måndag 24 juni 2013

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 39, (Det nya inkomstslaget:3)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)

Innehållsförteckning

Föregående del

Några av världens främsta investerare har under perioder på kring 20-30 års tid uppnått genomsnittliga avkastningar på 20-25 % per år. Det är således svårt att åstadkomma mer extrema avkastningar än så. De här investerarna är vad man skulle kalla anomalier på aktiemarknaden. Inom den akademiska världen är Effektiva Marknadshypotesen, EMH, allmänt accepterad. Den innebär att de aktiekurser som råder vid ett givet tillfälle alltid är de rätta, utifrån den information investerarna som ett kollektiv har tillgång till. Investerarna agerar alltid rationellt och prissätter aktierna korrekt utifrån den information som finns tillgänglig, dels historiskt, men även den nyss offentliggjorda samt i dess extremaste form även insiderinformation. Det betyder att ingen investerare långsiktigt kan skapa en överavkastning år efter år, jämfört med hur börsen i stort utvecklas. Oroa er inte för det här, det finns minst lika många kritiker till EMH som det finns förespråkare. Det går att fatta bra investeringsbeslut som långsiktigt kommer skapa god avkastning, marknaden är inte alltid effektiv.

En del investerare har genererat långsiktiga höga avkastningar, vilka således beskrivs som anomalier, alltså att de sticker ut från det normala. Olika typer av säsongseffekter är populära att undersöka för att ta reda på om de är anomalier på aktiemarknaden. Det kan handla om att det skulle gå att slå index genom att bara äga aktier mellan vissa månader år efter år, till exempel april-september, januari-mars eller vilken annan period som helst. En annan vanlig anomali det ofta talas om är januarieffekten, alltså att börsen historiskt har gått bättre i januari jämfört med andra månader. Det finns en risk att det blir som en självuppfyllande profetia att undersöka börsen på det här sättet, eftersom man garanterat kommer kunna hitta mönster under exempelvis en tjugoårsperiod som i genomsnitt slagit börsen bara man letar tillräckligt mycket. På samma sätt som att man kommer kunna hitta perioder som kraftigt gått sämre än börsen i snitt. Man skulle kunna jämföra börsen med en tärning, den har inte något minne. Däremot kan aktörerna, köparna och säljarna, som bestämmer aktiekurserna ha olika föreställningar om hur börsen brukar gå och låta det påverka dem i sitt agerande.

Skulle en person investera en (1) tusenlapp och under 25 års tid och erhållit 25 % i avkastning per år, skulle tusenlappen växt till 264 697 kr i slutet på år 25. Redan när det handlar om avkastningar i den här storleksregionen ökar beloppet med en väldigt hög faktor vilket ger enorma värdeökningar på lång sikt. 100 000 kr hade alltså med den är tillväxten blivit till mer än 25 miljoner kr 25 år senare. Att tro att man själv ska uppnå en avkastning i den här storleksklassen är inte något man bör ha som mål. Det är bättre att vara realistisk och förvänta sig att man på lång sikt kan åstadkomma en värdeökning på kring 10-12 % per år genom att följa den strategin jag här förespråkar, alltså att investera i stabila aktier med utdelningstillväxt och återinvestera utdelningen.

Nästa del

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar