Inflation

Inflation innebär helt enkelt att pengarnas köpkraft minskar med tiden. Hade man haft en hundralapp i sin plånbok för 50 år sedan hade den räckt till att köpa väldigt mycket varor för. Ett par byxor kostade kanske 29 kr, en skjorta 35 kr och en storhandling i mataffären med mat till en hel familj för en vecka 80 kr. Motsvarande varor kostar idag, som alla vet, betydligt mer. Även inflationen växer med ränta-på-ränta effekten, vilket gör att även den kan öka ganska snabbt om inflationen är hög under en längre period. Är inflationen 7,2 % per år under tio års tid kommer de kostnader man har för att leva under ett år, alltså bostadskostnaden, mat, bensin, resor, sällanköpsartiklar, el med mera att fördubblas. Har man idag månadskostnader på 10 000 kr kommer de alltså om tio år vara 20 000 kr med den inflationstakten.

Det betyder att den avkastning man har på sina investeringar, dels i form av värdeökning men även utdelning måste överstiga inflationen för att man realt sett ska få mer köpkraft för sina pengar i framtiden. Inflationen ökar sakta dag för dag och är inget man märker då det sker små höjningar av priser hela tiden. Det är inte så att en liter mjölk kostar 8 kr idag och sedan är priset helt oförändrat för att om tio år fördubblas till 16 kr över en natt. Istället sker det små ökningar under året. Det kan liknas vid att man helt plötsligt träffar en person man inte har sett på flera år, jämfört med att träffa den personen dagligen. Trots att personen har förändras på exakt samma sätt lägger man inte märke till de förändringar som skett på personen man träffar dagligen, eftersom de hela tiden bara är små. Träffar man på en person man inte har sett alls under tio års tid kommer man direkt märka de förändringar som har skett med personens yttre och inre.

Att inflationen skulle vara så hög som 7,2 % per år är turligt nog inte verklighet i dagens Sverige. För nästan 20 år sedan satte Riksbanken upp som mål att den svenska inflationen ska vara 2 % +/- 1 %. Helst ska inflationen alltså ligga inom intervallet 1-3 %. När det gäller inflationen i samhället pratar man ibland om det som kallas inflationsspiralen. Den bygger på att de anställda vill ha mer i lön varje år, det leder i sin tur till att företagen får högre kostnader, vilket de kompenserar genom att höja priserna på sina produkter och tjänster, vilka löntagarna köper. Eftersom det då blivit dyrare att leva kräver arbetarna högre lön nästa år igen och så fortsätter priserna och lönerna öka år efter år.

Inflation är dock ett relativt komplicerat fenomen, dels att veta vilka faktorer som påverkar den, men även hur man ska se till prisökningar som skett på produkter som har förbättrats under årens lopp och således motiverar ett högre pris av den anledningen. För att se hur inflationen har varit under perioden från 1995-2012 kan nedanstående diagram studeras. Där visas att inflationen har varit ganska låg under perioden. Beräknas en årlig genomsnittlig inflationstakt uppgår den till endast 1,31 %. Det har gjort att priserna i samhället har ökat med 26,4 % under dessa knappt 20 år. Den verkliga inflationen i Sverige är således betydligt lägre än mitt inledande exempel, vilket alltså är tur då det inte krävs särskilt hög avkastning på de investeringar man gör för att uppnå en avkastning som överstiger inflationen. Självklart är det ett starkt samband mellan inflationsnivån och räntenivån i samhället. Det är inte lätt att slå inflationen genom att bara ha sina pengar på banken. (Alla inflationssiffror är hämtade från SCB)

Sveriges inflation under de knappt 20 senaste åren

Sveriges inflation under de knappt 20 senaste åren mätt som ett index

Vad gäller exempelvis ett livsmedel är det enkelt att göra jämförelser då ett kilo smör, ett 12-pack ägg och ett kilo tomater, för att ta några exempel, för 50 år sedan var samma varor som de är idag. När det gäller bilar och teknik är det å andra sidan svårt att uttala sig om hur mycket inflationen spelat in. För 55 år sedan kostade en "Medelsvensons" nya bil motsvarande en årslön för en manlig arbetare, vilket var cirka 10 000 kr. Idag gäller ungefär samma förhållande, då en ny familjebil kostar kring 250 000-300 000  kr, vilket motsvarar en månadslön på mellan 20 833 kr och 25 000 kr. Kan man då rakat av säga att en familjebil har ökat med 25 gånger i pris på grund av inflationen, precis som att ett kilo smör har ökat med 25 gånger i pris? Ett kilo smör är alltid ett kilo smör, medan en bil för 55 år sedan inte på långa vägar (ursäkta ordvitsen) kan motsvaras vid en ny bil idag. Dagens bilar är säkrare, mer miljövänliga, har starkare motorer, fler funktioner, bättre komfort med mera. Det betyder att det blir svårare att göra en sådan jämförelse. Skulle 1955 års modell av Volvo PV säljas i bilhallarna bredvid de senaste bilmodellerna skulle priset på den inte hamna i närheten av de moderna bilarna av 2013 års modell. 

När det gäller hemelektronik är det än svårare att beräkna in inflationen som en faktor. Utvecklingen sker exponentiellt vilket gör att det med korta intervall kommer ut nyare, bättre och snabbare produkter på marknaden, vilket gör att priserna på de tidigare modellerna sjunker snabbt. En 32 tums HD-ready LCD-TV kostade cirka 25 000 kr för tio år sedan och idag slumpas de mer eller mindre bort då så mycket nytt har kommit på TV-marknaden. Rent inflationsmässigt motsvarar 25 000 kr för tio år sedan 28 475 kr idag. För de pengarna får man idag en 55 tums Full HD 3D LED-TV med WiFi, 1 000 Hz med mer, med mer. Givetvis kommer den specifika TV:n minska kraftigt i pris de kommande åren. För att knyta an till det jag senare tar upp som viktiga faktorer för att så snabbt som möjligt kunna uppnå friheten är det viktigt att inte hela tiden sträva efter att ha det senaste när det gäller mobiltelefon, TV, dator, surfplatta med mera. Bara för att det hela tiden kommer ut nya produkter vilket gör att man känner att man har en gammal produkt och borde byta den till den senaste modellen, har man säkert inte behov av det. Man klarar sig säkert perfekt med det man har idag. Den som hela tiden strävar efter att ha det senaste kommer aldrig kunna investera tillräckligt mycket pengar varje månad för att i framtiden kunna njuta fullt ut av sin utdelningsmaskin.    

För att se på inflationen ur ett lite längre tidsperspektiv kan vi studera tidsperioden från år 1930 fram till idag. Det märks tydligt när man studerar diagramet nedan att inflationen de senaste två decennierna legat på en betydligt lägre nivå jämfört med inflationsnivån för några decennier sedan. Under en lång tidsperiod låg inflationen på en nivå kring 7,5 % årligen. Under dessa tider var det betydligt dyrare att låna pengar till bostäder men det var samtidigt möjligt att få en hög, för att inte säga extremt hög, bankränta med dagens mått mätt. För att ta ett exempel var det under mitten av 1970-talen möjligt att få 10 % i ränta per år bara genom att sätta in sina pengar på ett bankkonto. Det var samtidigt höga låneräntor och inflationen var kring 10 % per år. Idag har vi istället en inflation på kring 1,5 % och räntan på storbankernas bankkonton är kring 1 % och nischbankerna ger en ränta på kring 2,5 %. I de båda graferna nedan syns inflationen i Sverige under de senaste 82 åren. Dels inflationen per år och dels inflationsutvecklingen som ett index, där 1930 har index 100. Det visar att prisnivån har ökat med en faktor 27,26, vilket betyder att den genomsnittliga årliga inflationstakten har varit 4,1 %. Det är alltså den årliga inflationen som med ränta-på-ränta effekten ger en prisökning på 27,26, eller 2 726 %, efter 82 års tid. Kostar en liter mjölk idag 8 kr betyder det att den år 1930 kostade 30 öre. Studeras grafen över inflationsindexet kan den avtagande exponentiella ökningen i inflationen noteras, som skett från 1995 och framåt, då inflationsmålet började gälla.

Sveriges inflation under de senaste knappt 75 åren

Sveriges inflation under de knappt 75 senaste åren mätt som ett index