Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 38, (Det nya inkomstslaget:2)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)

Innehållsförteckning

Föregående del

Inser man vilka underverk som sker på lång sikt och har ett bestämt mål med sina investeringar kommer man glatt kunna njuta av livet i framtiden, man kommer helt enkelt kunna tacka sig själv senare i livet för att man tidigt valde att investera i stabila utdelningsaktier. Som ett klassiskt exempel på vilken oerhörd kraft ränta-på-ränta effekten har på lång sikt kan vi studera en annan berättelse, den om ”riskornen på schackbrädet”. Denna berättelse går ut på att en person för länge sedan i något avlägset land hade dömts till döden och fick en sista önskan av kungen. Han önskade då att kungen skulle skaffa fram riskorn motsvarande 1 för den första rutan på schackbrädet, 2 för den andra rutan, 4 för den tredje rutan och så vidare, alltså att antalet riskorn fördubblas för varje ruta på schackbrädet. Kungen tyckte att det lät som en enkel uppgift, och för den delen en ganska konstig sista önskan, men då det fanns stora risfält i staden tog han sig glatt an uppgiften. Vad han inte insåg var att antalet riskorn snabbt ökade till ett extremt stort antal. På den åttonde rutan kommer det finnas 128 riskorn, på den 16:e 32 768 riskorn och på den 32:a rutan hela 2 147 483 648 riskorn. Men det slutar inte där, hittills är vi bara halvvägs på schackbrädet och det är enkelt att konstatera att ökningen sker med en oerhörd exponentiell kraft. Kungen blev för varje ny schackruta allt mer frustrerad och började så sakteligen inse vilken omöjlig uppgift han hade gått med på att uppfylla.

På ruta nummer 64, alltså den sista på schackbrädet, kommer antalet riskorn uppgå till mer än 9 000 000 000 000 000 000 - en nia följt av 18 nollor, alltså nio miljarders miljarder. Summan av alla riskorn på rutorna 1 till 64 skulle täcka hela jordens yta med ett flera meter högt lager av riskorn vilket många, liksom kungen, hade svårt att inse när han åtog sig uppgiften. Vad som sedan hände med fången och kungen förtäljer inte historien, men sensmoralen i historien är inte svår att missa. Om något ökar med ränta-på-ränta effekt, alltså exponentiellt, växer sig beloppen enormt stora med tiden.

För att tänka på det här exemplet ur ett perspektiv vad gäller pengar skulle det kunna motsvara att någon investerar 1 krona när man föds och sedan erhålls 100 % i ränta per år. Vid sin pension, vid 64 års ålder i det här fallet, skulle personen kunna hämta ut niotusenmiljonermiljarder kr. Utan någon större konkurrens skulle personen då vara rikast i världen. Han skulle ha en förmögenhet som uppgår till cirka 20 000 gånger världens BNP. Detta är verkligen bara fantasisummor och inget någon skulle bli lycklig av. Det är bättre att redan från början ha rimliga mål man kan uppnå när det gäller sina investeringar och inte vara kortsiktig och jaga de höga och omöjliga avkastningarna. Det är givetvis omöjligt att uppnå denna typ av extrema avkastningar under så lång tid, för den delen även under väldigt kort tid. Finns det någon investeringsform som erbjuder så hög årlig avkastning är det bara att inse att det är för bra för att vara sant!

Det får mig att tänka på en tv-serie som handlade om amerikaner som hade blivit blåsta på sina pengar i olika investeringsbluffar. Är man allt för girig när det handlar om att investera sina pengar kommer det alltid att straffa sig. Återigen är en tydlig strategi och långsiktighet ledorden för den som i framtiden kommer kunna se tillbaka på sina investeringsbeslut och vara nöjdast. Ett av programmen handlade om ett par som hade fått ett erbjudande från en ”investeringsfirma” som erbjöd 150 % i årlig avkastning. Utan att ifrågasätta det hela investerade paret ett större belopp i bluffen. Känner man till vad som är en normal avkastning på olika investeringsalternativ skulle man genast inse att det är en omöjlig avkastning att åstadkomma år efter år. Förmodligen känner man till att man kan få 2-3 % i ränta på ett bankkonto, cirka 10 % årligen i genomsnitt på aktier och någonstans däremellan om man investerar i fastigheter och obligationer. Att då någon garanterar att man ska erhålla en ränta som gör att pengarna varje år mer än fördubblas låter givetvis väldigt lockande, men det är bara rena bluffar som erbjuder sådana avkastningar. 10 000 dollar investerade med 150 % årlig avkastning under tio års tid växer till 95 miljoner dollar. Givetvis förlorade paret sina investerade pengar och några bluffmakare blev rika samt efterlysta.

Nästa del

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 37, (Det nya inkomstslaget:1)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)

Innehållsförteckning

Föregående del

Det nya inkomstslaget

Även om man har tillräckligt mycket pengar och inkomster i form av lön idag måste man ta sig en funderare och vidga sin syn på pengar och investeringar om man någon gång vill uppnå friheten. Det är viktigt att ägna sig en tanke åt de olika inkomstslagen tjänst och kapital. Förmodligen får du idag den största delen av dina inkomster i inkomstslaget tjänst. Att få inkomster i inkomstslaget tjänst betyder att man byter tid (frihet) mot att få lön i form av pengar. Det är alltså en så kallad aktiv form av inkomst. Mot att man ägnar 40 timmar i veckan åt att arbeta, vilket i realiteten innebär att man kanske lägger över 50 timmar under veckans fem vardagar på arbetet, blir man belönad med pengar.

I inkomstslaget kapital, det nya inkomstslaget, finns de passiva inkomsterna, vilka har ett stort spektrum av olika varianter. Som en gemensam faktor handlar dessa om att man skapar inkomster utan att behöva offra sin tid för att tjäna pengar. Var, när och hur man än är tjänar man dessa pengar. Det finns inget krav på att bjuda ut sin tid och ingen som kräver att du presterar något för att erhålla pengabelöningen i det här inkomstslaget. Ränta och aktieutdelningar är en form av passiva inkomster. Passiva inkomster kan även handla om att man exempelvis har en hemsida med reklam som man inte behöver uppdatera, och således bara kan låta ligga uppe på Internet och dra in pengar i form av annonsintäkter.

Om det krävs arbete för att få inkomsten, men endast i liten skala, exempelvis att man behöver uppdatera hemsidan en gång i veckan, vilket kanske tar en timme, skulle man snarare kalla det för en semi-passiv inkomst. Alltså att den är ”halvt” passiv, eftersom det kräver en viss mängd arbete i utbyte mot inkomsten. När det handlar om aktieutdelningar är det de pengar man har investerat som är arbetsredskapet, dessa måste sättas i arbete för att erhålla belöningen, men när de väl har satts i arbete arbetar de 24 timmar om dygnet varje dag. Det som är bra med denna form av inkomst är att man för varje år som går får mer och mer pengar att sätta i arbete allteftersom utdelningen kommer in på kontot och kan återinvesteras. De första investerade kronorna ynglar av sig nya kronor när det är dags för utdelning, vilka i sin tur kan sättas i arbete genom att återinvesteras och i sin tur nästa gång det är dags för utdelning yngla av sig ännu större summor eftersom man nu äger fler aktier vilka samtidigt delar ut mer pengar, tack vare utdelningstillväxten. Två positiva effekter uppnås alltså på det här sättet, dels har man fler aktier som ger utdelning och dels får man mer utdelning per aktie.

Det finns en bra berättelse som tydligt illustrerar värdet av att investera och skapa passiva inkomster. Det handlar, kortfattat, om två personer som lever i Italien på 1400-talet. De får i uppdrag att varje dag hämta färskvatten till stadens vattensystem. Varje dag går de 100 gånger fram och tillbaka till det närmast liggande vattendraget med varsin spann som de fyller med vatten och bär tillbaka till staden. De gör det under några veckor och får varje dag sin lön för mödan. Då får en av dem av en idé att de skulle kunna bygga en vattenledning från vattendraget in till staden, så att de inte dag efter dag fysiskt måste gå och bära vattnet in till stadens vattensystem. När han berättar om sin idé för den andra personen ställer han sig högst tveksam till den. Han tycker att de i nuläget får bra betalt för att bära vattnet, de är lediga på helgen och har även betald semester. Han som kom på idén bestämmer sig dock för att fullfölja sin idé och börjar under kvällar och helger gräva och anlägga en vattenledning från vattendraget in till staden. Han möter många kritiker på vägen och det tar flera år för honom att färdigställa vattenledningen.

Under den tiden bär den andra personen spannar fyllda med vatten, dag efter dag, och njuter av den lediga tiden då hans vän gräver och arbetar med sitt ”galna” projekt. En dag är han slutligen färdig med det han påbörjade för några år sedan och så fast beslutade sig för att åstadkomma. Helt plötsligt har staden fått rinnande vatten direkt in från vattendraget utan att någon dagligen behöver bära spannar fyllda med vatten från vattendraget. De som tidigare hade tvivlat insåg nu det stora värdet av att ha en vattenledning och gav honom ensamrätt till att försörja staden med vatten. Betalningen för att fylla stadens vattensystem dagligen var fortfarande lika stor, men tack vare att han hade byggt vattenledningen behövde han och vännen inte längre gå och hämta vattnet och bära det fysiskt. Han tjänade sina pengar oavsett om han låg och sov, roade sig eller höll på med något projekt. Han hade alltså skapat sig en passiv inkomst. Då han nu hade de kunskaperna som krävdes för att bygga en vattenledning kunde han sälja sitt koncept till andra städer och tjäna ännu mer pengar på att försörja dem med vatten. Hans nu arbetslöse vän kom att bli hans medhjälpare i dessa nya projekt. Trots att många tvivlade på hans förmåga att uppnå sina mål överbevisade han alla och kan nu njuta av pengarna som strömmar till honom varje dag.

Nästa del

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 36, (Outsourcing - inget för din privatekonomi:2)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)

Innehållsförteckning

Föregående del

Faktum är att börsen gick bra under år 2012, vilket många säkerligen har konstaterat. Då är det lätt att inte bry sig om att man årligen betalar 1,5 % till fondförvaltaren. Fonden steg kanske med 15 % förra året och för det behövde man endast betala 1,5 %, det är ju rena kapet! Hur hade det då varit om börsen istället hade gått ned, så att ens kapital hade minskat i värde, får man någon kompensation för det? Nej, givetvis inte. Man betalar fortfarande förvaltningsavgiften även om fonden utvecklas negativt. Det är helt enkelt investeraren som står för hela risken och för den delen även hela kalaset i form av avgifter. Det är viktigt att komma ihåg att det är bäst att sätta ihop sin egen portfölj med företrädesvis stabila aktier med utdelningstillväxt. På så sätt får man en trygg portfölj som man inte behöver betala någon utomstående för att förvalta. Det enda man gör är att en gång per månad logga in på sitt ISK och köpa nya aktier för den del av lönen man har avsatt till byggandet av utdelningsmaskinen samt återinvestera utdelningen om någon sådan har kommit in under månaden. Det finns även någon enstaka Sverigefond som är gratis eller väldigt billig, vilket kan vara ett bra alternativ. 

För att se hur stor påverkan förvaltningsavgiftens storlek har på slutresultatet kan följande siffror studeras. De bygger på att man årligen har en värdetillväxt på 10 % under en investeringsperiod på 20 år. I det första fallet investerar man 100 000 kr den första januari år 1 och sedan inget mer. Dessa pengar låter man växa år efter år. Vi kollar vad slutresultatet blir efter dessa 20 år med följande olika förvaltningsavgifter i procent; 0, 0,25, 0,5, 0,75, 1, 1,25, 1,5, 1,75 och 2. Skillnaden mellan att inte ha någon förvaltningsavgift alls och att ha 2 % innebär en skillnad på slutresultatet på 206 000 kr. Istället för att de ursprungliga 100 000 kr har växt till 672 000 kr som fallet vore om man inte betalade en årlig förvaltningsavgift skulle investeringen med en förvaltningsavgift på 2 % endast ha växt till 466 000 kr efter 20 år. Förvaltningsavgiften har således en stor inverkan på slutresultatet, framförallt om man investerar långsiktigt. Om man då även tar hänsyn till att man alltid betalar en förvaltningsavgift, oavsett hur dåligt fonden utvecklas, jämfört med att aldrig betala någon förvaltningsavgift då man har satt ihop sin egen aktieportfölj inser vem som helst det stora värdet av att ta eget ansvar för sina långsiktiga investeringar och inte bara låta det bero och överge ansvaret till någon annan som har som affärsidé att tjäna pengar på dina pengar.

Förvaltningsavgifters påverkan på kapitalet

Om vi antar samma exempel som ovan, alltså att man först gör en insättning på 100 000 kr i en fond, och sedan även varje månad sätter in 2 000 kr i fonden, alltså 24 000 kr per år under 20 år framöver kommer skillnaden i slutvärdet uppgå till närmare en halv miljon kr, alltså nästan 25 % mindre pengar med den högsta förvaltningsavgiften jämfört med att inte ha någon förvaltningsavgift alls. Värdet på portföljen uppgår till 2 184 000 kr utan några årliga avgifter och till 1 652 000 kr med 2 % i årlig förvaltningsavgift. Aktieköpen skulle i de fallen kunna göras exempelvis en gång varannan månad, alltså för 4 000 kr, för att inte transaktionskostnaderna ska utgöra för stor andel av beloppet. Görs sex aktieköp per år drabbas man av en årlig transaktionskostnad på 234 kr. När portföljvärdet är 1 miljon kr, kommer man vid en förvaltningsavgift på exempelvis 1,75 % betala 17 500 kr per år. Det finns således mycket pengar att spara på att själv vara den som har kontroll över sin aktieportfölj – det kan inte nog påpekas.

För att ta ett sista exempel kan vi undersöka ett fall där en person inte gör någon stor engångsinsättning i början utan endast årligen sätter in 24 000 kr i fonden, alltså varje månad under 20 års tid har en överföring på 2 000 kr. Som alltid gör de högre förvaltningsavgifterna att värdet blir betydligt mindre än om man inte betalar någon förvaltningsavgift alls, vilket vore fallet om man köpt egna aktier. Skillnaden mellan att betala 2 % i årlig förvaltningsavgift och att inte betala något alls resulterar i ett slutvärde som är 21,6 % lägre. Utan förvaltningsavgifter hade personen haft en aktieportfölj vars värde uppgår till 1 512 000 kr. Fallet för den som investerat sina pengar i en dyr fond kommer efter exakt lika mycket insatta pengar och efter exakt lika lång tid ha ett portföljvärde på endast 1 186 000 kr.

Även om dessa exempel kanske inte passar in på just din privatekonomi och hur mycket du har möjlighet att investera, så talar siffrorna sitt tydliga språk – den som investerar långsiktigt i egna aktier kommer kunna tacka sig själv i framtiden. För att slutligen sätta spiken i kistan för den som ännu inte är övertygad om värdet av att bygga upp sin egen aktieportfölj istället för att investera i dyra fonder, tar vi en titt på en familj, där både mannen och kvinnan sparar 3 000 kr var varje månad i en dyr fond. Om de gör detta under 20 års tid, alltså tillsammans sparar 72 000 kr per år under 20 års tid med olika förvaltningsavgifter och den årliga avkastningen är 10 %, hur mycket kommer då deras portföljer skilja sig åt i värde då de inte betalar något i förvaltningsavgift och att betala 2 % årligen i förvaltningsavgift? De hade haft nästan exakt 1 miljon kr mer i portföljvärde om de valt att investera sina pengar på egen hand och sluppit förvaltningsavgiften. 4 536 000 kr är helt enkelt bättre än 3 558 000 kr!

Sammanfattning "Outsourcing - inget för din privatekonomi"

Nästa del

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 35, (Outsourcing - inget för din privatekonomi:1)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)

Innehållsförteckning

Föregående del

Outsourcing - inget för din privatekonomi

Genom att själv investera sina pengar och köpa sina egna aktier drabbas man av betydligt lägre kostnader än vad fallet vore om man skulle äga dem genom att investera in en dyr fond. Om vi kollar på ett exempel med amerikanska aktier så kostar en fond med stora amerikanska företag från 1,5 % per år och uppåt i förvaltningsavgift. Vill man investera i en mer specialiserad fond blir det genast ytterligare lite dyrare. Om vi ponerar att man har 100 000 kr idag som man vill investera i amerikanska aktier skulle nog många tycka att det är ett bra alternativ att investera dessa pengar i en sådan fond, det krävs bara ett beslut och sen behöver man inte tänka mer på det. Man vet att en fondförvaltare ser över innehavet och gör sitt bästa för att få det att växa, vilket känns tryggt då man själv inte anser sig inneha dessa kunskaper.

När marknaderna och ekonomin runt om i världen är orolig är det inte säkert att aktierna ökar så mycket i värde. Vi kan kolla på konsekvensen av att äga aktier i en fond under fem års tid då utvecklingen står stilla på fondens aktieinnehav. Varje år är alltså förvaltningsavgiften 1,5 % och värdet på fondandelarna är 100 000 kr. Det betyder att man årligen betalar 1 500 kr per år, vilket resulterar i 7 500 kr i förvaltningsavgifter under dessa fem år. Aktiekurserna har inte stigit, vilket har gjort att fondens värde är oförändrat, för vilket man alltså har betalat en årlig förvaltningsavgift.

Hade man då kunnat agera på något bättre sätt genom att ta lite mer ansvar själv? Ja, det hade faktiskt inte varit så svårt att bygga upp sin egen aktieportfölj med, i det här fallet, amerikanska aktier. En fördel med att investera sina pengar i en fond tycker många är att man redan från den första kronan sprider riskerna genom att äga aktier i många bolag. Vissa fonder äger 50 till 100 aktier, eller till och med fler, vilket gör att de utvecklas precis som index. Index utgörs av alla aktierna på börsen, oftast är det värdeviktat, alltså att de företag som har störst börsvärde står för störst del av indexet. Samtidigt är det en väldigt stor riskspridning att äga aktier i kanske 75 företag. I det läget står varje enskild aktie för en extremt liten del av portföljen, endast 1,33 %, vilket gör att även om en av aktierna är en riktig fullträff som fördubblas i värde kommer det inte ge något större utslag på fondens värde. Visserligen kommer inte heller de aktier som sjunker kraftigt att påverka den totala portföljens värde särskilt mycket negativt.

Om man nu har dessa 100 000 kr kanske man anser att tio stabila amerikanska utdelningsaktier i några olika branscher är en bra mix. Det faktum att man väljer stabila aktier leder till att man uppnår en bättre riskspridning snabbare. Ett moget företag som funnits i 50 år och uppvisar stabila vinster, utdelningar och finns etablerade över hela världen är givetvis tryggare än ett mindre nystartat förhoppningsbolag.

Med 100 000 kr att investera i tio olika stabila företag kan man investera 10 000 kr i varje. Kostnaden som uppstår i samband med det här är det courtaget man betalar för varje affär, vilket ligger på cirka 90 kr vad gäller amerikanska aktier. En total kostnad på 900 kr ger alltså aktieköpen upphov till. Det man direkt kan konstatera här är att redan det första årets förvaltningsavgift på 1 500 kr är intjänade. När man har köpt aktierna själv och äger dem i sitt ISK under fem års tid istället för att investera i fonden, kostar det då något extra i form av förvaltningsavgift eller annan avgift på något sätt? Nej, givetvis inte. Aktierna kan ligga i ISK:n år efter år och även om man efter fem år kan konstatera att man inte har sett till någon värdeökning på sina aktier har man i alla fall inte betalar 1,5 % i förvaltningsavgift per år. Slutresultatet efter dessa fem år blir således att man har sparat in en kostnad för sin investering på 6 600 kr, eftersom ens investering endast gav upphov till en kostnad en gång, på totalt 900 kr istället för 1 500 kr per år under fem års tid, vilket fonden hade kostat.

Som det tidigare har påpekats, värdet av att ta egna beslut när det gäller sin egen privatekonomi och inte förlita sig på andra är mycket värt! Det är lätt för folk att spara pengar genom att köpa saker som är rabatterade och består av specialerbjudanden, men att fatta några få beslut och agera smart när det gäller den andra sidan av sin privatekonomi, alltså investerandet, är det betydligt färre som tänker på att göra. Skulle en vanlig familj tänka på att utnyttja erbjudanden och välja de billigaste avtalen och abonnemangen skulle mycket pengar kunna sparas in varje månad. Att då samtidigt tänka på att investera sina pengar på ett bättre sätt och inse hur mycket pengar man kan spara genom att inte ha dyra fonder eller andra typer av strukturerade produkter kommer privatekonomin att förbättras avsevärt. Bara något så enkelt som att flytta sina sparpengar från ett konto med 0,75 % i ränta till ett med 2,5 % i ränta ger 1 750 kr extra före skatt. 

Nästa del

Alltid rätt läge att köpa aktier i världens bästa bolag?

Något av det svårast att komma fram till och tillika något jag ofta funderar på är vid vilken aktiekurs man ska välja att investera sina pengar när det gäller några av världens bästa bolag. De bolag jag klassar som "världens bästa bolag" är de som årligen under flera decennier ökat omsättning, vinst, kassaflöden, eget kapital, utdelning med mera. Ser man på historiska data samt grafer över aktiekursen ser det ut som att det är en stadig kursuppgång i de flesta av dessa bolag (ex. McDonalds. Nike, Exxon Mobile, Johnson & Johnson, Procter & Gamble, Pepsi). Tåget tuffar på år efter år till nya höjder eftersom bolaget hela tiden växer. Innebär det att man kan hävda att det alltid är läge att investera sina pengar i dessa bolags aktier för att det är rimligt att anta att bolagets fortsätter öka de ovan nämnda faktorerna även i framtiden och att värderingen alltid är på samma nivå så att aktien ständigt handlas upp? Eller ska man även här tänka ur ett värderingsperspektiv och vänta tills aktiekurserna sjunker till en rimligare och mer normal nivå, kanske vänta på en börskrasch och fynda bolagen till vrakpriser? (jmfr. "Gräva guld på aktiemarknaden") 

Jag tänkte i detta inlägg belysa några av de faktorer jag anser motiverar en köp-och-glöm strategi för dessa aktier. De största och mest stabila, samt även väldigt aktieägarvänliga bolagen, finns noterade i USA. Fokus kommer framförallt att vara på dessa. Personligen äger jag gärna aktier i dessa bolag, även om de är noterade i ett annat land. Det är billigt att köp aktier i USA, endast cirka 85 kr hos de båda nätmäklarna. De är stabila utdelningshöjare, vilket gör det motiverat att äga aktierna långsiktigt som del i byggandet av utdelningsmaskinen. Bolagen delar ut pengar till mig som aktieägare fyra gånger per år. De går att äga på ett Investeringssparkonto, vilket betyder att utdelningen samt kapitalvinsten vid en eventuell framtida försäljning blir skattefri och istället betalar man en schablonskatt.

Det ska noteras att den som äger utländska aktier drabbas av en källskatt då utdelningen kommer in på ditt ISK. Vad gäller amerikanska aktier är denna källskatt 15 %. Får du 100 kr i utdelning betyder det alltså att du får in 85 kr på ditt ISK och 15 kr försvinner till den amerikanska staten. Det betyder dock inte att dessa 15 kr för alltid är förlorade. Det som  händer är att i deklarationen för detta beskattningsår, alltså den som kommer under våren nästa år, har dessa 15 kr avräknats från schablonskatten som Investeringssparkontot gett upphov till. Totalt sett kommer du alltså inte att betala någon extraskatt på den utländska utdelningen, jämfört med storleken på schablonskatten, förutsatt att det finns tillräckligt med schablonskatt att avräkna mot (skatten kan inte bli negativ). Alltså, vi antar att din aktieportfölj har gett upphov till en schablonskatt på 50 kr. Hade du endast ägt svenska aktier hade alltså skatten blivit 50 kr till svenska staten och utdelningen helt skattefri. Eftersom du redan har betalat 15 kr i utländsk källskatt får dessa 15 kr avräknas från schablonskatten. Det betyder att istället för att betala 50 kr till den svenska staten kommer du betala 35 kr (50 kr-15 kr). Eftersom du redan har betalat 15 kr till den amerikanska staten har du, precis som om du endast ägt svenska aktier i ditt ISK, betalt totalt 50 kr i skatt på innehavet i ditt ISK.

Följande förutsättningar anser jag talar för att aktiekurserna stadigt drivs upp i världens bästa bolag, vilket således gör det svårt att under normala förutsättningar tänka i stil med att idag handlas McDonalds till P/E 19. Jag anser att en rimlig värdering är P/E 16, därför väntar jag med att investera till kursen sjunker till den värderingen. Eller att jag väntar med att investera i McDonalds tills kursen går ner till 85 dollar. Det är givetvis smart att, vilket jag konstaterat, att handla aktierna vid en så låg kurs som möjligt. Men risken är att aktien aldrig faller till den lägre värderingen eftersom det "naturliga" för dessa bolag är att de ständigt växer, och att aktiekursen exempelvis fem år senare har fördubblats samt att man har gått miste om utdelning under alla dessa år. Ett antal starkt drivande faktorer i samhället och ekonomin gör det svårt att avstår från att investera i dessa bolag, som mer eller mindre alltid handlas till all-time high, vilket är högst naturligt för dem:

• Inflation
• Befolkningstillväxt
• Väletablerade
• Den moderna människan är lätt att påverka genom marknadsföring
• Återköp av egna aktier
• Stark marknadsposition

Även om flera av de ovan nämnda bolagen är mogna och inte har så hög tillväxt sett till omsättningen och vinsten (kanske endast något högre än inflationen) har de redan väletablerade positioner på marknaderna runt om i världen. De kommer kunna höja priserna på sina produkter i takt med inflationen och även mer än det om de vill, eftersom det är rimligt att anta att konsumenterna är ganska prisindifferenta. De har redan ett (eller flera) starka varumärken etablerade och är således att betrakta som marknadsledare. Om vi nu antar att befolkningen i världen kommer öka med 3 miljarder under de närmsta decennierna samt att de 2 miljarder människorna som har det sämst ställt idag kommer upp till en bra levnadsstandard och konsumerar lika den övriga världen kommer 5 miljarder människor, alltså dubbelt så många jämfört med idag, att vara att betrakta som starka konsumenter som lever ett liv med västerländsk levnadsstandard (detta är dock kanske inte att föredra ur ett miljö- och klimatperspektiv men bortser från det här). Sannolikheten för att en stor del av dessa kommer köpa produkter och tjänster från några av världens största och mest väletablerade bolag ser jag som hög. Därför tror jag att flera av de bolag som är att betrakta som utdelningsaristokrater kommer tillfredsställa aktieägarna under en lång tid framöver genom ökade vinster, kassaflöden, utdelningstillväxt, återköp av aktier med mera, vilket även ständigt driver upp aktiekursen.