ett kilo smör har ökat med 25 gånger i pris? Ett kilo smör är alltid ett kilo smör, medan en bil för 55 år sedan inte på långa vägar (ursäkta ordvitsen) kan motsvaras vid en ny bil idag. Dagens bilar är säkrare, mer miljövänliga, har starkare motorer, fler funktioner, bättre komfort med mera. Det betyder att det blir svårare att göra en sådan jämförelse. Skulle 1955 års modell av Volvo PV säljas i bilhallarna bredvid de senaste bilmodellerna skulle priset på den inte hamna i närheten av de moderna bilarna av 2013 års modell.

När det gäller hemelektronik är det än svårare att beräkna in inflationen som en faktor. Utvecklingen sker exponentiellt vilket gör att det med korta intervall kommer ut nyare, bättre och snabbare produkter på marknaden, vilket gör att priserna på de tidigare modellerna sjunker snabbt. En 32 tums HD-ready LCD-TV kostade cirka 25 000 kr för tio år sedan och idag slumpas de mer eller mindre bort då så mycket nytt har kommit på TV-marknaden. Rent inflationsmässigt motsvarar 25 000 kr för tio år sedan 28 475 kr idag. För de pengarna får man idag en 55 tums Full HD 3D LED-TV med WiFi, 1 000 Hz med mer, med mer. Givetvis kommer den specifika TV:n minska kraftigt i pris de kommande åren. För att knyta an till det jag senare tar upp som viktiga faktorer för att så snabbt som möjligt kunna uppnå friheten är det viktigt att inte hela tiden sträva efter att ha det senaste när det gäller mobiltelefon, TV, dator, surfplatta med mera. Bara för att det hela tiden kommer ut nya produkter vilket gör att man känner att man har en gammal produkt och borde byta den till den senaste modellen, har man säkert inte behov av det. Man klarar sig säkert perfekt med det man har idag. Den som hela tiden strävar efter att ha det senaste kommer aldrig kunna investera tillräckligt mycket pengar varje månad för att i framtiden kunna njuta fullt ut av sin utdelningsmaskin.

För att se på inflationen ur ett lite längre tidsperspektiv kan vi studera tidsperioden från år 1930 fram till idag. Det märks tydligt när man studerar diagramet nedan att inflationen de senaste två decennierna legat på en betydligt lägre nivå jämfört med inflationsnivån för några decennier sedan. Under en lång tidsperiod låg inflationen på en nivå kring 7,5 % årligen. Under dessa tider var det betydligt dyrare att låna pengar till bostäder men det var samtidigt möjligt att få en hög, för att inte säga extremt hög, bankränta med dagens mått mätt. För att ta ett exempel var det under mitten av 1970-talen möjligt att få 10 % i ränta per år bara genom att sätta in sina pengar på ett bankkonto. Det var samtidigt höga låneräntor och inflationen var kring 10 % per år. Idag har vi istället en inflation på kring 1,5 % och räntan på storbankernas bankkonton är kring 1 % och nischbankerna ger en ränta på kring 2,5 %. I de båda graferna nedan syns inflationen i Sverige under de senaste 82 åren. Dels inflationen per år och dels inflationsutvecklingen som ett index, där 1930 har index 100. Det visar att prisnivån har ökat med en faktor 27,26, vilket betyder att den genomsnittliga årliga inflationstakten har varit 4,1 %. Det är alltså den årliga inflationen som med ränta-på-ränta effekten ger en prisökning på 27,26, eller 2 726 %, efter 82 års tid. Kostar en liter mjölk idag 8 kr betyder det att den år 1930 kostade 30 öre. Studeras grafen över inflationsindexet kan den avtagande exponentiella ökningen i inflationen noteras, som skett från 1995 och framåt, då inflationsmålet började gälla.

Sveriges inflation under de senaste knappt 75 åren

Sveriges inflation under de knappt 75 senaste åren mätt som ett index

Sammanfattning- "Inflation"

Nästa del

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 33, (Ränta-på-ränta:3)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren

Innehållsförteckning

Föregående del

Bara genom att fatta rationellare beslut gällande vardagskostnader skulle de flesta familjer ha möjlighet att spara in 1 000 kr per månad eller mer och om de samtidigt skulle ta mer kontroll över sina investeringar och sluta att spara i dyra fonder, skulle det gå att få ett ökat investeringsutrymme på uppåt 1 000 kr per månad i sänkta kostnader. Enbart dessa två åtgärder skulle varje år kunna leda till att 24 000 kr blir fria att sättas i arbete i aktier med utdelningstillväxt. Väljer man att investera dessa 24 000 kr i aktier med en direktavkastning på 5 % genereras en inkomst på 1 200 kr under det första året, vilket motsvarar 100 kr per månad. Det är inte mycket pengar kan tyckas, och säkert är det många som kanske ger upp sina långsiktiga investeringsmål i detta skede, då det känns lönlöst att bygga upp någon förmögenhet på det här sättet. En förmögenhet som man hoppas ska kunna generera några nämnvärda inkomster i framtiden. Att få flera tusen i aktieutdelningar per månad låter i det här läget säkert orealistiskt. Det är dock viktigt att alltid ha en väldigt lång investeringshorisont och tänka långsiktigt, att utnyttja ränta-på-ränta effekten maximalt. Den som investerar en del av sin månadslön i fler aktier och även återinvesterar utdelningen kommer i framtiden uppnå enorma resultat. Utdelningsmaskinen kommer då att ha vuxit sig väldigt stor och generera kanske några hundratusen kronor per år i aktieutdelning. 

Vi ponerar att en person är 35 år, och således har 30 år kvar tills pensioneringen. Han börjar investera 2 000 kr per månad varje månad fram tills han är 65 år, alltså 24 000 kr per år. Vi antar att den årliga värdetillväxten på kapitalet är 7 %, vilket både inkluderar utdelning och värdeökning. Detta är, sett ur ett historiskt perspektiv lågt räknat för börsen inkluderat återinvesterande av aktieutdelningen, vilket jag visade i ett tidigare inlägg. Hur mycket kommer då vår testperson att ha den dagen han eller hon fyller 65 år? Till att börja med kan vi konstatera att det första årets investeringar på 24 000 kr har växt till att vara värda hela 182 694 kr. Vad har då de totala insättningarna och den ränta-på-ränta effekt som pågått under alla dessa 30 år resulterat i? Ett värde på nästan 2,5 miljoner kr kommer aktieportföljen ha, eller närmare bestämt 2 449 753 kr. De totalt insättningarna uppgår till 24 000*30= 720 000 kr. För att ytterligare visa på den stora effekten som världens åttonde underverk har på det kapital som investeras varje månad, kan vi undersöka hur stort beloppet skulle ha vuxit till om avkastningen varje år uppgick till 10 %, vilket ur ett långsiktigt perspektiv på börsen kan vara rimligare att anta då utdelningarna återinvesteras. Pengarna har i det här fallet vuxit till hela 4 366 642 kr – inte dåligt för att ha investerat 2 000 kr per månad under 30 års tid. Enbart det första årets investering på 24 000 kr har vuxit till hela 418 000 kr, eftersom det beloppet utnyttjat ränta-på-ränta effekten under flest år.

Det finns tre viktiga faktorer som gör att kapitalet växer år efter år och på så sätt kan skapa mer och mer byggstenar till utdelningsmaskinen. Dessa faktorer har att göra med att aktierna har utdelningstillväxt. Investerar man i stabila aktier som har en stabil utdelningstillväxt får man varje år mer och mer i utdelningar på den ursprungliga investeringen. Ser man det hela långsiktigt kan utdelningen per aktie växa flera gånger om. En andra viktig faktor som talar för att investera i dessa aktier är att man varje år erhåller ett större och större belopp som kan återinvesteras och generera ännu mer utdelning i framtiden. Man kan varje månad eller varje kvartal öka antalet aktier och på så sätt få en högre och högre utdelning på fler och fler aktier. Den tredje, men ack så viktiga aspekten, när det gäller investeringar i stabila utdelningsaktier är att aktiekursen med åren med väldigt stor sannolikhet kommer att anpassa sig till den högre utdelningen. Alltså om utdelningen om fyra år har ökat med 50 % kan det antas att även aktiekursen ha stigit till en nivå där direktavkastningen då ligger på samma nivå som idag, alltså exempelvis på 3 %. Detta är en stor fördel jämfört med att spara i något räntebärande, i det fallet finns det inte någon möjlighet till värdeökning på det investerade kapitalet (visserligen heller ingen risk för värdeminskning).

På kort sikt är räntebärande givetvis det enda sättet att spara på, då man vill vara säker på att behålla det ursprungliga värdet plus att erhålla en ränta. Att på längre sikt bara förlita sig på räntebärande investeringar, eller egentligen sparande, kommer aldrig få en att häpna över resultaten i framtiden. Det kommer istället en långsiktig investeringsstrategi som går ut på att investera i stabila företag med en stadigt ökande utdelning göra. Genom de tre avgörande komponenterna, vilka kommer nämnas ett otal gånger, nyinvesteringar, återinvesteringar samt utdelningstillväxt, kommer man kunna se fram emot en stadigt växande utdelningsinkomst, en passiv inkomst, som gör att man blir mer och mer fri, då man inte blir lika beroende av inkomster som går ut på att man byter sin tid mot pengar.

Sammanfattning "Ränta-på-ränta"

Nästa del

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 32, (Ränta-på-ränta:2)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)

Innehållsförteckning

Föregående del

Det är viktigt att ha en bra fördelning på sina tillgångar. Att antingen ha alla sina pengar på ett sparkonto eller att ha alla pengarna i ett fåtal aktier är inga bra lösningar. Det gäller att se på sin ekonomi ur ett större perspektiv och sätta olika tillgångsslag i relation till varandra beroende på sina förutsättningar. Dessa förutsättningar kan bland annat handla om ålder, inkomster och skulder. Är det en familj som sitter på en fastighet värd 2 miljoner kr, 500 000 kr på ett sparkonto och har höga månadslöner som mer än väl täcker månadskostnaderna, finns det goda möjligheter till förbättringar för dem. I det här fallet skulle det handla om att välja att öka andelen egna aktier, vilka på sikt avkastar betydligt bättre än ett riskfritt sparkonto och kostar mindre än fonder. De skulle genom att investera i aktier med utdelningstillväxt snabbt kunna bygga upp sin egen utdelningsmaskin och bli fria inom några år tack vare de stora utdelningarna som aktierna kommer generera.

En viktig faktor när man väljer att investera i aktier är alltså att bolagen har en bra och stabil utdelningstillväxt. Denna utdelningstillväxt gör att man med stor säkerhet vet att man kommer få en högre ”ränta” ju längre tiden går. Det är främst amerikanska aktier som har den här fördelen, men även ganska många svenska samt en del nordiska aktier har det. Att det är mer inarbetat i USA att företagen årligen höjer utdelningen i takt med att vinsterna ökar kan bland annat bero på hur samhället fungerar. Det är mer upp till var och en i exempelvis USA att ta hand om sin privatekonomi och se till att ha pengar att leva på då man går i pension. I länder som Sverige är det mesta ”gratis” eller kraftigt subventionerat, så som utbildning och sjukvård. Vi har ett relativt välfungerande pensionssystem. Det finns även bidrag av olika slag för dem som inte får ekonomin att gå ihop. Därför finns inte samma mentalitet inarbetat hos svenskar att själv ta hand om sin ekonomi. Man litar till stor del på att staten och samhället kommer sköta dessa delar och finnas som ett skyddsnät i alla lägen.

Staten står också för en stor del av pensionsutbetalningarna till våra pensionärer. Detta gör att en person som arbetar under hela sitt liv och inte bryr sig om att spara och investera några av sina pengar ändå kan leva ett relativt bra liv som pensionär, då det varje månad har avsatts en del av lönen till den statliga inkomstpensionen. Om arbetsgivaren även har ett avtal om tjänstepension kan personen få ett ännu större belopp som pensionär. Om inget av detta skulle finnas i samhället skulle det istället vara upp till var och en att se till att man har pengar att leva på då man slutar att arbeta. Även det faktum att det i länder som USA kostar att gå på college och att läsa på universitet, gör att de flesta familjer kan antas ha en mentalitet som går ut på att medvetet investera pengar varje månad på ett tryggt sätt och försöka få dem att växa till en summa som ska räcka för att täcka de utgifter som senare kommer drabba familjen.

Som pensionär i länder där den statliga pensionen är väldigt låg kanske det snarare handlar om att man behöver ha en inkomst varje månad som täcker ens levnadomkostnader. Det är i dessa fall viktigt att man inte tar av det sparade beloppet, så att det sjunker sakta men säkert och urholkar stommen i utdelningsmaskinen. Det är i dessa fall betydligt bättre att man låter pengarna man har sparat och investerat under en längre period arbeta åt en, och varje år generera pengar som en inkomst. Det är de årliga inkomsterna i form av utdelningar som ska användas till att leva på. Skulle man ta pengar från utdelningsmaskinen, kommer de årliga inkomsterna från det totala investerade beloppet att minska, vilket är det samma som att man tar död på ”hönan som lägger guldäggen”.

Om man under en period av, säg 20 år, har byggt upp en portfölj med aktier som idag, bland annat genom ränta-på-ränta effekten, är värd 2 miljon kr och ger 4 % i utdelning kommer man varje år att erhålla 80 000 kr. Detta skulle motsvara 6 700 kr per månad. Det är inte jättemycket pengar för de flesta, kanske mest ett tillskott i månadskassan. Samtidigt handlar det mycket om att välja hur man vill leva sitt liv, alltså hur stora omkostnader man väljer att ha. Det är enkelt att hamna i en cirkel av onödig konsumtion, kanske bland annat för att man jobbar mycket och tjänar bra. Då kan det bli så att man vill belöna sig själv genom att bygga upp köpbehov och känner sig mer värd att köpa en viss produkt eftersom man faktiskt har arbetat och tjänat ihop tillräckligt med pengar för att köpa den. Samtidigt är all konsumtion idag väldigt dyr, sett till vad pengarna kan växa till om de investeras långsiktig. 

Det faktum att man varje månad som löneanställd får pengar insatta på sitt konto är verkligen en perfekt grund för att börja sin resa mot friheten. Idag byter man sin tid mot pengar, vilka man kan investera och låta växa för att tillslut kunna bli fri och själv göra det man känner för med sin tid. Hur mycket kapital som behövs för att man ska kunna känna sig fri beror givetvis mycket på vem det handlar om och vad man har för krav på sin levnadsstandard. Faktum är dock att det inte behöver krävas jättemycket kapital, och heller inte så jättemycket tid om man verkligen har bestämt sig för vad man vill uppnå. Väljer man bara att ta tag i båda sidorna av sin privatekonomi, alltså att både se över sina investeringar för att optimera avkastningen på dem samtidigt som man sänker sina kostnader så mycket det går, kan det skapas ett stort utrymme för att investera i sin utdelningsmaskin.

Nästa del

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 31, (Ränta-på-ränta:1)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)

Innehållsförteckning

Föregående del

Ränta-på-ränta

Faktum är att tiden är en väldigt begränsad resurs, och den är lika för oss alla här på jorden. En timme är alltid en timme, oavsett vem det gäller och vad man ska ägna timme åt. Tid har även ett nära samband med pengar. Väljer man att ta ett lån betalar man ränta, vilken är angiven som en viss procentsats per tidsenhet, vanligtvis per år. Vad gäller räntan är det viktigt att notera vilken tidsbasis den beräknas på. Det kan exempelvis vara antingen på års-, månads- eller kontinuerlig basis. När en ränta räknas om till kontinuerlig basis kallas den för effektiv ränta, vilket är den ränta man betalar om man lånar pengar från en bank eller annan långivare.

Vid ett lån på 100 000 kr och en enkel årsränta på 6 %, som beräknas på månadsbasis blir den effektiva räntan 1,005^12=6,1678 %, vilket gör att man betalar ränta på räntan i det här fallet. Den genomsnittliga månadsräntan blir 6 %/12=0,5%. Den räntan som uppstår i januari betalar man ränta på under perioden februari till december. Skulle man istället dela upp perioderna på dagbasis under året, alltså 365, skulle man varje dag betala en ränta lika med: 6 %/365=0,016438 %. Eftersom man inte betalar ränta förrän ett år har gått, kommer man även här att betala ränta på den ränta som uppkommer de föregående dagarna. Det kanske låter mer dramatiskt än vad det egentligen är; det kommer inte bli en enormt mycket högre ränta, utan svaret i det här fallet är att den effektiva årsräntan blir 6,1831 %. Denna ränta är alltså något högre än vad fallet är vid en ränta som beräknas på månadsbasis, vilken alltså uppgick till 6,1678 %.

Även om man skulle räkna på minutbasis, alltså att det blir ränta-på-ränta för varje minut som går under året förändras den effektiva räntan endast marginellt. Den effektiva räntan blir i det fallet 6,1837 %. Vad gäller lån från seriösa aktörer exempelvis till bostäder är den räntan som anges mer eller mindre alltid korrekt, alltså angiven som den effektiva årsräntan. I andra fall kanske årsräntan anges med stora bokstäver i reklamen till ”6 %”. Den effektiva årsräntan, alltså den räntan man verkligen betalar och som står med små bokstäver längst ner i annonsen, kan maximalt öka till cirka 6,18 % då den beräknas på kontinuerlig basis. Ett lån på 100 000 kr skulle i det här fallet kosta 6 180 kr per år i räntekostnad istället för 6 000 kr. Skillnaden mellan 6 %, vilket är den ränta som anges i reklamen, och 6,18 %, vilket blir den faktiska räntan som betalas är 0,18/6=3 %. Själva räntekostnaden blir alltså 3 % högre, vilket gör att den effektiva räntan blir 180 kr högre än vad som anges, i det här exemplet. Att det är en kontinuerlig beräkning av räntan innebär helt enkelt att det blir en ränta-på-ränta effekt beräknad på minimalt små tidsperioder.

Beräkningsperiod	Effektiv årsränta
År	6 %
Kvartal	6,136 %
Månad	6,168 %
Vecka	6,180 %
Dag	6,183 %
Timme	6,184 %
Minut	6,184 %

Ränta-på-ränta fenomenet har en stor betydelse även för den som sparar och investerar på lång sikt, vilket tydligt har framgått tidigare. Med lång sikt avses här tre år eller längre, men helst en tidsperiod på flera decennier.

Den räntan man erhåller på sitt kapital, exempelvis i form av ränta på sparkonton, som kapitaliseras varje år kan man återinvestera och alltså tjäna ränta både på det ursprungliga beloppet man satt in samt på den räntan man har tjänat in under föregående år. Har man en ränta efter skatt på 3 % och har satt in 1 000 kr kommer man det första året erhålla 30 kr i ränta. Under det andra året får man sedan 3 % ränta på 1 030 kr, vilket innebär att räntan blir större än vad de var under det föregående året, den ökar till 30,9 kr. Av detta belopp kommer 30 kr från 3 % av 1 000 kr och 0,9 kr från 3 % av 30 kr. Året därpå sker samma effekt, och räntan beräknas i det här fallet på ett kapitalbelopp som nu är 1 060,9 kr. Efter tio år kommer beloppet på kontot att ha ökat till 1 343 kr med hjälp av ränta-på-ränta effekten. Motsvarande belopp om man varje år skulle ha tagit ut räntan och vid början på varje år ha haft 1 000 kr skulle bli att man har 1 300 kr, 1 000 kr på kontot och 30 kr i ränta under 10 års tid, alltså 300 kr.

Detta exempel motsvarar i dagens låga ränteläge en ränta som är högre än den räntan som är möjlig att få på ett helt säkert sparkonto. Även på de konton som har statlig insättningsgaranti kan räntan skilja ganska mycket. Allt ifrån 0,5 % före skatt på vissa av storbankernas konton till uppåt 3 % före skatt på nischbankernas sparkonton är idag möjligt att få. Notera att det även finns ett antal aktörer vars konton inte omfattas av den statliga insättningsgarantin och således är behäftade med betydligt större risk. Även om dessa kan verka lockande med tanke på den högre räntan som erbjuds bör man se upp. Erbjuder dessa aktörer en ränta på cirka 5 % skulle jag hävda att det är betydligt bättre att välja att investera i aktier med utdelning istället. Det finns flertalet stora stabila utdelningsaktier som även de ger räntor, i form av direktavkastning på några procent. Att ett av våra stora svenska företag helt plötsligt skulle gå i konkurs inom de närmsta åren får sägas vara lika med noll, men faktum är att det titt som tätt inträffar att institut som erbjuder en hög sparränta utan insättningsgaranti får problem, vilket inte är kul för spararna som riskerar att förlora alla sina insatta pengar.

För ganska många år sedan minns jag att jag jämförde räntorna som olika aktörer gav på sina sparkonton och var då intresserad av att sätta in en del pengar hos en aktör som erbjöd hög sparränta, utan insättningsgaranti. Det var inget stort belopp det handlade om, men det var samtidigt en ganska stor del av mina pengar då. Som tur var satte jag aldrig in pengarna där, då jag något år senare kunde konstatera att företaget fick problem och många sparare förlorade en stor del av sina insatta pengar. Istället för att söka en hög ränta och riskera att förlora hela sparbeloppet är det betydligt bättre att investera långsiktigt i stabila aktier med utdelningstillväxt. Då får man förutom en årlig utdelning på några procent även ta del av företagets vinst i form av utdelningstillväxt och kursökning.

Nästa del

Allt du behöver veta om investeringar - Video

I nedanstående video ges en grundläggande genomgång om hur ett bolag fungerar och hur vinster skapas för aktieägarna. Personen som håller i föreläsningen heter William Ackman som är grundare av Pershing Square Capital Management, vilket är en hedgefond. Titeln till denna föreläsning om finans och investering är "If You're so Smart, Why Aren't You Rich?" och undertiteln är "Everything You Need to Know About Finance and Investing in Less Than an Hour".  

Ackman förklarar de mest grundläggande begreppen för ett bolag sett ur ett ekonomiskt perspektiv, så som Resultaträkning, Balansräkning, Utdelning, Ränta-på-Ränta med mycket mera. En bra föreläsning för att få en grundläggande förståelse för hur ett bolag fungerar, hur det finansieras samt hur det genererar avkastning till den som investerat i bolaget. 

Denna video är hämtad från BigThinks Youtube-kanal, vilket även videon om demografi och befolkningstillväxt var, som jag skrev om i ett inlägg tidigare.