Nedan följer den första delen i min e-bok/skrift om aktieinvestering, aktieutdelningar och att bygga sin egen utdelningsmaskin. Boken är tänkt att väcka intresse, ge motivation och inspiration samt konkreta förslag och exempel på hur man kan agera när det gäller sitt sätt att tänka när det kommer till pengar och investeringar. Hoppas att ni finner den givande!
Förord
Jag anser att det är allt för många som är allt för passiva när det kommer till den egna privatekonomin. Förmodligen är kännedomen om hur enkelt, billigt och motiverat det är att investera i egna aktier istället för dyra fonder väldigt begränsad. Under de senaste åren har det skett mycket som motiverar till att bygga upp sin egen aktieportfölj, bland annat införandet av investeringssparkontot år 2012. På lång sikt är det möjligt att uppnå betydligt bättre resultat genom att förvalta sina egna pengar, eftersom det är fritt från höga årliga förvaltningsavgifter. Det är helt enkelt bättre om all avkastning kommer dig själv till del, det är trots allt du som har investerat dina pengar.
Det är förmodligen inte många svenskar som känner till att det går att investera i aktier som stadigt höjer utdelningen, år efter år. Detta ger aktieägaren en stabil inkomst som med fördel kan återinvesteras för att uppnå väldigt goda resultat på lång sikt. Att investera långsiktigt i egna aktier med utdelningstillväxt har du förmodligen aldrig fått som råd från din privatekonomiska rådgivare, eftersom bankerna och de andra aktörerna då går miste om förvaltningsavgifter och courtage. Det är därför viktigt att inse att ingen idag ger helt oberoende privatekonomiska råd och kostnaden för att följa dessa råd blir på lång sikt väldigt hög.
Jag vill visa att det för alla finns ett stort utrymme av sin lön att investera i egna aktier varje månad. Förmodligen är det så att du, liksom många andra, idag konsumerar i en betydligt större utsträckning än vad du egentligen behöver. Ju mer du väljer att konsumera idag, desto mindre pengar finns över till att investera långsiktigt och bygga upp din alldeles egen utdelningsmaskin. Den som tar tag i sin privatekonomi, både vad gäller sättet att investera sina pengar på samt storleken på månadskostnaderna, kommer kunna tacka sig själv i framtiden då utdelningsmaskinen genererar tillräckligt med pengar för att täcka alla kostnader under året. Då har man uppnått friheten!
Investeringssparkonto (ISK) – nytt sätt att äga aktier på sedan januari 2012. Istället för att betala 30 % skatt på aktieutdelningar och kapitalvinster betalas en schablonskatt baserat på investeringssparkontots genomsnittliga värde vid fyra olika mätpunkter under året. Underlättar deklarationen. Schablonskattens storlek beror på statslåneräntan per den 30:e november det föregående året. Schablonintäkten är för år 2013 1,49 % vilket gör att schablonskatten endast är 1,49 %*0,3=0,447 %. En utförligare beskrivning av investeringssparkontot finns under en separat rubrik i bloggen. Ett investeringssparkonto är det jag förespråkar att man ska äga sina aktier i, du kommer senare förstå varför. Det är även möjligt att äga fonder på ett ISK.
Ju mer pengar jag gör av med idag, desto längre ifrån målet att bli fri kommer jag. En gång sa en person i min närhet att jag är en av få som kan känna genuin glädje av att få pengar. Självklart skulle vem som helst bli glad av att få pengar, men skillnaden är att de flesta ser pengar som en möjlighet att köpa en viss produkt eller att använda dem till för att göra något de länge har velat göra. De flesta tänker alltså i form av att pengar skapar möjlighet till konsumtion. Jag har däremot alltid sett glädje i att kunna spara och investera pengarna och komma ett steg närmare friheten, vilket jag allt mer börjar se som det ultimata målet i livet, vilket har lett fram till att jag idag följer den investeringsstrategi som boken kommer beskriva.
Jag har inte levt snålt i någon extrem form, men får hävda att jag är väldigt ekonomiskt medveten när det gäller mina utgifter och min konsumtion. Det handlar inte om att leva extremt snålt, utan främst om att prioritera och inte vara slösaktig med pengar. Även jag har mina laster, bland annat spel om pengar, vilket dock har ändrats ganska mycket på senare tid. Mer om det senare. Så länge man känner att man får ut ett värde av det pengarna läggs på i form av exempelvis bostad, mat och nöje ska man självklart lägg pengar på det. Det är samtidigt för många personer väldigt enkelt att motivera ett köp med att man anser sig vara värd att köpa en viss produkt. Finns det inga naturliga alternativ till att konsumera sina pengar är det svårt att bryta det mönstret. Den som har insett värdet av långsiktiga investeringar i aktier med utdelningstillväxt kommer garanterat tänka om en extra gång nästa gång man ska köpa något man anser sig ”vara värd”. Priset är högre än du tror.
Som student har jag levt enkelt och inte känt att jag direkt haft spenderarbyxorna på mig. Jag har känt glädje i att spara 10 kr på pasta ena veckan och att köpa en öl på krogen för 39 kr istället för 59 kr har gjort att jag som student känt mig lite extra lycklig inombords. Det har lett till att jag insett värdet av pengar och att det i många, om inte alla fall, kan kännas riktigt skönt att inte slösa med sina begränsade resurser, vilket pengar trots allt är. Att samtidigt kunna investera en del av dem och få utdelning och ränta på dem är en riktigt härlig känsla. Det gör att jag får en smakbit på hur det kan vara att känna sig helt fri. Det kan alla få genom att börja investera i aktier med utdelning. Under det första året kanske du ”bara” får 5 000 kr i aktieutdelning, men det beror samtidigt på att din aktieportfölj inte är särskilt stor. Hade den varit tio gånger större hade du alltså under året sett ditt konto öka med 50 000 kr, bara på grund av att du investerat dina pengar i aktier som ger dig en inkomst i form av utdelning. Det hade räckt till att täcka många fasta kostnader under ett år om man tänker på att leva sparsamt. Dessa pengar kommer in på kontot utan krav på motprestation.
Ord/Begrepp
Det kanske verkar lite bakvänt med att börja med en ordlista, eller snarare en begreppsförklaring. Att ordlistan kommer i början är bara en av alla överraskningar du kommer mötas av i boken. För den ännu oinvigde i aktiers, långsiktigt aktieägandes, utdelningars samt ränta-på-ränta effektens magiska värld, är det viktigt att få en klar bild över de mest väsentliga begreppen i boken. Inget av de följande begreppen är särskilt svåra att förstå och de kommer att förklaras både en och två gånger när de senare förekommer i texten. För att du ska få ut maximalt av boken är det viktigt att du har en uppfattning om vad begreppen innebär. Börja med att läsa igenom detta inlägg för att sedan enklare kunna ta dig an de kommande kapitlen, vilka kommer få även den mest skeptiska personen att tänka om kring sin syn på långsiktig aktieinvestering.
Courtage – den avgift man betalar till sin aktiemäklare då man köper eller säljer aktier. Hos de två stora nätmäklarna är det lägsta courtaget för handel med nordiska aktier i ett investeringssparkonto (förklaras snart) 39 kr. Det lägsta courtaget kallas för minimicourtage. Courtaget är rörligt vid större aktieaffärer, exempelvis 0,12 %. I det här fallet innebär det att courtaget är 39 kr upp till aktieaffärer på 32 500 kr, eftersom 39/0,0012 = 32 500 kr. Över det beloppet är courtaget 0,12 % av aktieaffärens värde. Köps aktier för exempelvis 50 000 kr blir courtaget 60 kr i det här fallet. Då de flesta kan antas handla med mindre belopp, några tusen kr per affär, är det främst minimicourtaget som är av intresse. Courtage kan även kallas transaktions- eller handelskostnad. Givetvis är det bra att ha ett så lågt courtage som möjligt vid aktiehandel, då det äter upp en del av kapitalet varje gång man genomför ett köp eller en försäljning av aktier. Även courtaget vid handel med amerikanska aktier är lågt, endast cirka 90 kr hos nätmäklarna.
Förvaltningsavgift – kostnad som fondförvaltare tar ut för att förvalta dina pengar. Ska i så stor utsträckning som möjligt helt undvikas då priset för att låta någon annan förvalta dina pengar på lång sikt är väldigt högt. Det ger sämre avkastning än då du själv förvaltar dina pengar, vilket kommer illustreras senare. När du blivit din egen förvaltare har du 0 % i årlig förvaltningsavgift - 100 % av avkastningen går till dig. Det kan noteras att det idag finns fonder som är fria från förvaltningsavgifter, exempelvis Avanza Zero, vilket kan vara ett alternativ för den som bara vill investera brett i ett aktieindex.
Courtage – den avgift man betalar till sin aktiemäklare då man köper eller säljer aktier. Hos de två stora nätmäklarna är det lägsta courtaget för handel med nordiska aktier i ett investeringssparkonto (förklaras snart) 39 kr. Det lägsta courtaget kallas för minimicourtage. Courtaget är rörligt vid större aktieaffärer, exempelvis 0,12 %. I det här fallet innebär det att courtaget är 39 kr upp till aktieaffärer på 32 500 kr, eftersom 39/0,0012 = 32 500 kr. Över det beloppet är courtaget 0,12 % av aktieaffärens värde. Köps aktier för exempelvis 50 000 kr blir courtaget 60 kr i det här fallet. Då de flesta kan antas handla med mindre belopp, några tusen kr per affär, är det främst minimicourtaget som är av intresse. Courtage kan även kallas transaktions- eller handelskostnad. Givetvis är det bra att ha ett så lågt courtage som möjligt vid aktiehandel, då det äter upp en del av kapitalet varje gång man genomför ett köp eller en försäljning av aktier. Även courtaget vid handel med amerikanska aktier är lågt, endast cirka 90 kr hos nätmäklarna.
Förvaltningsavgift – kostnad som fondförvaltare tar ut för att förvalta dina pengar. Ska i så stor utsträckning som möjligt helt undvikas då priset för att låta någon annan förvalta dina pengar på lång sikt är väldigt högt. Det ger sämre avkastning än då du själv förvaltar dina pengar, vilket kommer illustreras senare. När du blivit din egen förvaltare har du 0 % i årlig förvaltningsavgift - 100 % av avkastningen går till dig. Det kan noteras att det idag finns fonder som är fria från förvaltningsavgifter, exempelvis Avanza Zero, vilket kan vara ett alternativ för den som bara vill investera brett i ett aktieindex.
Investeringssparkonto (ISK) – nytt sätt att äga aktier på sedan januari 2012. Istället för att betala 30 % skatt på aktieutdelningar och kapitalvinster betalas en schablonskatt baserat på investeringssparkontots genomsnittliga värde vid fyra olika mätpunkter under året. Underlättar deklarationen. Schablonskattens storlek beror på statslåneräntan per den 30:e november det föregående året. Schablonintäkten är för år 2013 1,49 % vilket gör att schablonskatten endast är 1,49 %*0,3=0,447 %. En utförligare beskrivning av investeringssparkontot finns under en separat rubrik i bloggen. Ett investeringssparkonto är det jag förespråkar att man ska äga sina aktier i, du kommer senare förstå varför. Det är även möjligt att äga fonder på ett ISK.
Aktiedepå – det traditionella sättet att äga sina aktier på. Här beskattas man på vanligt sätt när det gäller kapitalinkomster, alltså med 30 % på aktieutdelningar och 30 % på kapitalvinster. Man behöver själv deklarera sina vinster och förluster då man säljer aktier som ägs i en vanlig aktiedepå. (Jfr. med Investeringssparkontot)
Utdelning – den del av företagets vinst som delas ut till ägarna, och alltså inte stannar kvar i företaget för att återinvesteras i verksamheten. Utdelningen per aktie är det mest intressant nyckeltalet, det uttrycks i kr/aktie (eller utdelning i annan valuta/aktie). En del företag har stadigt ökande utdelningar, vilket gör att långsiktiga investerare har sett utdelningen per aktie öka flerfalt med åren. Detta är något man som aktieinvesterare vill ta del av, vilket kommer framgå i flera kapitel i boken. Svenska och nordiska företag delar vanligtvis ut pengar till aktieägarna en gång per år. Bland amerikanska företag gäller istället vanligtvis att de delar ut pengar till ägarna en gång per kvartal eller till och med ibland månadsvis. Det är inte alla företag som delar ut pengar till aktieägarna.
Direktavkastning – beräknas genom att sätta utdelningen på årsbasis per aktie i relation till aktiens kurs, uttrycks i procent. Kan betraktas som en ”ränta” för att äga aktier. Förändras aktiekursen och/eller utdelningens storlek kommer även direktavkastning att ändras. Förändras dessa faktorer procentuellt lika mycket förändras dock inte direktavkastningen. För att ta några exempel: Utdelningen är i år 6 kr per aktie och aktien kostar 150 kr, vilket ger en direktavkastning på 6/150=4 %. Ökar utdelningen till 6,5 kr per aktie medan aktiekursen är oförändrad stiger direktavkastningen till 4,33 %. Är utdelningen oförändrad på 6 kr men aktiekursen stiger till 180 kr minskar direktavkastningen till 3,33 %. Ökar utdelningen till 6,6 kr och samtidigt som aktiekursen ökar till 165 kr kommer direktavkastningen vara oförändrad på 4 %, eftersom både täljaren och nämnaren har ökat med 10 %. Sänks utdelningen medan kursen är konstant sjunker direktavkastningen och är utdelningen konstant, medan kursen sjunker, kommer direktavkastningen att öka.
Utdelningstillväxtinvestering – att investera i företag som under många års tid årligen har höjt utdelningen per aktie. Bland dessa företag finns några av världens mest kända och stabila företag. Tillväxten i utdelningen kommer dra nytta av ränta-på-ränta effekten, vilket innebär att utdelningen ökar snabbt. Ökar utdelningen med 10 % per år kommer den att fördubblas efter drygt sju år.
Utdelningsmaskin – att ha en aktieportfölj där fokus är på att äga aktier med stabil utdelningstillväxt. Kapital investeras endast i aktier med pålitlig utdelningstillväxt för att årligen kunna återinvestera utdelningen i fler aktier samt se fram emot en ökad utdelning per aktie varje år under de kommande åren. Efter ett antal år kommer utdelningsmaskinen, genom nyinvesteringar, återinvesteringar samt utdelningstillväxt, ha vuxit sig tillräckligt stor för att utdelningsmaskinen ska generera tillräckligt mycket pengar för att det ska vara möjligt att leva på den inkomsten eller använda pengarna till att sätta guldkant på tillvaron.
Diversifiering – att sprida risker genom att bredda innehavet i sin aktieportfölj. Det klassiska exemplet för att illustrera vad diversifiering går ut på är att ”man inte ska lägga alla ägg i samma korg”. När det gäller aktieinvestering handlar det helt enkelt om att inte investera alla sina pengar i ett enda företag, eftersom det blir väldigt riskfyllt. Man har då 100 % bolagsspecifik risk, eftersom värdet på ens investering helt beror på en enskild akties (bolagets) utveckling. Genom att investera i flera aktier, i olika branscher, länder och så vidare, sjunker den bolagsspecifika risken i portföljen. Har man en portfölj med aktier i 15 olika företag står varje företag för 6,67 % av portföljens värde. Drabbas ett av företagen av något negativt och aktiekursen sjunker med 50 % kommer portföljvärdet endast sjunka med 3,33 %. Vid en kraftig kursuppgång hos en aktie kommer effekten på den totala portföljen på motsvarande sätt inte bli så stor. Det finns lika många förespråkare av att använda sig av bred diversifiering som det finns motståndare till det, alltså personer som föredrar att fokusera aktieinnehavet till ett litet antal aktier. Den genomsnittlige investeraren bör absolut ha en diversifierad aktieportfölj.
Inflation – pengars köpkraft minskar med tiden. Den mängd varor och tjänster man kan köpa för en hundralapp idag är mindre än vad man kunde köpa för en hundralapp för x antal år sedan. Det är samtidigt mer än vad man i framtiden kommer kunna köpa för hundralappen, då priserna stiger. Ett grundläggande krav med sina investeringar är att få en avkastning som överstiger inflationen. Läs mer om inflation under bloggrubriken "Inflation" där bland annat den historiska inflationen i Sverige illustreras.
Insättningsgarantin – innebär att staten garanterar att belopp upp till 100 000€ är skyddade om en bank eller annat kreditinstitut där man har satt in pengar skulle gå i konkurs. Givetvis omfattas alla storbankernas bankkonton av denna insättningsgaranti samt även en del mindre aktörers konton. Det finns dock en hel del aktörer, som erbjuder möjligheten att sätta in pengar hos dem och få en hög ränta, som inte omfattas av den statliga insättningsgarantin. En varning bör ges för att sätta in pengar hos ett institut som inte omfattas av insättningsgarantin. Beloppet 100 000€ gäller per person och institut. På Riksgäldens hemsida (www.riksgalden.se/sv/Insattningsgarantin/) går det att läsa mer om insättningsgarantin samt söka på vilka banker och institut som omfattas.
Investerarskyddet – fungerar lite liknande insättningsgarantin. Investerarskyddet gäller dock för aktier, värdepapper samt pengar som finns hos institut som utför investeringstjänster, alltså bland annat handel med värdepapper. Det träder i kraft om det institut där man har sina aktier skulle gå i konkurs. När du har blivit kund hos exempelvis någon av nätmäklarna, öppnat ett Investeringssparkonto och har köpt aktier står du själv som ägare av aktierna, inte institutet. Det betyder att om institutet går i konkurs kommer dina tillgångar inte ingå i konkursboet. Investerarskyddet träder således endast in i det fallet då institutet skulle varit väldigt vårdslöst och blandat ihop kundernas tillgångar med sina egna. Investerarskyddet gäller upp till 250 000 kr per institut. Även om Investerarskyddet går det att läsa mer på Riksgäldens hemsida.
Inledning
Vem är då jag som ska försöka övertala dig om att du bör sluta spara i dyra fonder och sluta ha pengar på bankkonton utan ränta, för att istället bygga upp din egen utdelningsmaskin som i framtiden kommer ge dig guldkant på tillvaron eller till och med fullständig frihet? Jag är student och har under de senaste åren läst, samt läser nu, kurser i bland annat företagsekonomi och nationalekonomi. Något jag kan konstateras är att det finns många teoretiska resonemang och matematiska formler som på olika sätt ska förklara hur aktier har ett samband mellan varandra. Det finns även ett teoretiskt väldigt starkt samband mellan avkastning och risk, vilket säger att en investerare inte ska ta på sig extra risk om han inte erhåller en belöning i form av tillräckligt hög avkastning. Risken med att äga aktier är i det här sammanhanget väldigt teoretisk. Risk mäts som volatiliteten, eller standardavvikelsen, hos en aktie. Alltså helt enkelt, ju mer aktiekursen svänger upp och ner desto mer riskfylld anses aktien vara. Ingen hänsyn tas till den underliggande verksamheten i bolag, vilket faktiskt är det en aktieägare får en del av då man investerar i aktier.
Det enda som det tas hänsyn till för att avgöra hur riskfylld en aktie är att äga, är hur marknaden väljer att handla aktien. Om aktien den ena dagen handlas upp mycket och nästa dag handlas ned mycket och det fortsätter på det sättet kommer givetvis aktien att svänga kraftigt. Svänger den mer än vad index gör eller vad en annan aktie gör kommer aktien anses vara extra riskfylld, helt utan att hänsyn tas till kvalitativa och fundamentala faktorer och utdelningshistorik exempelvis. Aktien ses då enbart som ett värde som ändras från den ena dagen till den andra. Är man långsiktig ägare och investerar för att ta del av en årlig stabil utdelningstillväxt och köper aktierna på låga nivåer kan det alltså enligt teorin anses som väldigt riskfyllt, om aktiekursen svängt mycket under perioden innan köpet. Detta trots att aktien i det läget är väldigt lågt värderad. För att avdramatisera aktieinvesterande och visa att det inte är komplicerat att avgöra vilka aktier som ska inga i en långsiktig aktieportfölj kommer boken redogöra för värdet av att investera i aktier med stabil utdelningstillväxt, vilket är ett investerande helt utan förvaltningsavgifter.
Det enda som det tas hänsyn till för att avgöra hur riskfylld en aktie är att äga, är hur marknaden väljer att handla aktien. Om aktien den ena dagen handlas upp mycket och nästa dag handlas ned mycket och det fortsätter på det sättet kommer givetvis aktien att svänga kraftigt. Svänger den mer än vad index gör eller vad en annan aktie gör kommer aktien anses vara extra riskfylld, helt utan att hänsyn tas till kvalitativa och fundamentala faktorer och utdelningshistorik exempelvis. Aktien ses då enbart som ett värde som ändras från den ena dagen till den andra. Är man långsiktig ägare och investerar för att ta del av en årlig stabil utdelningstillväxt och köper aktierna på låga nivåer kan det alltså enligt teorin anses som väldigt riskfyllt, om aktiekursen svängt mycket under perioden innan köpet. Detta trots att aktien i det läget är väldigt lågt värderad. För att avdramatisera aktieinvesterande och visa att det inte är komplicerat att avgöra vilka aktier som ska inga i en långsiktig aktieportfölj kommer boken redogöra för värdet av att investera i aktier med stabil utdelningstillväxt, vilket är ett investerande helt utan förvaltningsavgifter.
Som privatekonomisk rådgivare hos ett företag blir man givetvis indirekt en säljare av företagets produkter. Även om det inte är det bästa alternativet att föreslå det egna företagets breda aktiefond åt en kund som vill investera brett i svenska aktier, eftersom det finns billigare alternativ som kommer gynna kunden på lång sikt, måste man givetvis vara lojal mot sin arbetsgivare och inte gynna konkurrenterna. Det är då enkelt att dras in i en mentalitet som innebär att man försöker generera så mycket intäkter och provision som möjligt åt sin arbetsgivare och till sig själv om det finns ett internt belöningssystem.
Att ha en annan syn på privatekonomi och vad som är långsiktigt bäst för olika kunder är säkert inte lätt att få fram i ett stort företag. Att agera på ett sätt som skulle maximera kundens avkastning och minimera sin egen vinning är givetvis en svår ekvation i ett företag som har som affärsidé att tjäna pengar på att förvalta kundernas pengar. Vilket jag kommer konstatera ett antal gånger finns det alltså ingen som är riktigt oberoende när det gäller att ge privatekonomiska råd. Det är därför viktigt att inse värdet av att själv investera sina pengar.
En allt för stor del av invånarna i Sverige ser det säkert som naturligt att prata med någon utestående då man vill ha råd angående hur ens pengar ska investeras. Det är givetvis inte svårt att få tag på någon att rådfråga då de hamnar i en guldsits när de erbjuds att investera dina pengar, utan att själva riskera något, och samtidigt kunna ta ut en årlig avgift för det. Det enda sättet på vilket det skulle vara möjligt att finnas helt oberoende privatekonomiska rådgivare skulle vara om det var möjligt att ta betalt för att göra en genomgång av kundens ekonomiska situation. För att sedan föreslå de förbättringar som skulle vara bäst för kunden när det gäller privatekonomin. Investeringsförslaget från rådgivaren beror i det fallet alltså inte på att rådgivaren själv tjänar pengar på att kunden väljer en viss fond, utan istället att det är det billigaste och mest optimala alternativet för den specifika kunden. Vill kunden göra en engångsinsättning i en aktiefond med svenska aktier är det bara att konstatera att det är bäst att antingen investera i en fond som är avgiftsfri eller att få kunden att inse att det väldigt billigt, vilket jag visar senare, att bygga upp sin egen aktieportfölj, exempelvis bestående av svenska investmentbolag. För att jämföra vad olika fonder har för avgifter, hur de har utvecklats historiskt samt vilket innehav de har rekommenderas det att du besöker hemsidan ”morningstar.se”.
Den som läser boken kommer inse värdet av att inte lita på de råd man får från de beroende privatekonomiska rådgivarna, och förmodligen mötas av ett helt nytt sätt att tänka när det gäller sina långsiktiga investeringar. Förmodligen är det många läsare som aldrig har fått rådet att själv investera långsiktigt i egna aktier med stabil utdelningstillväxt och ingen rådgivare har förmodligen tidigare visat vilka enormt goda resultat man kan uppnå. Detta bland annat tack vare att det är helt fritt från förvaltningsavgifter att äga sina egna aktier. Även om titeln på boken lyder: ”Jag investerar, alltså kommer jag bli fri” skulle det kunna ses som att man allra först måste vara fri, i den bemärkelsen att det är man själv som har kontrollen över sin privatekonomi och själv fattar sina egna investeringsbeslut, för att tillslut kunna uppnå en ekonomisk frihet i framtiden tack vare sina investeringar.
Jag har alltid vara duktig på att spara mina pengar (senare investera) och dålig på att slösa och konsumera. Jag har alltid sett ett värde i att ha pengar tillgängliga på kontot, inte i överflöd, utan som ett medel för att känna frihet och tillfredsställelse över att inte behöva oroa sig över att inte kunna göra saker på grund av att det saknas pengar. Att veta att man kan köpa en ny dator, en dyr pryl eller ett dyrt klädesplagg, men istället välja att inte göra av med pengarna är ofta en minst lika skön känsla som att köpa själva produkten. Väljer jag att köpa en viss produkt idag minskar det mina tillgängliga medel i form av pengar, vilket alltså innebär att känslan av frihet minskar.
Jag har alltid vara duktig på att spara mina pengar (senare investera) och dålig på att slösa och konsumera. Jag har alltid sett ett värde i att ha pengar tillgängliga på kontot, inte i överflöd, utan som ett medel för att känna frihet och tillfredsställelse över att inte behöva oroa sig över att inte kunna göra saker på grund av att det saknas pengar. Att veta att man kan köpa en ny dator, en dyr pryl eller ett dyrt klädesplagg, men istället välja att inte göra av med pengarna är ofta en minst lika skön känsla som att köpa själva produkten. Väljer jag att köpa en viss produkt idag minskar det mina tillgängliga medel i form av pengar, vilket alltså innebär att känslan av frihet minskar.
Ju mer pengar jag gör av med idag, desto längre ifrån målet att bli fri kommer jag. En gång sa en person i min närhet att jag är en av få som kan känna genuin glädje av att få pengar. Självklart skulle vem som helst bli glad av att få pengar, men skillnaden är att de flesta ser pengar som en möjlighet att köpa en viss produkt eller att använda dem till för att göra något de länge har velat göra. De flesta tänker alltså i form av att pengar skapar möjlighet till konsumtion. Jag har däremot alltid sett glädje i att kunna spara och investera pengarna och komma ett steg närmare friheten, vilket jag allt mer börjar se som det ultimata målet i livet, vilket har lett fram till att jag idag följer den investeringsstrategi som boken kommer beskriva.
Jag har inte levt snålt i någon extrem form, men får hävda att jag är väldigt ekonomiskt medveten när det gäller mina utgifter och min konsumtion. Det handlar inte om att leva extremt snålt, utan främst om att prioritera och inte vara slösaktig med pengar. Även jag har mina laster, bland annat spel om pengar, vilket dock har ändrats ganska mycket på senare tid. Mer om det senare. Så länge man känner att man får ut ett värde av det pengarna läggs på i form av exempelvis bostad, mat och nöje ska man självklart lägg pengar på det. Det är samtidigt för många personer väldigt enkelt att motivera ett köp med att man anser sig vara värd att köpa en viss produkt. Finns det inga naturliga alternativ till att konsumera sina pengar är det svårt att bryta det mönstret. Den som har insett värdet av långsiktiga investeringar i aktier med utdelningstillväxt kommer garanterat tänka om en extra gång nästa gång man ska köpa något man anser sig ”vara värd”. Priset är högre än du tror.
Som student har jag levt enkelt och inte känt att jag direkt haft spenderarbyxorna på mig. Jag har känt glädje i att spara 10 kr på pasta ena veckan och att köpa en öl på krogen för 39 kr istället för 59 kr har gjort att jag som student känt mig lite extra lycklig inombords. Det har lett till att jag insett värdet av pengar och att det i många, om inte alla fall, kan kännas riktigt skönt att inte slösa med sina begränsade resurser, vilket pengar trots allt är. Att samtidigt kunna investera en del av dem och få utdelning och ränta på dem är en riktigt härlig känsla. Det gör att jag får en smakbit på hur det kan vara att känna sig helt fri. Det kan alla få genom att börja investera i aktier med utdelning. Under det första året kanske du ”bara” får 5 000 kr i aktieutdelning, men det beror samtidigt på att din aktieportfölj inte är särskilt stor. Hade den varit tio gånger större hade du alltså under året sett ditt konto öka med 50 000 kr, bara på grund av att du investerat dina pengar i aktier som ger dig en inkomst i form av utdelning. Det hade räckt till att täcka många fasta kostnader under ett år om man tänker på att leva sparsamt. Dessa pengar kommer in på kontot utan krav på motprestation.
De tankar som det kommer att redogöras för i den här boken har sitt ursprung i en långsiktig plan på att bli fri och att kunna göra det man själv känner sig mest tillfredsställd över att göra under sitt liv. Efter att ha varit student under några års tid har jag insett värdet av det lilla och att leva enkelt och billigt. Även om man som student idag inte har jättedåligt med pengar är det inget lyxliv man har råd med om man vill att månadens studiemedel ska räcka hela månaden. Det har gjort att jag blivit ännu mer ekonomiskt medveten och har exakt koll på vad de pengar jag får in görs av på. Alla beslut om att göra av med pengar idag innebär en begränsning att i framtiden få nytta av pengarna och få dem att generera inkomster. Det är trots allt det som ekonomi handlar om – att hushålla med begränsade resurser, vilket pengar sannerligen är för de flesta av oss.
Det jag känner mig mest tillfredsställd över att göra är att få möjlighet att ständigt att lära mig nya saker och inhämta ny kunskap. Genom Internet och de möjligheter det ger upphov till är det idag möjligt att kolla på föreläsningar från olika kunskapsfrämjande organisationer, hela kurser från toppuniversitet från världens alla hörn, se på fakta- och vetenskapsprogram samt dokumentärer fritt via Internet. Kunskap är en resurs som är gratis att ta del av och det sker inget urval när det gäller kunskap som finns fritt tillgänglig på Internet, alla kan ta del av den. Jag har alltid velat lära mig nya saker och har alltid romantiserat kunskap. Att ständigt inhämta ny kunskap genom föreläsningar, böcker och dokumentärer är verkligen något jag känner mig tillfredsställd över att göra.
Vilket MIT har konstaterat skulle det gå att skapa ett ”klassrum för 1 miljard studenter”, då man genom att visa föreläsningar via Internet inte blir begränsad av lärosalens storlek. För att ta ett exempel på vilken genomslagskraft Internet faktiskt har i sådana här sammanhang kan en kurs i Artificiell Intelligens från det amerikanska universitetet Stanford University nämnas. Den kursen som gav på campus lästes av 120 studenter medan samma kurs som gavs via Internet lästes av hela 160 000 personer. Även om det inte alltid är möjligt att erhålla ett bevis som intygar att man läst en viss kurs kan det för många ge en intellektuell tillfredsställelse att se en intressant föreläsning med en person som är expert och har mycket kunskap och erfarenhet inom ett visst ämnesområde.
Som student skulle man många gånger ha nytta av att kunna kolla på föreläsningarna igen på datorn, exempelvis när man ska tentaplugga. Om det skulle finnas som en typ av Play-kanal där kurser i alla möjliga ämnen finns fritt tillgängliga vore det riktigt häftigt, vilket visserligen till viss del finns idag med tanke på alla kurser som universitet runt om i världen har lagt upp på Youtube. Även ett svenskt universitet har börjat fundera på att göra sina föreläsningar och kursmaterial fritt tillgängligt via Internet för vem som helst att ta del av. Det skulle säkerligen uppskattas av många. I delar av världen där utbildningsnivån är låg idag skulle all den kunskap som finns tillgänglig via Internet göra det möjligt att snabbare etablera inlärnings- och utbildningsmöjligheter. Nu ska jag inte spinna vidare på det här området allt för mycket men det finns helt klart intressant kunskap att inhämta idag, när och var som helst, i alla fall för de som bor i de delar av världen där datorer och Internet är en naturlig del i ens vardag.
Investerar du ett belopp varje månad i stabila aktier med utdelningstillväxt samtidigt som du väljer att dra ner på dina kostnader kommer du faktiskt inom en inte allt för lång tid kunna leva på dina utdelningsinkomster och vara i den situationen att du fritt kan bestämma över din tid. Det finns två positiva sidor med att dra ner på sina kostnader, vilket en del av boken handlar om, dels skapar det möjlighet att investera större belopp varje månad, vilket gör att det går åt färre år att bygga en tillräckligt stor utdelningsmaskin och dels kommer det räcka med ett lägre belopp i årliga utdelningar för att kunna leva på det. Den som klarar sig på 10 000 kr per månad istället för 15 000 kr kan nöja sig med att ha en storlek på sin utdelningsmaskin som är 33 % mindre (vid samma direktavkastning), vilket givetvis är enklare att uppnå. Jag anser att det inte bör vara särskilt svårt att på ett antal år bygga upp en utdelningsmaskin som genererar tillräckligt med utdelning som det går att leva på. Det kommer även du kunna göra om du ändrar din syn på investeringar, konsumtion, pengar och förstår värdet av tid, aktieutdelningar och tillväxt. Använd en del av din lön varje månad till att bygga din egen utdelningsmaskin. Pengar är den enda byggmaterial som krävs. Du kommer tacka dig själv i framtiden när dina utdelningsinkomster täcker dina levnadsomkostnader.
Sammanfattning av kapitel Inledning
Min förändrade syn på aktieinvestering
När jag började köpa aktier år 2009 kändes det ganska stort, men samtidigt ganska svårt måste jag säga. Det finns så många olika bolag på börsen och det är svårt att veta vilka man ska investera i. Vissa företag känner man till namnet på, medan vissa är helt okända. När det gäller ett visst företags verksamhet har man oftast sämre bild än vad man tror. Det är lätt att tro att man vet vad företaget gör, vilka produkter/tjänster de tjänar pengar på samt vilka marknader de finns på. Det är lätt att bli förvånad när man inser hur de ligger till i verkligheten. Samtidigt är det idag enklare än någonsin att få en korrekt bild av ett visst företags verksamhet. Alla företag har mer eller mindre användarvänliga hemsidor för investerare, det som kallas ”Investerare”, ”Investor Relations”, eller ”IR” samt en sida där det går att läsa om företagets verksamhet, ofta kort och koncist samt dess historia.
Hur ska man då komma fram till vilka företag man ska investera sina pengar i? Ska man bara kasta pil på aktielistan (kräver dock att man köper en tidning så att man inte förstör datorskärmen) och köpa dem man träffar. Eller ska man kanske välja bort dem man träffar och kasta igen och igen, för att utesluta tillräckligt många aktier och köpa de tio som återstår, eller ska man köpa aktier i fem eller tjugo olika bolag? Faktum är att vissa studier har kommit fram till att det skulle vara möjligt att slå börsindex genom att kasta pil på en aktielista och investera i de aktier man träffar. Det handlar då givetvis enbart om tur, att de aktier man råkar träffa är de som i framtiden utvecklas bäst.
De måste helt enkelt finnas ett mer rationellt sätt att väljer ut företag att köpa aktier i. En del företag kanske anses vara bra företag som man kan tänka sig att investera i, men till vilken kurs? Idag handlas aktien i Bolaget A för 87 kr, för en vecka sedan för 80 kr och för en månad sedan 100 kr. Det verkar vara ett väldigt rally på börsen, vilket kan verka skrämmande för den oinvigde, men något den långsiktiga investeraren inte behöver oroa sig över. Genom att investera i företag med en stabil underliggande verksamhet och sunda finanser inser man att de dagliga svängningarna som noteras på börsen inte kommer påverka en på lång sikt. Även om det idag, var man än befinner sig, är möjligt att via sin mobiltelefon följa aktiekurserna är det inte något som är nödvändigt att göra då man enligt den strategin jag förespråkar i den här boken kommer äga sina aktier i många, många år framöver. Så länge företaget fortfarande säljer sina produkter, växer och delar ut mer och mer pengar till ägarna kan man vara trygg över sina innehav.
Det kan vara så att en person har vissa preferenser till vissa företag och deras produkter. Kör någon lastbil till yrket och alltid har kört Volvo är det kanske lockande att köpa aktier i Volvo och inte i Scania. Arbetar någon i Bolidens gruva och har uppfattning av att det går bra för företaget är det möjligt att det känns bra att äga aktier i det företaget. Att arbeta i ett företag och få lön därifrån och även ta del av företagets vinst i form av utdelning samt värdestegring på aktierna kan tyckas bra. Det är dock väldigt riskfyllt. I extremfallet kan det vara så att man bor i en mindre ort där ett stort företag är den enda stora arbetsgivaren. Om man både arbetar inom företaget, investerar sina pengar i företagets aktier samt bor i ett hus på orten är risken stor att man verkligen drabbas hårt. Går det dåligt för företaget finns risken att drabbas negativt ur alla tre aspekterna. Man förlorar arbetet, utdelningen på aktierna uteblir och de sjunker i värde samt sjunker efterfrågan på bostäder på orten, vilket gör det svårare att få bostaden såld.
Det finns ganska många bolag på de olika börserna i världen som man inte alls har koll på vad de sysslar med. Det är även högst troligt att man har en felaktig bild av ett visst företag vad gäller vilka produkter de säljer. För att ta ett exempel som alla kan relatera till kan vi studera de två stora amerikanska företagen The Coca-Cola Company och Pepsi Company. Funderar man på att köpa aktier i ett av dessa företag kanske man av olika personliga skäl föredrar det en framför det andra. Man kanske tycker att Coca-Cola är godare än Pepsi eller tvärtom. Man kanske tycker sig oftare se personer dricka Pepsi än vad man ser personer dricka Coca-Cola eller tvärtom. Förutom att göra felet att tro att ens egna uppfattningar är en korrekt bild av verkligheten går man miste om att närmare undersöka vad dessa företag har för produkter, vilken värdering de har samt vilken tillväxten i vinsten, det egna kapitalet samt utdelningen historiskt sett har varit samt prognoser för framtiden gällande dessa faktorer.
The Coca-Cola Company är ett renodlat dryckesföretag, men förutom just drycken Coca-Cola tillverkar och säljer de andra drycker under hundratals olika varumärken, var och en i flera olika varianter, vilket leder till att företaget har några tusen olika drycker totalt sett i sitt produktsortiment. Pepsi Company däremot har förutom ett stort antal andra drycker än just Pepsi, även snacks, te och livsmedel av olika slag i sitt produktsortiment. Av Pepsis totala intäkter år 2011 var fördelningen mellan livsmedel och drycker 52 % respektive 48 %, vilket en nybörjare kanske inte tror när man ser namnet ”Pepsi” på en aktie. Det är därför viktigt att undersöka vilken verksamhet som döljer sig bakom namnet på det börsnoterade företaget. Samtidigt som detta är självklart för många, är det lätt för andra att anta att man har en korrekt uppfattning om ett företag, bara för att namnet är välkänt. Köper någon Volvo-aktier spelar det ingen roll hur många personer som köper Volvos personbilar. Den delen av företaget såldes år 1999 till Ford Motor Company och ägs nu, sedan år 2010, av det kinesiska företaget Geely Holdning Group. Den främsta källan till bra information för att lära sig mer om ett företags verksamhet är att läsa på företagets hemsida och titta igenom den senaste årsredovisningen.
Både The Coca-Cola Company och Pepsi Company är bolag som är relativt enkla att förstå sig på, då man till stor del själv kan relatera till deras produkter och förstå vad de används till samt var de går att köpa. Det kan då vara svårare att analysera ett företag som tillverkar och utvecklar elektronikkomponenter eller ett företag inom läkemedelsbranschen. Samtidigt är det ofta väldigt intressant att läsa på mer i detalj om företag man aldrig har hört talas om eller för den delen även de företag man tror sig känna till väl. Ofta inser man att bakom ett företags namn finns väldigt mycket intressant och okänt. Ska man investera i ett visst företag är det givetvis viktigt att man känner till deras verksamhet i stort, helt enkelt veta vad de tjänar sina pengar på. En aktie är en del av ett verkligt bolag. Det är trots allt en del av vinsten bolaget generar som kommer aktieägarna till del i form av utdelning samt ökar det egna kapitalet.
Utan att ha någon egentlig strategi började jag i slutet av år 2009 att sätta in de första pengarna på aktiedepån. Tyvärr hade marknaden redan återhämtat sig en del efter finanskrisen när jag började göra mina första aktieköp. De första aktieköpen skedde i väldigt liten skala bör det noteras. Vid den här tiden, det låter längre sedan än vad det är men utvecklingen går fort, hade investeringssparkontot ännu inte lanserats, vilket gjorde att jag inhandlade aktierna i en vanlig aktiedepå med skatt på utdelning och inlåsningseffekter med allt vad det innebär. Ingen värdering eller närmare granskning gjordes av de företag jag först var intresserad av att köpa aktier i. Aktieutdelningen var inte något jag vid den här tiden lade någon större vikt vid. Att de stora svenska bolagen delade ut pengar årligen hade jag koll på, men att det kunde vara något större långsiktigt värde med det skulle jag inse först några år senare. Det var ju kursökningen i aktien jag ville åt, alltså att köpa en aktie och sedan kunna sälja den med vinst efter en vecka eller en månad, eller efter hur länge egentligen? Regler för när jag skulle sälja en aktie, alltså efter en viss uppgång/nedgång, vid en viss värdering eller en viss tid, var inte något jag hade en utarbetad plan för. Det var helt enkelt mer eller mindre ett lotteri hur det skulle gå för mina första aktier.
Några år tidigare hade jag ibland kollat på aktielistorna i dagstidningen, jag har givetvis helt övergått till Internet nu, och noterade då att det fanns två bolag med prefixet ”Lundin”. Dels Lundin Mining och dels Lundin Petroleum. De här båda bolagen kunde det vara intressanta att köpa aktier i tänkte jag, råvaror är det ständigt behov av i världen. Ett oljebolag kan vara ganska spännande att äga, så jag valde att köpa aktier i Lundin Petroleum. Som sagt, helt utan vetskap om deras verksamhet, historik, värdering, vinster/förluster samt utdelningar.
TradeDoubler var det andra företaget jag tidigt köpte aktier i. Jag hade läst en kort artikel om att de höll på med onlinemarknadsföring, som en mellanhand mellan den som vill annonsera och den som har annonsplats i form av hemsidor och bloggar. Inte heller i det här fallet gjordes någon ytterligare analys av företaget. Om företaget hade gjort vinst eller förlust, hur hög eller låg värderingen var vid det tillfället jag köpte aktier hade jag noll koll på. Framtidsutsikterna var bara något jag själv skapat mig en bild av i huvudet. Vilka framtidsutsikter som var invärderade i kursen kände jag inte till.
Någon månad efter köpet av TradeDoubler kom deras niomånadersrapport över perioden januari-september 2010. Den tillfredsställde inte marknadens aktörer och kursen sjönk med 25 % på en dag. Den dagen lärde jag mig att kvartalsrapporter verkligen kan överraska marknaden, både positivt och negativt. TradeDoublers aktiekurs har sedan dess rört sig konstant nedåt. Faktum är att aktiekursen sedan mitt köp på 52 kr aldrig vid något tillfälle har gått över den nivån. Sett från den nivå jag köpte på har kursen sjunkit med 70 %, till 16 kr idag (maj 2013). En utdelning per aktie om 1,5 kr för år 2011 erhölls, men täckte föga upp förlusten. Dessa aktier är nu sålda.
Vad gäller mitt andra aktieköp, Lundin Petroleum, är historien den omvända. Aktien inhandlades under maj 2010 och inte heller det beslutet fattades alltså på några grunder värda att nämna. ”Varför inte bara köpa den aktien och se vad det leder till”, tänkte jag nog. Den som kan historien om företaget känner till att de har gjort ett antal lyckade oljeborrningar och hittat stora mängder olja, vilket gett kursen en rejäl skjuts uppåt i flera omgångar under de senaste tre åren. Jag hade tur med mitt köp och lyckades nästan träffa in den tidpunkt då aktien handlades allra lägst. Den närmsta månaden efter köpet handlades aktien fortfarande kring 38 kr, vilket var den kurs jag köpte aktien på, men sedan dess har den alltså stigit rejält i ett antal omgångar i samband med nya oljefynd.
Idag (maj 2013) handlas aktien till 142 kr, vilket betyder en uppgång på nästan 300 %. Det har dock inte gjort mig rik då det endast handlade om småsummor, det var trots allt ett av de första aktieköpen för en fattig student. Dessa aktier äger jag fortfarande. Min förhoppning nu är att de med tiden ska börja dela ut pengar till ägarna, vilket förmodligen kommer dröja något år. Oljebranschen är givetvis en väldigt kapitalintensiv bransch, vilket gör att vinsterna till största del återinvesteras i nya projekt för att företaget ska växa och även i framtiden kunna skapa värde för aktieägarna. De större oljebolagen i världen delar dock ut pengar, exempelvis vår granne Norges oljestolthet, Statoil, men även amerikanska och franska bolag som Exxon Mobile, Chevron och Total S A, vilka alla tre är börsnoterade i USA.
Utan att ha någon egentlig strategi började jag i slutet av år 2009 att sätta in de första pengarna på aktiedepån. Tyvärr hade marknaden redan återhämtat sig en del efter finanskrisen när jag började göra mina första aktieköp. De första aktieköpen skedde i väldigt liten skala bör det noteras. Vid den här tiden, det låter längre sedan än vad det är men utvecklingen går fort, hade investeringssparkontot ännu inte lanserats, vilket gjorde att jag inhandlade aktierna i en vanlig aktiedepå med skatt på utdelning och inlåsningseffekter med allt vad det innebär. Ingen värdering eller närmare granskning gjordes av de företag jag först var intresserad av att köpa aktier i. Aktieutdelningen var inte något jag vid den här tiden lade någon större vikt vid. Att de stora svenska bolagen delade ut pengar årligen hade jag koll på, men att det kunde vara något större långsiktigt värde med det skulle jag inse först några år senare. Det var ju kursökningen i aktien jag ville åt, alltså att köpa en aktie och sedan kunna sälja den med vinst efter en vecka eller en månad, eller efter hur länge egentligen? Regler för när jag skulle sälja en aktie, alltså efter en viss uppgång/nedgång, vid en viss värdering eller en viss tid, var inte något jag hade en utarbetad plan för. Det var helt enkelt mer eller mindre ett lotteri hur det skulle gå för mina första aktier.
Några år tidigare hade jag ibland kollat på aktielistorna i dagstidningen, jag har givetvis helt övergått till Internet nu, och noterade då att det fanns två bolag med prefixet ”Lundin”. Dels Lundin Mining och dels Lundin Petroleum. De här båda bolagen kunde det vara intressanta att köpa aktier i tänkte jag, råvaror är det ständigt behov av i världen. Ett oljebolag kan vara ganska spännande att äga, så jag valde att köpa aktier i Lundin Petroleum. Som sagt, helt utan vetskap om deras verksamhet, historik, värdering, vinster/förluster samt utdelningar.
TradeDoubler var det andra företaget jag tidigt köpte aktier i. Jag hade läst en kort artikel om att de höll på med onlinemarknadsföring, som en mellanhand mellan den som vill annonsera och den som har annonsplats i form av hemsidor och bloggar. Inte heller i det här fallet gjordes någon ytterligare analys av företaget. Om företaget hade gjort vinst eller förlust, hur hög eller låg värderingen var vid det tillfället jag köpte aktier hade jag noll koll på. Framtidsutsikterna var bara något jag själv skapat mig en bild av i huvudet. Vilka framtidsutsikter som var invärderade i kursen kände jag inte till.
Någon månad efter köpet av TradeDoubler kom deras niomånadersrapport över perioden januari-september 2010. Den tillfredsställde inte marknadens aktörer och kursen sjönk med 25 % på en dag. Den dagen lärde jag mig att kvartalsrapporter verkligen kan överraska marknaden, både positivt och negativt. TradeDoublers aktiekurs har sedan dess rört sig konstant nedåt. Faktum är att aktiekursen sedan mitt köp på 52 kr aldrig vid något tillfälle har gått över den nivån. Sett från den nivå jag köpte på har kursen sjunkit med 70 %, till 16 kr idag (maj 2013). En utdelning per aktie om 1,5 kr för år 2011 erhölls, men täckte föga upp förlusten. Dessa aktier är nu sålda.
Vad gäller mitt andra aktieköp, Lundin Petroleum, är historien den omvända. Aktien inhandlades under maj 2010 och inte heller det beslutet fattades alltså på några grunder värda att nämna. ”Varför inte bara köpa den aktien och se vad det leder till”, tänkte jag nog. Den som kan historien om företaget känner till att de har gjort ett antal lyckade oljeborrningar och hittat stora mängder olja, vilket gett kursen en rejäl skjuts uppåt i flera omgångar under de senaste tre åren. Jag hade tur med mitt köp och lyckades nästan träffa in den tidpunkt då aktien handlades allra lägst. Den närmsta månaden efter köpet handlades aktien fortfarande kring 38 kr, vilket var den kurs jag köpte aktien på, men sedan dess har den alltså stigit rejält i ett antal omgångar i samband med nya oljefynd.
Idag (maj 2013) handlas aktien till 142 kr, vilket betyder en uppgång på nästan 300 %. Det har dock inte gjort mig rik då det endast handlade om småsummor, det var trots allt ett av de första aktieköpen för en fattig student. Dessa aktier äger jag fortfarande. Min förhoppning nu är att de med tiden ska börja dela ut pengar till ägarna, vilket förmodligen kommer dröja något år. Oljebranschen är givetvis en väldigt kapitalintensiv bransch, vilket gör att vinsterna till största del återinvesteras i nya projekt för att företaget ska växa och även i framtiden kunna skapa värde för aktieägarna. De större oljebolagen i världen delar dock ut pengar, exempelvis vår granne Norges oljestolthet, Statoil, men även amerikanska och franska bolag som Exxon Mobile, Chevron och Total S A, vilka alla tre är börsnoterade i USA.
Det här med uppgång och nedgång rent procentuellt är en sak som kan vara lite intressant att fundera kring. Ett företag kan som värst gå i konkurs och då sjunker aktiekursen med 100 %, vilket är den maximala förlusten en aktieägare kan drabbas av, då man som aktieägare i ett börsnoterat bolag endast riskerar att förlora det kapital man köpte aktierna för. Givetvis kan man som aktieägare i börsnoterade företag aldrig bli ansvarig för företagets skulder. Vad gäller uppåtpotentialen finns det inget naturligt "tak" för hur mycket en aktie kan stiga. Det är en viktig anledning till att det över lång tid sker en långsiktig uppgång på aktiemarknaden. Ibland hör man om mindre bolag som kallas för "börsraketer" efter att de har stigit med kanske 2 000 % under ett år. Det händer såklart aldrig att man hör om det motsatta, att en aktiekurs sjunkit med 2 000 %, eftersom det redan vid en nedgång på 100 % har en aktiekurs på 0 kr. En kursraket på 2 000 % skulle alltså tas ut av 20 företag som går i konkurs om man från början investerade samma belopp i alla 21 företagen. Det är givetvis omöjligt att veta vilka företag som kommer gå extremt bra på kort tid och det är inget för den långsiktiga utdelningsinvesteraren att spekulera kring, men samtidigt ett intressant faktum att tänka på när det gäller aktieinvesteringar. Nedsidan är begränsad medan uppsidan är obegränsad.
Det faktum att man förlorar alla pengar man köpt aktier för i ett företag om det går i konkurs måste en investerare vara medveten om. Det får samtidigt inte avskräcka nybörjarinvesterare från att börja investera i aktier. Den som köper aktier i de stabila företagen som jag förespråkar inser givetvis att risken för konkurs är i princip noll för dessa. Har företaget exempelvis existerat i 50 år och stadigt ökat vinsten, det egna kapitalet och utdelningen per aktie inser man att företaget utan problem anpassar sig till rådande förhållanden i världen och har en långsiktigt hållbar affärsidé.
Det är just den oändliga uppgångspotentialen som gör det farligt att blanka aktier, vilket inte är något en vanlig investerare ska göra. För den intresserade följer här en kort beskrivning av vad blankning handlar om. Blankar någon en viss aktie tror personen på en nedgång i aktiekursen, förmodligen för att företaget står inför svårigheter vilket således kommer göra att värderingen på dess aktier sjunker. Blankning går till på det sättet att den som blankar lånar en aktie som sedan säljs. Aktien köper den som blankar efter en viss tid tillbaka från aktiemarknaden till ett förhoppningsvis lägre pris och återlämnar den till personen som lånade ut aktien. Har den som blankat en aktie sålt aktien för 100 kr och vid det senare tillfället köper tillbaka aktien för 95 kr har blankaren gjort en vinst på 5 kr. Det bästa för blankaren vore om företaget gick i konkurs eftersom han då inte kan lämna tillbaka någon aktie. Alla de 100 kronor blankaren erhöll när han sålde aktien är i det fallet ren vinst.
Till skillnad från den som köper aktier vill således inte blankaren att kurserna stiger, eftersom han då tvingas köpa tillbaka aktien till en högre kurs, säg 110 kr, då han ska lämna tillbaka aktien. Den som blankat har i det fallet gjort en förlust på 10 kr eftersom han lånat en aktie som har sålts för 100 kr och sedan tvingats köpa tillbaka aktien för 110 kr. Förlusten är inte begränsad på samma sätt som den är då man köper aktier. När man köper en aktie kan man maximalt förlora det beloppet aktien köptes för, vilket sker då företaget går i konkurs. Blankar man en aktie förlorar man pengar då kursen stiger och man tvingas köpa tillbaka aktien till en högre kurs, och uppåt finns det inget tak. Om aktien har lånats och sålts för 100 kr kommer förlusten att vara 100 kr om kursen stigit till 200 kr då aktien ska köpas tillbaka. Det finns givetvis ingen naturlig gräns där, aktien kan stiga till vilket belopp som helst. Har kursen gått upp till exempelvis 500 kr kommer blankaren drabbas av en förlust på 400 kr. Långsiktigt har börsen en stigande trend, vilket gör att man aldrig bör blanka på lång sikt. De som verkligen blankar aktier seriöst gör det givetvis då olika tekniska indikatorer visar på att börsen och specifika aktier befinner sig i en kortsiktigt nedåtgående trend, vilket absolut sker med jämna mellanrum då börsen som helhet, precis som enskilda aktier, jämviktspendlar.
Åter till min första aktieköp. Det som går att konstatera av mina två tidiga aktieköp är således att det var ett lotteri där jag både drog en storvinst och en nitlott. Det kom dock att dröja ytterligare något år innan jag insåg värdet av att investera långsiktigt i aktier som delar ut pengar som kan användas till att återinvesteras i fler aktier för att nästa år generera ännu mer pengar än året innan på grund av det större antalet aktier i portföljen samt den högre utdelningen per aktie tack vare att bolaget har en stabil utdelningstillväxt. Det faktum att det är möjligt att skapa en relativt stadig inkomst genom att årligen erhålla utdelningar från mina aktier hade jag tidigare endast sett som en extra krydda som jag som aktieägare erhåller.
Det jag insåg var att det egentligen inte krävs en särskilt stor utdelningsmaskin för att årligen erhålla tillräckligt mycket pengar i utdelningar för att enbart leva av dessa inkomster. De två avgörande faktorerna för att kunna leva i frihet är dels att sätta sina pengar i arbete genom att investera i stabila aktier med utdelningstillväxt samt att återinvestera dessa pengar samtidigt som man dra ner på sina levnadsomkostnader, vilket faktiskt är det som avgör hur stora utdelningsinkomster man årligen behöver för att kunna leva enbart på dem. Den som har små krav vad gäller konsumtion och levnadsstandard kommer snabbast att bli fri, medan den som har ständigt ökande krav vad gäller konsumtion och levnadsstandard i takt med att inkomsterna ökar aldrig kommer att få uppleva friheten. Min investeringsstrategi, som många skulle ha nytta av att följa jämfört med att bara ha sina pengar liggandes på ett konto utan ränta exempelvis, är idag enbart utdelningstillväxtorienterad. Det handlar inte om att göra snabba aktieklipp, utan om att i framtiden känna sig nöjd över sina beslut när det gäller privatekonomin och investeringarna och att se fram emot stadigt ökande utdelningsinkomster.
Efter att ha ägnat mycket tid under det senaste året åt att läsa på om investeringsstrategier, bolag och studerat historisk aktiedata av diverse slag har jag kommit fram till att den bästa strategin långsiktigt för den som inte vill lägga ner massor av tid på sitt investerande men ändå vill kunna se fram emot god avkastning, är att investera i stabila företag med en stabil utdelningshistorik och med stadigt stigande utdelningar. En strategi där man varje månad investerar en del av sin lön i dessa aktier och har för avsikt att äga dem för alltid. I takt med att utdelningarna årligen höjs kommer mer och mer pengar kunna återinvesteras i fler och fler aktier. Efter tillräckligt lång tid kommer utdelningen ha ökat från någon tusenlapp per år till några hundra tusen kronor per år, då har man uppnått sitt mål – att bli fri!
 | ||||||||||||
Sammanfattning av kapitlet Min förändrade syn på aktieinvestering
Utdelningsmaskin = snöbollen som aldrig smälter
Alla har förmodligen när de var små lekt i snön och rullat stora snöbollar för att bygga en snögubbe. Om man börjar med en liten snöboll, kanske 10 cm i diameter, och sedan lägger ner den på marken och rullar runt den i snön blir den snabbt väldigt stor. Under de första metrarna i snön har snöbollen vuxit sig något större, men rullar man den en lika lång sträcka igen kommer snöbollen att bli väldigt mycket större. Det beror givetvis på att ytan som kan ta upp mer snö hela tiden ökar i storlek. Det sker alltså en typ av exponentiell ökning av storleken på snöbollen och efter ett antal meter har den blivit så stor, kanske volymmässigt tusen gånger större än vad den var från början, att den inte går att rulla längre.
Trots att man från början endast hade en väldigt liten snöboll har man utnyttjat de resurser som finns tillgängliga, alltså snön, till att snabbt skapa en enorm snöboll. För varje meter man rullar snöbollen i snön ökar den i storlek mer än vad den ökade i storlek under den föregående metern, och på samma sätt kommer den växa sig ännu större nästa meter. På samma sätt kan man tänka när det gäller ränta-på-ränta effekten och de nästintill extrema resultat det går att åstadkomma genom att använda sina resurser, alltså pengar, och sätta dem i arbete, genom att varje månad investera en del av lönen i aktier med utdelningstillväxt och år efter år återinvestera den ständigt ökande utdelningen. Då det varje år är ett större belopp som arbetar åt en för att generera pengar i form av utdelning och dessa pengar årligen får en löneökning i form av utdelningstillväxt är det bara att sätta sin utdelningssnöboll i rullning och låta den växa till önskad storlek. Utdelningsmaskinen är turligt nog inte på samma sätt beroende av årstiden och tillgången på snö – det den växer av är de månatliga nyinvesteringarna samt återinvesteringen av utdelningarna, vilka pågår under årets alla månader.
En ”boost” för att påskynda byggandet av sin snöboll i form av en utdelningsmaskin för att bli fri snabbare är att sälja av tillgångar man har som man inte behöver för att frigöra pengar vilket gör att utdelningsmaskinen redan från början är relativt stor. Om vi som ett exempel ponerar att en familj gör en förrådsrensning och säljer av saker som bara ligger och skräpar år efter år kan det visa sig att de sitter på en mindre förmögenhet. Familjen antas ha urvuxna kläder, skridskor, cyklar, maskiner och vissa mindre möbler som de utan problem kan sälja. Detta antar vi för dem genererar totalt 10 000 kr i kontanter. Då de för övrigt har en bra ekonomi och tjänar bra per månad har de inga akuta hål att stoppa pengarna i. De väljer då att använda dessa pengar till att investera långsiktigt i aktier med utdelningstillväxt.
Värdetillväxten är årligen 13 %, eftersom att utdelningarna ständigt ökar och återinvesteras samt att kurserna stiger. 30 år senare konstaterar de att pengarna har vuxit till 391 000 kr, vilket blir resultatet efter 30 år av att investera 10 000 kr med 13 % årlig tillväxt. Direktavkastningen på pengarna antas vid den tidpunkten vara 4 %, vilket betyder att de erhåller 15 600 kr per år i utdelning, vilket då kan sättas i relation till det ursprungligen investerade beloppet på 10 000 kr. Då en hel del prylar minskar i värde snabbt med åren är det viktigt att sälja av dem snabbt om man inte har något behov av dem, alltså att inte vänta för länge. Hade det endast varit möjligt att få ut 5 000 kr på försäljningen två år senare hade de efter 30 år i det fallet istället haft aktier till ett värde av endast 195 500 kr och varje år fått en utdelning på 7 800 kr vid en direktavkastning på 4 %. Hade de tagit tillfället i akt och sålt av mer saker och fått in 26 000 kr från försäljningen, hade de 30 år senare faktiskt varit miljonärer. De hade haft aktier till ett värde av 1 017 000 kr vilket vid en direktavkastning på 4 % ger en årlig utdelningsinkomst på drygt 40 000 kr. Genom att inte vara aktiv och inte tänka på att sälja av sådant som man inte alls har behov av, men som man ändå har liggandes, går man alltså miste om stora belopp i framtiden. Det är viktigt att tänka i termer av ränta-på-ränta när det gäller alla sina ekonomiska beslut för att uppnå friheten inom utsatt tid. Alla pengar som kan sättas i arbete ska också sättas i arbete om byggandet av utdelningsmaskinen ska kunna påskyndas.
Hur fri är du?Det går att beräkna sin frihet, alltså sätta sina passiva inkomster i förhållande till de kostnader man har under ett år. Beroende på vilken konsumtionsnivå man väljer att ha är man olika mycket fri vid samma storlek på utdelningar. Så gott som alla är fria till viss del redan nu, även om man inte har börjat bygga på sin utdelningsmaskin ännu. Förmodligen är det många som har pengar i någon typ av räntebärande form, kanske på ett bankkonto eller i en obligationsfond. Då kanske man erhåller någon procents ränta om året på pengarna, vilken dock förmodligen endast är i storlek med inflationen.
För att ta reda på hur fri man är i nuläget behöver man helt enkelt bara sätta sina passiva inkomster i relation till sina kostnader under ett år. Är fallet att man idag erhåller 10 000 kr i utdelningar per år från sina aktier och har årliga kostnader för sitt uppehälle på jorden på 200 000 kr är man fri till 10 000/200 000 = 5 %. När sedan återinvesteringarna, nyinvesteringarna samt utdelningshöjningarna år efter år ger större och större effekt på det årliga utdelningsbeloppet från utdelningsmaskinen kommer man snabbt se en ökad frihet. Om fem år kanske utdelningen har ökat till 50 000 kr, vilket då betyder att man är fri till 50 000/200 000 = 25 %.
Med tanke på att ränta-på-ränta effekten drar stor nytta av tiden kommer det gå allt snabbare att bli fri när utdelningsmaskinen fått växa under några år, tänk på snöbollen. Inser man detta kommer det vara lätt att fortsätta på den inslagna vägen. Det är viktigt att även tänka på att det går att påverka sina årliga kostnader, vilket jag nämnt tidigare. Skulle man fatta ett antal beslut vad gäller sänkning av sina månadskostnader och onödig konsumtion skulle tiden till friheten förkortas rejält. Har man sänkt sina årliga kostnader från 200 000 kr till 150 000 kr, eftersom man väljer att leva ett ekonomiskt enklare liv, är man vid en utdelningsinkomst på 50 000 kr per år fri till 33 %. Istället för att behöva öka sina utdelningsinkomster med 300 % (till 200 000 kr) behöver de endast öka med 200 % (till 150 000 kr) för att uppnå friheten (om vi utgår från att levnadsomkostnaderna hålls konstanta). Om de årliga utdelningarna, tack vara de tre gyllene faktorerna (utdelningstillväxt, återinvestering av utdelning och nyinvesterande), ökar med 12 % per år kommer man uppnå friheten om endast tio år i det fallet att kostnaderna är 150 000 kr per år och utdelning idag är på 50 000 kr. Är kostnaderna 200 000 kr per år, kommer det dröja ytterligare tre år innan friheten infinner sig. Just det faktum att det är enkelt att dra ner på sina årliga kostnader, främst vad gäller onödig konsumtion, vilket gör det möjligt att investera större belopp per månad samt att det minskar storleken på utdelningsbeloppet som krävs för att bli fri, gör att tiden det tar för att uppnå friheten kraftigt kan förkortas.
|
