lördag 18 maj 2013

Inkomstinvestering del 2 - Välj din egen ränta


Följ kurssvängningarna - Välj din egen ränta

Vi ska nu undersöka ett exempel som förklarar resonemanget jag berättade om i det tidigare inlägget angående inkomstinvestering, i vilket jag beskrev vad det är samt varför jag föredrar det framför att investera enbart i förhoppning om att sälja tillgången med en vinst i framtiden. Vi  antar att Bolaget X delar ut 4 kr i aktieutdelning per aktie i år. De har under det senaste decenniet årligen höjt utdelningen med 7,2 %. Det betyder att utdelningen fördubblas vart 10:e år, och således var utdelningen per aktie 2 kr för ett decennium sedan. Företaget har även i sig utvecklats i samma takt (omsättning, vinst, kassaflöde m.m.) och förväntas fortsätta med det, vilket gör att utdelningshöjningar i samma takt är att vänta även i framtiden. Om aktien handlas till kursen 100 kr kommer utdelningen på 4 kr ge en direktavkastning på 4 %, eftersom 4 kr/100 kr= 4 %. En miljon investerade i aktier med en direktavkastning på 4 % ger en årlig inkomst på 40 000 kr, före schablonskatten. (I detta inlägg kommer fokus vara på att investera i aktier som inkomstinvestering. Jag utgår, liksom i det förra inlägget, från att en miljon kronor investeras, för att göra exemplen lite mer lättillgängliga enligt den klassiska devisen: "It all makes perfect sense. Expressed in dollars and cents". De beloppen jag anger i de nedanstående exemplen utgår från att man äger aktierna på ett Investeringssparkonto (ISK) och anges före schablonskatten. Det kan noteras, för den intresserade, att schablonskatten på att äga en aktieportfölj värd en miljon kronor under år 2013 är 4 470 kr.)  

Direktavkastningen kan sägas motsvara en ränta, i den bemärkelsen att det är den inkomst man som aktieägare erhåller genom att sätta sina pengar i arbete i aktier med utdelning. Notera alltså att utdelningen på 4 kr inte har något att göra med aktiekursen, vilken marknaden bestämmer från dag till dag (sekund för sekund). Krasst kan man säga att bolaget bestämmer utdelningen och marknaden bestämmer aktiekursen. Utdelningen har dock ett väldigt viktigt samband med aktiekursen, då aktiekursen bestämmer vilken direktavkastning som erhålls, vid en given storlek på aktieutdelningen, eftersom direktavkastningen definieras som aktieutdelning/aktiekurs. Även om utdelningarna i sig sett över en längre tidsperiod kan ge indikationen att en viss aktie är väldigt stabil, lever aktiemarknaden sitt egna liv. Det är till stor del känslor som styr köparna och säljarna och det kan sätta kurserna ur spel. Aktiemarknaden bestämmer aktiekurserna, inte aktieutdelningen. (Självklart har aktieägarna mycket att säga till om då det trots allt är på bolagsstämman som utdelningen röstas igenom, men ni förstår nog mitt resonemang)

Stiger aktiekursen efter en tid till 130 kr och man då väljer att investera i bolaget kommer inkomsten, direktavkastningen, vara lägre eftersom nämnaren ökar. Direktavkastningen är 4 kr/130 kr=3,1 %. En miljon investerad till aktiekursen 130 kr ger således endast en inkomst på 31 000 kr under året. En högre aktiekurs kan givetvis vara motiverad, men det finns även en risk för att aktien köps till en för hög kurs, alltså att aktien är övervärderad.  Det är givetvis viktigt att skilja mellan pris och värde. Är aktiekursen omotiverad hög är risken stor att kursen faller då värderingen återgår till det normala, vilket således innebär en förlust på det ursprungligen investerade beloppet. Det Benjamin Graham kallar Margin of Safety har således rört sig i fel riktning om aktiekursen stiger till en för hög värdering. 

Om aktiekursen istället sjunker till exempelvis 70 kr kommer det generera en högre inkomst jämfört med vid kursen 100 kr och en ännu högre inkomst jämfört vid aktieköp till kursen 130 kr för den som väljer att investera i bolaget. Utdelningen är ju fortfarande 4 kr per aktie, den är, som jag tidigare nämnde, oberoende av aktiekursen. Eftersom det nu är möjligt att investera endast 70 kr för att få utdelningen på 4 kr kommer den som investerar nu att erhålla en ränta på 5,7 % på det investerade beloppet, eftersom 4 kr/70 kr=5,7 %. Sett ur ett aktievärderingsperspektiv är det givetvis positivt att aktien är lågt värderad, då det skapar en bättre säkerhetsmarginal samt en kurspotential. På en investerad miljon erhålls en inkomst på 57 000 kr under året då aktien köps till kursen 70 kr. 

Vid en börshausse/bubbla och vid börsbaisse/krasch blir skillnaden i direktavkastning och inkomst vid investerande i aktier med stabil utdelning ännu större. Notera att även om det är panik på börsen och kurserna faller med exempelvis 50 % är det ofta inte motiverat sett till bolagets underliggande verksamhet. De stora och stabila bolagen som verkar inom branscher som anses defensiva, exempelvis stora konsumentbolag, kommer med stor sannolikhet göra minst lika stora vinster som om fallet vore att det rådde normala omständigheter på aktiemarknaden. Bara för att en aktie handlas till en viss kurs är det inte säkert att den stora massan anser att det är det rätta värdet på bolaget. Det är som alltid viktigt att hålla känslorna ute, tänkta rationellt och vara långsiktig. Kommer folk sluta att köpa kläder och läsk bara för att det råder finanskris? Givetvis inte!

Som inkomstinvesterare med fokus på aktier med stabil utdelning och helst även stabil utdelningstillväxt är det således möjligt att göra riktigt bra fynd i tider av börsoro. Det brukar sägas att börsen är det enda stället köparna flyr då det är rea. Att kunna fynda aktier i världens bästa bolag till halva priset bör absolut utnyttjas. Förutom att man erhåller en högre inkomst från sina investeringar är även aktierna lågt värderade (förhoppningsvis även undervärderade) vilket gör att de kan antas stiga i värde med tiden, då rädslan börjar försvinna till att övergå mer och mer till girighet.     

Som exempel kan vi undersöka Bolaget X aktier vid en börskrasch. Kursen antas ha sjunkit till 50 kr. Notera att verksamheten pågår mer eller mindre normalt under börskraschen och försäljningen och vinsten är oförändrad trots oron på marknaden. Utdelningen är, som i tidigare exempel, 4 kr per aktie. När nu aktien går att fynda för 50 kr kommer inkomsten, alltså utdelningen från aktien i år ge en direktavkastning på 4 kr/50 kr=8 %. En investering på en miljon kr genererar alltså hela 80 000 kr i inkomst i det här fallet. Skulle aktiemarknaden efter två år ha återgått till det normala och inse att aktierna är kraftigt undervärderade och aktien i Bolaget X stiger till 100 kr innebär det en kursuppgång på 100 %! Görs aktieköp i stabila bolag med utdelning erhålls dels en hög inkomst på kapitalet, i form av direktavkastningen, samt en bättre kurspotential, förutsatt att bolaget i sig inte har förändrats av någon större negativ händelse.

Råder det istället en börsbubbla, som fördubblat aktiekursen till 200 kr, även om bolagets verksamhet inte motiverar den höga värderingen, kommer inkomsten från en investering i bolaget att vara betydligt lägre. Utdelningen är, som alltid, oberoende av aktiekursen, men aktiekursen påverkar vilken inkomst man som investerare erhåller på sin kommande aktieinvestering. Direktavkastningen blir 4 kr/200 kr=2 % om aktien köps till kursen 200 kr. En investering på 1 miljon kr ger alltså endast 20 000 kr i inkomster från investeringen. Märk väl att då börsen har gått orimligt starkt och att kursen i Bolaget X anses vara orimligt hög är risken stor att den tappar mycket i värde när bubblan spricker. Värderingen kan med tiden antas återgå till det normala. Det betyder att förutom att få en väldigt låg inkomst på det investerade beloppet är risken stor att aktieinnehavet minskar i värde. (Detta förutsätter en väldigt snabb stegring av aktiekursen under en kort period. Sett till ett tidsperspektiv över många år är det inte konstigt om aktiekursen stigit flera gånger om, jämför exempelvis Atlas Copco, Castellum, Nike, McDonalds och Coca-Cola.)  

Att vara inkomstinvesterare och fokusera på att investera i aktier som ger utdelning, ger alltså bäst resultat då aktiekurserna är så låga som möjligt, allt annat lika. Som alltid gäller det att undersöka hur företaget går, dess finansiella ställning, kassaflöden, framtidsutsikter med mera. Det faktum att en aktie kan handlas för 50 kr, 100 kr eller 200 kr behöver inte betyda att det underliggande företagets verksamhet och vinster motiverar det. Det är köparna och säljarna på börsen som avgöra aktiekurserna, och således vilken inkomst du som inkomstinvesterare kan få. För att citera Warren Buffett: "Price is what you pay, value is what you get". Ju lägre aktiekursen är, desto större inkomst får du från din investering, för en viss aktie vid en given aktieutdelning. Kom ihåg att direktavkastningen beräknas genom att sätta utdelningen per aktie delat med aktiekurs. 

Som alltid säger en bild mer än tusen ord, vilket gör att det kan passa sig väl med två diagram som får illustrera det ovan förda resonemanget. Dels tydliggörs direktavkastningen vid olika aktiekurser vid en given utdelning per aktie och dels illustreras kurspotentialen vid en värdering av aktien på 150 kr om fem år vid olika inköpskurser. 


Aktieprisets påverkan på direktavkastningen (inkomsten för inkomstinvesteraren)


Aktieprisets påverkan på kurspotentialen (konsten att undvika övervärderad aktier och  fynda undervärderade)


Inkomstinvestering - extrema exempel

Då det ju relativt nyligen var finanskris, vilken gjorde att aktiekurserna, mätt som index, sjönk med ungefär 50 % under en period av cirka ett halvår, kan det vara intressant att undersöka vad den som var kall och lyckades investera på botten idag kan njuta av i form av inkomster från sina aktieköp. Det är givetvis lite fel att i efterhand skriva om detta då det är väldigt lätt att peka på hur man skulle agerat, men det är ändock intressant att belysa värdet av att fynda aktier i kvalitetsbolag med stabil utdelning. Som man brukar säga - "med facit i hand är vi alla experter".

Några av de svenska bolag som sjönk riktigt mycket under finanskrisen, men som fortsatte att dela ut pengar eller återupptog det efter något år, var exempelvis Atlas Copco, Boliden, Handelsbanken, Swedbank och Volvo. De två nedanstående tabellerna visar vilken utdelning de gett för räkenskapsåren 2008 till 2012. Direktavkastningen som anges i den andra tabellen visar vilken direktavkastning som har erhållits om aktien inköptes på kring den lägsta nivån den handlades till under krisen. Längst till höger i tabellen finns den totala direktavkastningen under perioden 2008 till 2012, alltså samtliga fem års aktieutdelning i förhållande till den lägsta aktiekursen under krisen. Som total inkomst på en miljon kr som investerades i respektive bolag under krisens lägsta nivåer har Atlas Copco har gett 394 000 kr, Boliden 944 000 kr, Handelsbanken 459 000 kr, Swedbank 989 000 kr och Volvo 318 000 kr i utdelningsinkomst. 

Förutom att inkomsten (eller direktavkastningen), sett till den senaste utdelningen per aktie i förhållande till kriskursen, är väldigt hög, främst för Swedbank då den är över 50 %, har givetvis samtliga aktier stigit kraftigt i pris på börsen i takt med att börsen återhämtat sig. Samtliga har gått upp med några hundra procent. Även om tillfällen som dessa sällan inträffar och det säkerligen kan vara svårt att agera rationellt när det är börskris och ständig rapportering om det, finns det ett stort värde i att fynda kvalitetsbolag till reapriser. Att vara förberedd för framtiden kommer vara mycket värt!


Utdelning hos fem bolag efter finanskrisen

Direktavkastning hos fem bolag efter finanskrisen
         

fredag 17 maj 2013

Inkomstinvestering del 1 - Vad det är och varför jag gillar det

Inkomstinvestering - vad det är och varför jag föredrar det

Inkomstinvestering skulle kunna förklaras på det sättet att man investerar sina pengar för att erhålla någon typ av inkomst som ersättning. Inkomsten kan exempelvis vara i form av ränta eller aktieutdelning. Det handlar således inte om att enbart investera för att efter en tid senare (förhoppningsvis) kunna sälja tillgången till ett högre pris och då göra en vinst. Genom inkomstinvestering väljer man att sätta sina pengar i arbete för att, liksom lön, få pengar inbetalda till sitt konto. Dessa pengar kan man sedan antingen välja att konsumera, leva helt och hållet på, sätta guldkant på tillvaron eller, exempelvis om man bygger en utdelningsmaskin, återinvestera i fler aktier för att i framtiden erhålla större inkomster då det är ett större pengabelopp som satts i arbete för att generera utdelningsinkomster. 

Jag skulle hävda att det finns en typ av trygghet i att äga en tillgång som genererar en inkomst och inte bara potentiell värdetillväxt, vilket just aktier med stabil utdelning är ett bra exempel på. För att kunna sälja en aktie man äger till ett högre pris i framtiden måste det finnas någon köpare som är beredd att köpa tillgången. Man är så att säga utelämnad till marknadens aktörer - på gott och ont. Även om du själv anser att värdet på en aktie som du vill sälja efter ett antal år bör vara 100 % högre än vad du köpte den för, med tanke på företagets fundamentala faktorer, är det trots allt aktiemarknaden som måste hålla med dig. 

Istället för att bara vara utelämnad till "Mr. Market" vet man, genom att äga aktier med stabil utdelningstillväxt, att man får ta del av bolagets framgångar genom ökade utdelningar, det är dessa kassaflöden som bli inkomsten till mig som aktieägare. Även om aktiemarknaden felprissätter aktien och man således inte kan sälja den med vinst kommer bolaget belöna dig genom ökad utdelning. Det är trots allt börsen aktörer, med sina starka känslor, som är de som avgör priset på dina aktier. Aktörerna är sällan helt rationella i sitt agerande vilket gör det tryggt att ha en pengaström från det bolag man faktiskt är delägare i, vilket gör att man inte är helt utelämnad till aktiemarknaden för att tjäna pengar på sin investering.   


Ett exempel på inkomstinvestering

För att illustrera skillnaden mellan att enbart investera för att senare (förhoppningsvis) sälja tillgången med en vinst och att investera för att både få en inkomst samt en möjlighet till att (förhoppningsvis) sälja tillgången med en vinst kan följande, påhittade, exempel användas. Vi antar att en person har en hel del pengar på sitt konto som denne inte har behov av på lång sikt, och således vill investera. Personen i fråga, som vi kan välja att kalla för Håkan, är konstintresserad och har länge funderat på att köpa ett antal tavlor av relativt kända svenska konstnärer. Han känner till att personer i hans omgivning har tjänat pengar på att köpa tavlor för att sedan efter något decennium sälja dem med stor vinst när efterfrågan är stor. 

Håkan vet att det finns tio tavlor som är speciellt populära och kända, även bland allmänheten i Sverige samt till viss del även internationellt. Det ena alternativet för Håkan är således att köpa de tio tavlorna och hänga upp dem i sitt hus. Där kan Håkan, hans familj och gäster titta på tavlorna och njuta av dessa konstverk. Håkan kanske även berättar för vissa att tavlorna är köpta i investeringssyfte. Huruvida det finns någon efterfrågan på dessa tavlor i framtiden är givetvis väldigt svårt att veta. Genom att låta dem hänga hemma på väggen har Håkan alltså bundit upp sitt kapital i tavlorna. De genererar givetvis ingen inkomst då de bara hänger hemma på väggen. Det är således inte att betrakta som en inkomstinvestering. Det är ju så att säga inte så att han tar betalt av sin familj, släkt samt vänner och bekanta varje gång de sneglar på tavlan vid en middagsbjudning. Det Håkan hoppas på i det här fallet är att i framtiden kunna sälja tavlorna för mer än vad han köpte dem för, och på det sättet göra en kapitalvinst.

Så, vad skulle då alternativet kunna vara för Håkan om han vill att hans pengar, genom att investera dem i tavlorna, ska generera en inkomst? Alltså att få pengar in på sitt konto tack vare att han har investerat sina pengar, helt enkelt satt dem i arbete. Håkan kommer på att han kan öppna en utställning där besökare får betala för att få se på den (lilla) konstsamlingen han investerat sina pengar i. Intresset visar sig vara stort och det kommer många besökare, både lokala förmågor och turister. Varje besökare betalar pengar till Håkan, som alltså nu har fått en inkomst tack vare sin investering i tavlorna. Redan det första året får Håkan in 7 % av vad han betalade för tavlorna i form av entréavgifter, och är givetvis nöjd över det. Tavlorna hänger i lokalen och kräver inte särskilt mycket arbete från Håkans sida. Innan han köpte tavlorna låg pengarna på ett konto med 1 % i ränta. Det faktum att han har valt att ställa ut tavlorna påverkar givetvis inte möjligheten att i framtiden kunna sälja tavlorna med en vinst, om han så önskar. Håkans pengar har alltså  satts i arbete och skapat en inkomstström åt honom - det är just vad inkomstinvestering handlar om. Även om det inte är möjligt att sälja tavlorna med vinst under de första tio åren på grund av att marknaden inte är intresserad av denna typ av konst, genererar de varje år en inkomst till Håkan som är större än vad han hade fått om pengarna skulle legat på bankkontot. (Givetvis till större risk)     

En inkomstinvestering skulle även kunna handla om att investera i ett hyreshus, som då ger inkomster i form av hyra, alltså en ström av pengar till dig som fastighetsägare varje månad från hyresgästerna. Då det är betydligt mer omfattande och svårare jämfört med att investera i aktier, väljer jag nedan endast att fokusera på inkomstinvestering i form av finansiella tillgångar, till skillnad från reala tillgångar.  

Banksparande - ränta är din inkomst

Det finns, som alla vet, flera olika sätt att investera och spara sina pengar på för att erhålla inkomster till sitt konto. I vissa fall får man en ränta, i andra fall en utdelning, vilken kan komma dig som aktieägare till del olika ofta under året (årsvis, halvårsvis, kvartalsvis eller månadsvis). Sätter man bara in sina pengar på ett bankkonto kommer man tjäna ränta på de pengarna. Det insatta beloppet kan i sig inte växa. Det som avgör vilken ränta man som sparare erhåller, bestäms uteslutande av banken eller institutet där man sätter in sina pengar. (Vilka påverkas av ränteläget i samhället.)

I dagens ränteläge är bankräntan inte mycket att hurra för. Det finns de mer nischade aktörerna som erbjuder en sparränta upp till cirka 2,5 % och samtidigt omfattas av insättningsgarantin. Efter skatt blir det en ränta på 1,75 %. Skulle man ha en miljon kronor  att sätta i arbete för att generera inkomster betyder det att man efter skatt får 17 500 kr i ränta i år. Under mer normala förhållanden hade det varit möjligt att få en betydligt högre säker ränta. När ekonomin var som mest upphettad, år 2007, innan finanskrisen bröt ut med allt vad det innebar, minns jag att det var möjligt att få 4,65 % på en av storbankernas bättre sparkonton. Det är lika med 3,255 % efter skatt. På en miljon kr skulle det generera en inkomst på 32 550 kr. Säkerligen erbjöd nischbankerna (de som omfattas av insättningsgarantin) en ränta på uppåt 6 % i dessa tider. Någon som minns? Det betyder 4,2 % efter skatt och således genererar det en inkomst på 42 000 kr per år per miljon. När det gäller bankränta är det viktigt att se till inflationen i samhället, då de är starkt korrelerade. 

Aktieinvesterande - utdelning är din inkomst

Jag fördrar dock att investera pengar i verkliga bolag som jag anser ha en sund finansiell ställning, goda framtidsutsikter, är rimligt värderade samt är aktieägarvänliga, alltså delar ut pengar till mig som aktieägare. Utdelningen kan ses som en slags ränta, som aktieägaren får in på sitt konto, företrädesvis Investeringssparkonto. Räntan kallas i de här sammanhangen för direktavkastning och beräknas genom att sätta utdelningen per aktie i relation till aktiekursen. Fördelen med aktier, jämfört med att passivt sätta in sina pengar på ett bankkonto, är att de ändras i pris, alltså aktiekursen svänger dag för dag och gör att direktavkastningen skiftar beroende på vilken kurs man köper aktierna vid, vilket kommer belysas mer nedan samt i nästa inlägg om inkomstinvestering. 

Det finns företag som är väldigt stabila utdelare, i den bemärkelsen att de stadigt ökar vinsterna och kassaflödena och således under många års tid har kunnat öka utdelningen per aktie. Detta förväntas de även göra i framtiden om de har tillräckligt bra framtidsutsikter och finansiell ställning. Varför är det då bra att kurserna på aktierna i ett bolag ändras? Skapar inte det en massa osäkerhet och oro för mig som aktieinvesterare? Om vi tänker oss att det handlar om ett stabilt utdelningsbolag kan man hävda att man själv väljer vilken ränta man ska få, i takt med att aktiekursen svänger upp och ner när man är i färd med att investera sina pengar. Det bästa är då givetvis att investera i företaget när aktiekursen är så låg som möjligt - det ger dig högst direktavkastning, eller "ränta", på dina investerade pengar, vilket kommer förklaras mer i nästa inlägg på temat inkomstinvestering där det även kommer ges några exempel från verkligheten.  

Fortsättning följer..

torsdag 16 maj 2013

Valutarisker i utdelningsmaskinen


Utländska aktier och valutarisk - endast en risk?

Beroende på hur stor del av aktieportföljen man väljer att ha exponerad mot utländska aktier är man givetvis i olika grad utsatt för valutarisker. Amerikanska aktier handlas i dollar, norska aktier i norska kr, danska aktier i danska kr och finska aktier i euro. Köper man aktier i ett finskt företag och euron sjunker i värde mot den svenska kronan kommer givetvis värdet på aktierna minska, även om aktiekursen i euro är oförändrad. I dagens läget är den svenska kronan exceptionellt stark. Det gick för någon månad sedan att läsa att den svenska kronan nu är lika stark som innan den tilläts att flyta fritt, i början på 90-talet. Idag kostar en dollar 6,60 kr, en euro 8,60 kr och ett brittiskt pund 10,10 kr, ungefär. Ser man tillbaka under 2000-talet är det väldigt låga nivåer på samtliga världsvalutor jämfört mot den svenska kronan. Det är lätt att tänka att det betyder att det är köpläge i utländska aktier, då aktiekursen omräknat till svenska kr blir låg idag. Men riktigt så lätt är det inte. Att spekulera i valutor är bland det svåraste man kan göra. Precis som aktier kan falla med ytterligare 50 % efter att de har fallit med 50 % kan även valutor fortsätta att minska i värde relativt den svenska kronan. 

Som svensk blir det huvudsakliga problemet att man har alla sina kostnader i SEK, medan man som ägare av aktier som delar ut pengar i andra valutor får inkomster i andra valutor än SEK. För att undvika detta helt skulle man således välja att investera alla sina pengar i svenska stabila utdelningsaktier. Det är dock inget att föredra, bland annat på grund av att utdelningen blir så koncentrerar under våren samt att några av världens mest stabila bolag med god utdelningshistorik finns noterade i andra länder. Av skälen att ingen kan veta hur valutorna kommer utvecklas långsiktigt, att det finns väldigt många stabila företag med utdelningstillväxt utomlands samt att utdelningen från vissa utländska företag kommer in på kontot oftare än från svenska företag, kvartalsvis eller månadsvis, anser jag att man absolut bör ha en del utländska aktier i sin utdelningsmaskin

Det är samtidigt viktigt att känna till att en valutarisk finns. Det innebär givetvis även omvänt en möjlighet för den som vill investera i utländska aktier, eftersom valutakurserna kan utvecklas fördelaktigt. Stiger dollarkursen medan aktiekursen hos en amerikansk aktie är oförändrad i dollar, kommer värdet på aktien omräknat till SEK öka. Valutakurserna kan både utvecklas positivt och negativt, ingen kan långsiktigt veta hur de kommer utvecklas. Det kan mycket väl bli ett nollsummespel, då man ibland köper utländska aktier vid låga aktiekurser och ibland vid höga aktiekurser, mycket beroende på valutakursen. Det som främst kan drabba investeraren negativt är om man har börjat leva på sin utdelningsmaskin och ser de utländska valutakurserna försvagas kraftigt, säg med 20 % från ett år till ett annat. Vid en oförändrad utdelning eller en låg tillväxt i utdelningen från de utländska aktierna kommer beloppet på utdelningen omvandlat till SEK att bli lägre än vad man beräknat. Det går dock att minska risken för att hamna i en sådan situation, vilket jag kommer beskriva nedan. 

Det finns två faktorer som gör att man inte kommer se sin utdelning minska överdrivet mycket om valutakurserna utvecklas negativt på aktieinnehaven i utdelningsmaskinen. Dels på grund av att de utländska aktier man har investerat i förväntas öka utdelningen med exempelvis 10 % per år, vilket tar ut en del av den negativa valutakurseffekten, samt dels att man kan välja att endast ha en begränsad del av sina pengar, exempelvis 50 %, investerat i utländska aktier.

Vi tar ett exempel där vi utgår från att både de svenska samt de utländska akterna höjer utdelningen med 10 % per år. Förra året erhöll man i snitt 10 000 kr i utdelning per månad, av vilka alltså 5 000 kr kom från svenska aktier och 5 000 kr kom från utländska aktier. De svenska aktierna kommer det här året dela ut 5 500 kr och de utländska aktierna skulle vid en oförändrad valutakurs också dela ut 5 500 kr, vilket skulle resultera i 11 000 kr i utdelning per månad. De utländska valutakurserna antas ha försvagats kraftigt, med 20 %, vilket gör att utdelningen från dessa aktier endast uppgår till 4 400 kr i år, alltså 80 % av 5 500 kr. Som investerare skulle man då totalt erhålla 9 900 kr (5 500 kr+4 400 kr) i utdelning per månad i år, en minskning med endast 1 % jämfört med det föregående året, trots att valutakurserna utvecklats negativt med 20 %, vilket får hävdas vara en ganska kraftig valutakursförändring.  

Även det motsatta kan givetvis ske, att de utländska valutakurserna kraftigt stärks mot den svenska kronan. Det skulle betyda det omvända, alltså att utdelningen på de utländska aktierna ökar mer än de 10 % man räknat med i utdelningstillväxt i utländsk valuta. Utdelningen i år från de utländska aktierna, som omräknat till föregående års valutakurs skulle motsvarat 5 500 kr, kommer vid den 20 % högre valutakursen uppgå till hela 6 600 kr, 5 500 kr*1,2. Utdelningen från de svenska aktierna har som i det föregående exemplet ökat med 10 %, och uppgår till 5 500 kr. Det betyder att man i år erhåller totalt 12 100 kr i utdelning per månad (5 500 kr+6 600 kr), vilket alltså är en ökning i utdelningen med hela 21 % jämfört med det föregående året.

Det viktiga att tänka på om man avser att leva på sina utdelningsinkomster från utdelningsmaskinen är att man som boende i Sverige har sina kostnader i SEK, och att då få en allt för stor del av sina inkomster, i det här fallet i form av aktieutdelningar, i andra valutor innebär en valutarisk. 

Det som även kan noteras när det gäller de amerikanska aktierna och valutarisk är att utdelningen från dem kommer in på kontot oftare än en gång per år. Antingen kvartalsvis eller månadsvis, vilket jag beskrivit tidigare. Det innebär att man inte är lika utelämnad till vilken växelkurs det är mellan USD/SEK vid ett enda datum under året för respektive utländsk aktie. Skulle all amerikansk utdelning från dina amerikanska aktieinnehav betalas ut exempelvis den 15 april är växelkursen det datumet helt avgörande för hur stor utdelningen blir från de amerikanska aktierna. Nu är fallet alltså istället så att utdelningen kommer aktieägaren till del fyra gånger om året, exempelvis den 15 februari, 15 maj, 15 augusti samt den 15 november om det rör sig om en kvartalsutdelande aktie. Som jag tidigare har nämnt finns det även ett fåtal aktier som delar ut pengar till sina ägare en gång per månad. De har givetvis då en ännu lägre ”datumspecifik” valutarisk än kvartalsutdelarna. Givetvis ska man inte fatta sina investeringsbeslut enbart beroende på valutarisk eller utdelningsfrekvensen, utan det är trots allt företagens underliggande verksamhet, tillväxt i vinsten, kassaflöden och utdelningstillväxten som är det långsiktigt intressanta för investeraren. Att försöka gissa vad valutakurserna kommer vara om ett, fem  eller tio år är mer eller mindre omöjligt att ge sig i kast med. 

I graferna nedan syns valutakurserna för SEK i förhållande till den amerikanska dollarn ($), brittiska pundet (£), euron (€), norska kronan (NOK) samt danska kronan (DKK). För dollarn, pundet, norska kronan samt danska kronan visas kursen under den drygt 21 år långa perioden från januari 1993 till februari 2013. Eftersom den svenska kronan i januari 1993 tilläts flyta fritt. Eurokursen visas från januari 2001, då växelkursen officiellt fastställdes. Notera att alla y-axlar börjar på ett tal högre än noll, för att svängningarna tydligare ska framgå. (Alla valutakurser är hämtade från Riksbankens hemsida och är beräknade som ett medelvärde på månadsbasis, vilket gör att extremvärden under kortare perioder inte framgår lika tydligt).

Dollarkurs 1993-2013

Eurokurs 2001-2013

Pundets kurs 1993-2013

Danska kronan 1993-2013

Norska kronan 1993-2013


onsdag 15 maj 2013

En berättelse om en magisk maskin


Mannen som byggde en utdelningsmaskin

(jag har fått inspiration till denna text från ett blogginlägg jag läste för ganska länge sedan, alternativt är det så att jag läste ett liknande exempel i en bok)

För att visa på ett illustrerande exempel på hur livet för två personer som tycks ha levt ett likadant liv egentligen skiljer sig kan vi studera följande exempel. Två personer, Jens och Peder kallar vi dem, har arbetat på samma arbetsplats under 30 års tid. Peder har levt som om varje månad vore den sista, medan Jens varje månad har investerat 20 % av sin månadslön i utdelningsaktier för att bygga upp en utdelningsmaskin och kan således nu, när de båda blivit 50 år, bli fri och välja att göra vad han vill med sin tid här på jorden under resten av sitt liv. De två männen möts på en restaurang en sen söndagseftermiddag i en småstad i Sverige. Båda har känt varandra sedan de först började på fabriken för 30 år sedan. De var då båda 20 år gamla och såg fram emot att påbörja sitt första heltidsarbete och tjäna sina första pengar. 


Jens var redan tidigt på det klara med att det finns ett stort värde i att ta hand om sin privatekonomi och att det är perfekt att använda en del av lönen som han får in på sitt konto varje månad till att investera långsiktigt i stabila utdelningsaktier med tillväxt i utdelningen. Jens insåg att han skulle vara tvungen att stå över en del saker i livet, som att ha den finaste bilen, ha det finaste huset och inte efter de fyra veckornas industrisemester vara den som hade gjort det mest imponerande av de anställda i arbetslaget. Ingen av personerna i hans närhet, däribland kollegan Peder, var särskilt långsiktiga när det gällde privatekonomin och visade inget intresse för aktieinvesteringar. En stor del av lönen hos personerna i Jens närhet gick åt till onödig konsumtion som tobak, alkohol, dyra resor, bilar och prylar, som ingen egentligen visste varför de köpte. 


Lönen Peder varje månad fick in på sitt lönekonto utan ränta försvann ständigt iväg till allehanda inköp och inget investerades i aktier eller ens i någon annan dyr sparprodukt. Även om han idag äger ett hus där lånet så gott som är helt amorterat har han inte mer än 100 000 kr på sitt lönekonto, vilket ibland sjunker och ibland stiger med några tusenlappar, beroende på i vilken grad han konsumerar under månaden. Jens har också ett likadant hus som Peder och faktum är att de båda har lika mycket kvar att betala på huslånet. Och faktum är även att Jens har mindre pengar på sitt lönekonto, endast 50 000 kr. Detta är ett högst medvetet val då han vet att han inte får någon ränta på det kontot utan det fungerar endast som en kortsiktig buffert. Anledningen till att han har hela 50 000 kr på lönekontot är att han igår fick in 25 000 kr i lön. 



Jens har gjort något som Peder aldrig har hört honom tala om. Han har under de senaste 30 åren byggt på en magisk maskin som gjort att han hela tiden under dessa 30 år har haft något att vara stolt över. Även om denna maskin var väldigt liten för 30 år sedan visste han med säkerhet att det skulle ge resultat med åren att följa sin övertygelse att det är möjligt att bli fri tidigare än vad samhällets norm är. På sin resa under de här åren har Jens varit med om stora börsuppgångar, men även tider av stora börsnedgångar. Flera gånger har de andra i lunchrummet i tider av kraftiga börssvängningar konstaterat att det är tur att man inte äger aktier eftersom det är så riskfyllt, däribland Peder. Jens har i de lägen börsen gått ned kraftigt fortsatt ökat sitt aktieinnehav eftersom det då helt plötsligt varit rea på börsens kvalitetsbolag med stabila utdelningar. Han vet att fördelen med att fynda kvalitetsbolag vid större börsnedgångar är att direktavkastningen blir högre, bolagen är lägre värderade och kurspotentialen bättre.



Jens minns bland annat en tidsperiod av två år då hans aktieportfölj sjönk med hela 50 %. Men eftersom han hade valt att investera långsiktigt i stora stabila företag med en god utdelningshistorik visste han att det enda rätta i det läget, när hans aktier hade sjunkit som mest, var att köpa fler aktier. Helt plötsligt kunde han köpa sina favoritaktier till nästan halva priset - vilket fynd! När marknaden återfick sitt förstånd och insåg att det inte var rationellt att värdet på alla företag hade halverats återgick kurserna till sina normala nivåer. En nedgång med 50 % kräver en uppgång på 100 % för att komma tillbaka till det värde som rådde innan kurserna började falla. Två år efter köpet under nedgångens värsta fas, kunde Jens konstatera att det är roligt att handla när det är rea, så även på börsen! Men det var inte det Jens var mest nöjd över, det var framför allt det faktum att han hela tiden följt sin övertygelse och hela tiden agerat som den kloka långsiktiga investeraren han alltid har varit. 

Han behöver inte ha daglig koll på vad aktiekurserna står i, det han främst är intresserad av är att aktierna har en stabil utdelning samt att denna utdelning höjs konsekvent år efter år. Detta har även skett under de åren Jens har byggt på sin utdelningsmaskin. Även om direktavkastningen var låg till en början, endast 3 %, visste han att den skulle öka med 12 % per år, för det hade den gjort under de senaste 25 åren. Det innebär med andra ord att utdelningen fördubblas vart sjätte år. Nu, 30 år senare, har således de investeringarna han gjorde under det första året en direktavkastning på 90 % på det ursprungligen investerade beloppet. Jens valde att redan från början investera en ganska stor del av sin lön, vilket har resulterat i att han i genomsnitt investerat 3 000 kr per månad under dessa 30 åren. Eftersom han har investerat i stabila utdelningsaktier i sin utdelningsmaskin har även utdelningen årligen återinvesterats i fler aktier som delat ut mer och mer pengar varje år. Han har lärt sig de tre gyllene reglerna för att få en stadigt ökande utdelningsinkomst varje år: investera i aktier med utdelningstillväxt, återinvestera utdelningen och nyinvestera en del av lönen varje månad.

Idag har Jens en utdelningsmaskin med ett värde på 4 miljoner kr. Den har en direktavkastning på 5 %, vilket alltså innebär att han får 200 000 kr i utdelning varje år. Jens är van vid att leva enkelt och har inga stora fasta kostnader förknippat med boendet, eftersom en stor del av bolånet är amorterat och räntorna är låga. Han vet således att han kommer klara sig på endast 10 000 kr i månaden. Om han vill kan han ta ut en lön på 16 667 kr per månad tack vare den utdelningen hans aktier genererar i år, utan att utdelningsmaskinen tar skada. Aktieinnehavet minskar inte eftersom han inte säljer några aktier, det är utdelningen han lever på. Antalet aktier i utdelningsmaskinen kommer i det fallet vara konstant under åren från det att han börjar leva på aktieutdelningen, eftersom ingen utdelning återinvesteras, heller inget nyinvesteras och inga aktier säljs. 

Det betyder dock inte att Jens kommer få mindre eller samma belopp i utdelning under åren som kommer. De aktierna han äger har fortfarande den positiva egenskapen att utdelningen ökar för varje år som går. Utdelningstillväxten beräknar han idag ligger på 8 % per år. Jens kommer således få en inkomstökning under de kommande åren som är högre än han någonsin tidigare fått under sina 30 år som fabriksarbetare. Hur mycket måste han prestera och visa sig duktig för att få den här inkomstökningen då? Jo, precis ingenting. Det enda han behöver göra är att konstatera att bolagen han äger aktier i återigen, liksom varje år de senaste decennierna, höjer utdelningen som en följd av ökade vinster, större kassaflöden och tillväxt. 

Nästa års utdelning blir för Jens del 216 000 kr, vilket innebär att han varje månad nästa år kan leva på 18 000 kr. Det skulle motsvara en lön på drygt cirka 25 000 kr före skatt. Om ett antal år kommer han även kunna börja ta ut inkomstpension samt tjänstepension som han har tjänat in under åren. Det ger honom ett extra tillskott på 15 000 kr per månad. Vid 55 års ålder har utdelningen från utdelningsmaskinen ökat med 47 %. Utdelningsinkomsterna är således 294 000 kr per år, eller 24 5000 kr per månad. Han kommer alltså som 55-åring få in cirka 40 000 kr per månad trots att han inte behöver arbeta. Jens har uppnått friheten och kan själv bestämma över vad han vill göra under sin begränsade tid här på jorden.

Då något som ökar med 8 % per år fördubblas vart 9:e år kommer Jens innan han fyller 60 år ha 400 000 kr i utdelningsinkomster. Vid 68 års ålder 800 000 kr och vid 77 års ålder 1,6 miljoner, eller hela 133 000 kr per månad - enbart i aktieutdelningar. Vid 80 års ålder har aktieutdelningen ökat med en faktor 10, alltså med 1 000 %!


Aktieutdelning från Peders utdelningsmaskin från 50 års ålder, med en antagen utdelningstillväxt på 8 %/år

Jens vet att han kan resa iväg när han så önskar, han kan laga lyxig mat om han så vill, han kan hålla på med sina favorithobbyer, han kan helt enkelt göra precis vad han vill. Då Jens redan för länge sedan bestämde sig för att han ville uppnå friheten känner han sig extra tillfredsställd när han nu är i mål och redan vid 50 års ålder kan njuta av livet fullt ut, trots att han inte har varit högavlönad. Han kan verkligen tacka sig själv nu i efterhand och vara nöjd över att han under alla dessa år hållit fast vid sin långsiktiga investeringsstrategi. Eftersom Jens inte har behov av alla pengar han har möjlighet att konsumera varje månad väljer han att skänka ett stort belopp till välgörande ändamål, för att även andra ska få ta del av hans utdelningsmaskin. 

Hur är då läget med vår vän Peder? Jo, han ska imorgon klockan åtta fortsätta att arbeta och tjäna pengar. Han har dock fått sig en tankeställare när Jens berättar att han inte kommer träffa Peder nästa dag, vilket de gjort varje vardag de senaste 30 åren. Peder kommer då fram till att även han ska börja investera en del av sin lön i stabila aktier med utdelningstillväxt och bygga upp sin egen utdelningsmaskin för att vid pensioneringen om 15 år kunna se fram emot en rejält höjd pension. De onödiga inköpen kommer han dra ner på kraftigt och istället njuta av att sträva efter ett tillfredsställande mål!


Tänkvärt!

tisdag 14 maj 2013

Leva sparsamt

Min syn på att leva sparsamt

Personligen har jag väldigt lätt för att leva sparsamt och enkelt. Jag har alltid sett det som något väldigt naturligt att hålla hårt i mina pengar. De pengar jag gör av med i onödan hindras dels ifrån att sättas i arbete för att generera inkomster och att växa i värde samt även att konsumeras på annat som jag anser är nödvändigare. Det sker helt enkelt en trade-off, då man alltid har olika handlingsalternativ. 

Även om jag alltid har tänkt på detta sätt när det gäller pengar har det idag givetvis dels att göra med att jag är student och således inte har så mycket in på kontot per månad att röra mig med, vilket har gjort att jag anpassat mina kostnader till det. Även om jag har en stor buffert i form av aktier och sparade pengar, sett i relation till mina kostnader under ett år, njuter jag ändå av att spara in pengar på olika inköp och att avstå från onödigt slösande med mina begränsade resurser, vilket pengar verkligen är. Jag tänker alltid efter en gång extra när jag ska köpa något och planerar i princip alla mina inköp, även när det gäller exempelvis mat. Givetvis kan det ibland slinka ner något jag för stunden blir sugen på när jag är i en mataffär, vilket man givetvis måste få unna sig. När jag umgås med vänner på något uteställe föredrar jag att dricka två billigare öl för totalt cirka 100 kr istället för att bränna på och göra av med 500-1000 kr. Det stora värdet i den situationen är trots allt att få umgås med personer jag trivs med, det är inte att spendera mina pengar i onödan.

Det är viktigt att tänka på att det just är de utgifter man har som avgör hur mycket pengar man kan spara/investera per månad samt även det som avgör hur stora utdelningsinkomster som krävs för att i framtiden bli helt fri. Dels ökar investeringsutrymmet per månad om man gör av med mindre pengar varje månad och dels förkortas tiden tills att man når friheten då de månatliga inkomsterna från aktierna behöver vara mindre ju lägre levnadsomkostnader man har. Tiden tills det att man uppnår friheten kan förkortas avsevärt om man exempelvis går från att investera 10 % av sina inkomster till att investera 20 % av sina inkomster per månad. 

Förmodligen har de flesta olika typer av dåliga vanor och konsumtionsmönster som gör att de pengar som kommer in på kontot lika snabbt försvinner därifrån. För att ändra på detta beteende är det bra att göra upp en budget över inkomsterna och kostnaderna man har under en månad. När alla fasta och nödvändiga kostnader är täckta återstår (förhoppningsvis) en hel del pengar av månadsinkomsten. 

Väljer man att i det läget leva extremt sparsamt kommer det överskottet alltså vara den maximala summan pengar som varje månad kan sättas i arbete för att generera passiva inkomster som aktieutdelning. Glädjen av att leva i nuet är viktigt den med, vilket gör att lite pengar absolut bör sättas av till det. Vad gäller kostnader som är att betrakta som helt onödiga, bör man se över om de går att skära ner på, eller helst av allt ta bort helt. Det kan handla om beroenden av olika slag exempelvis. Att ständigt unna sig saker och planera för nästa stora inköp kommer bli väldigt dyrt långsiktigt. Det är viktigt att kunna avstå onödig konsumtion och att tänka igenom sina köp. Bara för att det är möjligt att köpa varan x och tjänsten y behöver man inte göra det.  

Hur sparsamt kan man leva?

Alla pengar man väljer att lägga på konsumtion av egentligen alla slag innebär att man minskar den summa pengar som man kan sätta i arbete varje månad för att sakta men säkert bygga upp en utdelningsmaskin som i framtiden kommer leda till att man blir fri. Självklart är det inte möjligt att investera alla sina pengar i utdelningsmaskinen, eftersom man trots allt har en del absolut nödvändiga kostnader för att kunna leva ett normalt liv. Det går dock ofta att fatta bättre beslut och ändra sitt beteende när det gäller inköp och konsumtion, för att kunna investera mer varje månad.

För att se hur sparsamt man klarar av att leva kan jag rekommendera att testa att göra det under en månad. Utnyttja reor och specialerbjudanden när du handlar i så stor utsträckning som möjligt och avstå från onödiga inköp. Att veta att man klarar av att avstå från att lockas att köpa saker hela tiden kommer vara guld värt i framtiden. Mycket av det man lockas av att köpa medför inte mycket nytta eller långvarig lycka. Som jag skrev i en kommentar i en annan blogg: "Amazing things can happen when you stop spending, and start investing". Den som går från att konsumera hela lönen varje månad till att investera några tusenlappar varje månad i aktier kommer snabbt inse värdet av att sätta sina pengar i arbete, exempelvis i aktier med stabil utdelningstillväxt. 

Skulle jag välja att leva så sparsamt jag bara kan skulle jag klara mig på knappt 6 000 kr per månad. Det täcker mina fasta kostnader (boende, el, bredband, försäkring, mobilräkning, TV-avgift) samt mat (lyxigare mat än havregrynsgröt och pasta), kurslitteratur och lite nöje. Jag förstår att det inte är möjligt att klara sig på så här lite om man är flera personer i hushållet, beroende på var man bor med mera. På ett år summerar det ihop till drygt 70 000 kr, det är intressant att sätta i relation till mina passiva inkomster, för att se hur fri jag är i nuläget. När jag i framtiden bryter över det magiska 100 %-sträcket, alltså att samtliga levnadsomkostnader under ett år täcks av mina utdelningsinkomster under ett år har jag uppnått friheten! Har ni prövat att leva väldigt sparsamt under en månad eller kanske till och med en lägre period? Hur gick det för dig/er och hur lite pengar skulle ni klara er på per månad? Har du måhända kanske redan uppnått friheten, och om du/ni så vill, kan välja att leva på utdelningsinkomsterna? 


måndag 13 maj 2013

Utdelningar fördelat på årets månader

Jag anser att det är en fördel, framförallt i framtiden då utdelningsbeloppen växt sig stora, om utdelningarna kommer in på ISK:n relativt jämnt under årets månader. Givetvis ska man inte investera i en aktie baserat på utdelningsfrekvensen eller månad då utdelningen kommer in på kontot. Vilket går att konstatera då man studerar min aktieportfölj ser man att jag äger en blandning av aktier som delar ut pengar månadsvis, kvartalsvis, halvårsvis samt årsvis. 

Eftersom de nordiska börsbolagen i stor utsträckning delar ut pengar till sina aktieägare en gång under året och det till största del sker under våren blir det oundvikligt att aktieutdelningarna blir väldigt koncentrerade till månaderna mars, april och maj om man har en relativt stor andel nordiska bolag i sin utdelningsmaskin. Bara för att man exempelvis skulle få in 5 000 kr i utdelning per månad under juni till mars och sedan 40 000 kr per månad under april och maj betyder det självklart inte att man måste leva extremt (orimligt?) snålt under 10 månader av året för att sedan leva i lyx under två månader, om man har för avsikt att leva på sina passiva inkomster, i det här fallet aktieutdelningen. 

Man måste givetvis, som alltid, tänka långsiktigt och spara undan en stor del av utdelningen under april och maj för att kunna leva på aktieutdelningen under resten av året och början på nästa år, innan nästa stora pengaregn faller ner. I fallet ovan skulle man alltså erhålla en utdelning under året på 5 000*10 + 40 000*2 = 130 000 kr. Det betyder att man i snitt har 10 833 kr att leva på per månad, eller 9 860 kr om vi räknar bort schablonskatten beräknat på Statslåneräntan per den 30:e november 2012, alltså den som gäller för värdet som finns på Investeringssparkontot under år 2013. (Det kan noteras att Statslåneräntan är väldigt låg i nuläget sett ur ett historiskt perspektiv, vilket betyder att den med stor sannolikhet kommer vara något högre vid mer normala förhållanden. Jag ska dock inte närmare ge mig in i den diskussionen i det här inlägget)  

Nedan framgår vilka aktier som delar ut pengar under vilka månader utifrån de innehav jag har i min aktieportfölj för tillfället. Notera att kvartals- och månadsutdelarna mer eller mindre uteslutande är Nordamerikanska bolag. Min aktieportfölj ser utdelningsmässigt ut enligt följande: aktier som delar ut pengar varje månad är 3 st, aktier som delar ut pengar varje kvartal är 7 st (inkluderat preferensaktier), aktier som delar ut pengar halvårsvis är 1 st och aktier som delar ut pengar årsvis är 15 st. Utdelningen fördelar sig under året enligt tabellen nedan, med uppdelning på vilka bolag som delar ut respektive månad. Det är egentligen inget medvetet val av mig att exempelvis vissa av kvartalsutdelarna delar ut under olika kvartalsmånader, exempelvis Altria i januari, Apple i februari och Intel i mars. Som jag skrev tidigare spelar givetvis själv utdelningsfrekvensen eller utdelningsmånad(er) mindre roll. Aktien man äger är en del av ett verkligt bolag och det är bolaget i sig som man måste bedöma, värdera och läsa på om för att fatta sina investeringsbeslut. 


Mina aktieutdelningar fördelat på årets månader

Om min aktieportfölj skulle varit likaviktad samt att samtliga aktierna har lika hög direktavkastning, vilket är en förenkling av hur fallet är i verkligheten, skulle utdelningen under årets månader fördela sig enligt diagrammet nedan. Det framgår där, föga förvånande, att under mars, april och maj kommer det mest utdelning in på mitt investeringssparkonto. Hade fallet varit att jag under året fick in 100 000 kr i aktieutdelningar skulle utdelningen i mars, april respektive maj varit 24 000 kr, 23 000 kr samt 24 000 kr, alltså totalt 71 % av utdelningsinkomsten under året. Under årets övriga nio månader skulle utdelningsinkomsterna endast vara mellan 2 000 kr och 4 000 kr och totalt summera till 29 % av utdelningsinkomsterna.  


Utdelning per månad utifrån aktieportföljen ovan - förenklat exempel

Som jag tidigare har skrivit har jag med tiden tänkt koncentrerar innehavet till ett något färre antal aktier än i nuläget. Jag fokuserar till största delen på att köpa aktier i bolag med stabil utdelningshistorik och god möjlighet till fortsatt utdelningstillväxt, när de är lågt värderade. Detta för att skapa en säkerhetsmarginal, få en högre direktavkastning samt bättre kurspotential, helt enkelt att inte köpa för dyrt. 

söndag 12 maj 2013

Gräva guld - på aktiemarknaden


Även den som bygger upp sin egen utdelningsmaskin drabbas självklart av aktiekursernas upp- och nedgångar, men kan egentligen bortse från dem eftersom man ska investera långsiktigt och inte trada kortsiktigt. Det viktiga är inte att de aktier man investerar i går upp med 20 % de kommande tre månaderna och att då "casha hem" en vinst, eller att man paniksäljer om aktierna sjunker med 20 % i tron om att man kommer rädda sitt kapital från att försvinna helt (förutsatt att inget speciellt hänt). Ett stort bolag med lång historik har en verksamhet som är betydligt stadigare än vad kursen visar på börsen och alla företag utgår givetvis från att de kommer fortleva i all framtid, det som på engelska heter ”going concern”. 

Om man noterar hur de stigande utdelningarna hos aktierna med väldigt stabil utdelningstillväxt har varit under de senaste åren och jämför det med kursutvecklingen under samma period får man helt olika bilder av "risken" med att äga aktier. Risken att de pengar man investerar i aktier kan minska i värde, vilket de högst troligt kommer göra under perioden man äger aktierna i tider då aktiemarknaden handlar ner aktien, tror jag skrämmer bort många personer från aktiemarknaden. Har man en riktig buy-and-hold strategi där man avser att äga akterna i ett visst bolag för alltid kommer man vara med på tider av stora uppgångar, stora nedgångar och konsolideringsfaser, alltså längre perioder då aktiekursen står mer eller mindre stilla. Notera att utdelningen i bolag med stabil utdelningstillväxt inte i sig påverkas av aktiekursen. Oavsett om Castellums aktier handlas till 50 kr, 100 kr eller 150 kr kommer bolagets givetvis dela ut samma belopp per aktie. Den som äger aktier med oändligt lång investeringshorisont, i bolag med stabil aktieutdelning, kommer inte vara lika beroende av att aktiekursen stiger. Jag menar givetvis inte att en aktie i ett visst bolag kan inhandlas till vilken kurs som helst, värderingen måste givetvis vara rimlig.    

Warren Buffett har alltid haft en långsiktig investeringshorisont och har gjort sig känd genom att fälla citat som att "den enda investeringshorisonten är för alltid” och att det egentligen är ganska galet att börsen är öppen varje vardag året runt. Det räcker enligt honom att börsen är öppen en gång per månad, så att de som verkligen behöver sälja eller köpa aktier kan göra det. En ytterligare sak Buffett brukar tala om i dessa sammanhang är att alla borde ha ett kort med tio stämpelplatser. Varje gång man köper eller säljer en aktie ska kortet stämplas. När man har gjort sina tio aktietransaktioner kan man aldrig mer i sitt liv varken köpa eller sälja aktier. Det skulle leda till att alla var tvungna att tänka till både en och två extra gånger och alltid investera på lång sikt i bolag som man känner sig trygg med att äga för alltid.

Att köpa stabila utdelningsaktier under kriser är ett modernt sätt att gräva guld. Det är givetvis lätt att vara efterklok och säga att man skulle ha agerat på ett visst sätt under finanskrisen för några år sedan, nu när man har facit i hand. Det är samtidigt intressant att  visa på några exempel härledda från finanskrisen. Säg att man under åren innan finanskrisen hade konstaterat att det är en långsiktigt bra investeringsstrategi att investera i stabila aktier med stadigt ökande utdelningar. Då skulle man förmodligen tagit tillfället i akt och litat på att företagens verksamhet kommer fortgå mer eller mindre utan problem de kommande åren och att företagen kommer höja utdelningarna även i framtiden, tack vare ökad omsättning, ökade vinter och större kassaflöden. Så har även skett för dessa bolag och den som inte skulle följt börsen alls under finanskrisen skulle idag kunna konstatera att aktierna har fortsatt öka utdelningen årligen och inte noterat att det varit kris, för idag är kurserna tillbaka på samma nivå (till och med högre i många fall) som innan krisen. Börsen har alltid, och kommer alltid, att överreagera. Människors känslor när det gäller pengar är alltid väldigt starka, vilket bland annat framgår i boken The Psychology of Investing. Det som i stor grad påverkar köparna och säljarna på börsen är rädsla och girighet. Det är faktum idag, så väl som för 50 år sedan, och kommer så även gälla om 50 år framåt i tiden. 

Som ett exempel på överreaktioner på börsen kan vi kort studera Johnson & Johnson . Ett företag som Johnson & Johnson, som under 50 års tid årligen har delat ut pengar till sina ägare samt årligen höjt utdelningen drogs även de med kraftigt i krisen, i alla fall aktiekursen. Under sexmånadersperioden från september 2008 till mars 2009 sjönk aktiekursen från 70 dollar till 47 dollar, alltså en nedgång med 33 %. Samtidigt fortsatte utdelningarna att öka år efter år, precis som under de föregående 50 åren. I år kommer utdelningen från Johnson & Johnson hamna kring 2,5 dollar per aktie, vilket är 39 % högre än beloppet under finanskrisåret 2008. Under perioden 1997 till 2012, som visas i bilden nedan, har utdelningarna årligen ökat med i genomsnitt 12,1 %. Med den tillväxttakten i utdelning kommer aktieägaren kunna se fram emot en fördubbling av utdelningen per aktie vart sjätte år. 

J&J utdelning per aktie 1997 till 212

Den som lyckades köpa Johnson & Johnson (J&J) för 47 dollar under finanskrisen får alltså redan i år en direktavkastning på det investerade kapitalet på 5,3 % samt en rejäl värdestegring som framgår nedan. Den som istället köpte aktier när kursen stod som högst halvåret innan finanskrisen, för 70 dollar, har idag en direktavkastning på investeringen på 3,6 %, och kan se fram emot tillväxt i utdelningen de kommande åren. Föga förvånande steg aktiekursen ganska snabbt upp till en mer normal nivå när krisen vände och investerarna började bli giriga. Idag (början av maj 2013) handlas Johnson & Johnson till 85 dollar. Det betyder att den som lyckades köpa aktien för så lågt som 47 dollar under krisen, förutom att få en hög direktavkastning, även har sett sin investering öka med 80 % i värde. Den som hade ”oturen” att köpa Johnson & Johnson på toppen precis innan krisen på 70 dollar och sedan bott i en avlägsen by utan kontakt med civilisationen fram till idag har alltså erhållit en stadigt ökade utdelning varje år samt en kursökning på drygt 20 %. Hade personen istället paniksålt aktien under krisen hade det inte slutat så bra som det nu bevisligen gjort. Bara för att andra paniksäljer sina aktier under en kris betyder inte det att man själv måste göra det. Då är det istället läge att fynda billiga kvalitetsaktier. Detta faktum kommer jag skriva mer om i ett senare inlägg.

Utdelningen till aktieägarna i J&J har under de senaste åren (1997 till 2012) varit stadigt ökande, vilket bilden ovan visar. Hur har då aktiekursen rört sig under samma tidsperiod? Har det varit en lugn och trygg färd? Som vi alla vet, eller kommer att få reda på med tiden, tenderar aktiemarknaden att sväng mycket sett till längre tidsperioder. Till att börja med går det att konstatera att den som köpte J&J i början av år 1997 har sett kursen stiga från 25 dollar till 85 dollar nu i maj 2013. Det betyder en uppgång på 240 %, eller om man så vill, en årlig genomsnittlig kursuppgång på 8,5 %. Till detta har man alltså som aktieägare fått en stadigt ökande aktieutdelning, vilken har kunnat investerats i fler aktier (behöver givetvis inte vara i just J&J). År 2012 var utdelningen 2,44 dollar per aktie, vilket betyder att direktavkastningen beräknat på inköpspriset år 1997, 25 dollar, är närmare 10 %. Vid ett antal tillfällen har J&J:s aktiekurs gått ner med ett antal tiotals procent, för att sedan vända upp igen. Den som dagligen följt sitt aktieinnehav i bolaget skulle under dessa 15 år haft många perioder av oro då kursen gått ner exempelvis 30 %. Samtidigt behöver det inte betyda att värdet på bolaget har sjunkit, bara för att aktiepriset på börsen är lågt. Som alltid är det högst väsentligt att skilja på pris och värde. Ju billigare, desto bättre, allt annat lika! Istället för att fly när det är rea kan det vara ett perfekt läge att fynda aktier!

Som jag har diskuterat lite om i ett tidigare inlägg anser jag att man på lång sikt kan hävda att den höjda utdelningen driver upp aktiekursen, så att direktavkastningen fortsätter ligga på en nivå som är normal för ett stort företag. Jämför exempelvis med exemplet med The Coca-Cola Company , i vilket jag konstaterade att det vore helt orimligt om aktiekursen skulle stått still sedan 1988, eftersom direktavkastningen idag, tack vare den stadigt ökande utdelningen, skulle landa på närmare 50 %. Det finns givetvis ingen naturlag som säger att kursen kommer stiga, men på lång sikt är det högst troligt att så sker. Det är kanske mer korrekt att säga att ökningen av det bokförda värdet på eget kapital, ökade kassaflöden samt vinster är det som i grund och botten driver kursen och trots allt det (kassaflödet) som krävs för att dela ut pengar till aktieägarna. I fallet J&J kan det konstateras att om aktiekursen skulle legat stilla sedan år 1997 skulle den idag handlas till en direktavkastning på 10 % - inte särskilt troligt med tanke på att det är ett av världens största företag med en verksamhet som får betraktas som väldigt stabil. 

Mer på temat "att fynda kvalitetsbolag" och inkomstinvestering följer senare.