lördag 29 juni 2013

Bevakningslista - Potentiella amerikanska bolag

Det finns många bolag jag skulle vilja se i min aktieportfölj i framtiden. Jag tänkte här nedan lista ett antal bolag som jag i olika sammanhang har funnit intressanta. De är av ganska skiftande karaktär. Dels finns de stora välkända bolagen som funnits i flera decennier, med en stabil verksamhet och en lång historik av utdelningstillväxt. Sedan finns de som har en hög direktavkastning och en betydligt högre risk i dess verksamhet samt utdelning. En kombination av bolag som har en hög och stabil direktavkastning samt bolag med stabil utdelningstillväxt ser jag som en intressant framtida aktieportfölj. 

Här nedan återfinns mer eller mindre intressanta amerikanska (+något kanadensiskt) bolag.
  • Student Transportation 
  • Hospitality Properties Trust 
  • ConocoPhillips
  • Edison 
  • Petrobakken 
  • Enercare 
  • TAL 
  • Pepsi 
  • JnJ 
  • McDonalds
  • P&G
  • Coca-Cola
  • Omega Healthcare 
  • Buckeye 
  • AmeriGas 
  • AEP 
  • JP/Citi 
  • Clorox 
  • Wal-mart 
  • 3M 
  • Lorillard 
  • Walgreen 
  • Darden 
  • General Mills 
  • Unilever 
  • Sanofi 
  • Illy 
  • Novartis 
  • Air Products 
  • Dr Pepper 
  • KinderMorgan Partners 
  • Caterpillar 
  • John Deere 
  • Yum 
  • Emerson 
  • Enterprise Products 
  • Landaour 
  • Nike 
  • General Dynamics 
  • Mercury General 
  • Lockheed Martin 
  • Sysco 
  • Owens & Minor 
  • Universal Health 
  • Genuine Parts 
  • HCP 
  • Meredith Corp 
  • Tompkins 
  • TC Pipeline 
  • National Retail Prop 
  • Umh 
  • Mack-Cali 
  • erp 
  • Senior prop 
  • Park nationa 
  • Norfolk 
  • MV Oil Trust 
  • American Capital 
  • FCX 
  • Xcelon 
  • Southern 
  • AT&T 
  • Verizon 
  • Digital Realty Trust 
  • Starwood 
  • ADP 
  • IBM 
  • IP 
  • Illinois 
  • Piedmont 
  • Thomson Reuters 
  • Dominion 
  • Shaw 
  • Sasol 
  • Lowe's 
  • United Technologies 
  • Nu Skin 
  • NextEra 
  • Qualcomm 
  • Safeway 
  • Waste Maagement 
  • Johnson & Johnson 
  • Church & Dwight

fredag 28 juni 2013

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 43, (Om aktieutdelningar:3)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)



Aktiekursen kommer, i alla fall rent teoretiskt, sjunka med storleken på utdelningen när handeln med aktien startar dagen efter man senast måste ha köpt aktien för att ha rätt till utdelningen.

Följande exempel kan illustrera detta, där den sista dagen att köpa aktien för att ha rätt till utdelningen är en måndag. Vi antar att aktiekursen står i 80 kr och att styrelsen har föreslagit en utdelning om 2,8 kr per aktie, som bolagsstämman även godkänner. Det betyder att aktien idag har en direktavkastning på 3,5 %. Ja, du har rätt, den beräknades genom att ta 2,8 dividerat med 80. På måndagen handlas aktien till 80 kr och den som köper aktien då vet att denne kommer få en utdelning på 2,8 kr ungefär en vecka senare. På tisdagen kommer dock aktien att handlas utan rätt till utdelningen, vilket betyder att kursen sjunker till 77,20 kr. Utdelningen på 2,8 kr har då avskilts från aktien.

Har man för avsikt att äga aktien länge och det snart är dags för utdelning skulle man med fördel kunna vänta med att köpa aktien tills den handlas utan utdelningen. Har man ändå tänkt återinvestera utdelning, vilket man givetvis ska göra för att bygga upp sin utdelningsmaskin, kommer det att krävas ytterligare en transaktion då nya aktier ska köpas för utdelningen. Investeraren kommer i sådana fall drabbas av dubbelt courtage inom loppet av bara några dagar. Det går visserligen att kombinera återinvesteringen av utdelningen med en nyinvestering för att bara drabbas av courtage en gång.

För att illustrera detta kan vi studera följande exempel. Vi antar att man ska köpa aktier för 10 000 kr i bolaget i exemplet ovan. Köper man dem på måndagen kommer man betala 80 kr per aktie. Nästa dag kommer kursen sjunka till 77,20 kr och man får en tid senare 2,8 kr per aktie inbetalt på sitt konto då utdelningen betalas ut. Köper man aktier i företaget för 10 000 kr kommer man kunna köpa 125 aktier på måndagen, 10 000 delat med 80. Utdelningen blir då totalt 125*2,8 kr, vilket uppgår till 350 kr. Aktiekursen har på tisdagen, teoretiskt, sjunkit till 77,2 kr, vilket betyder att ens aktier nu är värda 9 650 kr och samtidigt har man erhållit 350 kr i aktieutdelning. Detta summerar givetvis till 10 000 kr, eftersom det enda som har hänt är att man erhållit utdelning på 2,8 kr per aktie och samtidigt har aktiekursen sjunkit med motsvarande belopp.

De 350 kr man erhållit i utdelning är inte motiverat att köpa nya aktier för på en gång, eftersom courtaget skulle uppgå till ett allt för stort belopp i procent av investeringsbeloppet. Det ursprungliga aktieköpet för 10 000 kr kostade 39 kr att göra, vilket betyder att man betalade 0,39 % i courtage för att köpa aktierna i den ursprungliga transaktionen. Om man då betänker att man kommer inneha dessa aktier i kanske några decennier inser man att det blir en väldig låg kostnad utslaget på alla år.

Väljer man istället att vänta till tisdagen med att investera i företaget kommer kursen ha sjunkit till 77,2 kr och för sina 10 000 kr kan man köpa 129 (egentligen 129,53) aktier i en enda transaktion och slipper då bestyret med att erhålla en liten utdelning som ändå inte kan återinvesteras direkt.

Det är främst för de aktier som delar ut pengar en gång per år som det blir av intresse att tänka på det här sättet, och förmodligen hamnar man inte i en sådan situation särskilt ofta, de delar trots allt bara ut en gång per år. För kvartalsutdelarna skulle utdelningen varje kvartal för den här aktien vara 0,7 kr per aktie, alltså en fjärdedel av 2,8 kr, eller 0,875 % av kursen på 80 kr. Med tanke på att de flesta aktiekurser dagligen rör sig med någon procent upp eller ner kommer det faktum att kvartalsutdelningen avskiljs från aktien i det här fallet påverka kursen så lite att det in te är nödvändigt att vänta med aktieköpet.

Det här med transaktionskostnader är en viktig faktor att tänka på när man handlar med aktier och ett ytterligare motiv till att inte vara för aktiv när det gäller sitt aktieinvesterande. Är man för aktiv när man köper och säljer aktier kommer transaktionskostnaderna äta upp en stor del av kapitalet. Som ett extremexempel kan vi tänka oss att en person köper aktier för 5 000 kr i ett visst företag den första januari. Han säljer sedan dessa i mitten av månaden för att sedan i början på nästa månad köpa tillbaka dem, eftersom han har insett att han varje månad kan göra en liten vinst genom att följa denna strategi. Det resulterar i att personen två gånger per månad drar på sig en kostnad på 39 kr, alltså 78 kr per månad. När ett år har passerat kommer dessa aktier att ha genererat en transaktionskostnad på 936 kr, eller nästan 20 % av det ursprungliga kapitalet. Hade aktierna behållits efter det första köpet hade courtaget endast uppgått till 0,78 % av investeringen.

Handlar man med stora belopp, några hundratusen kr per affär kommer man givetvis ner i ett betydligt lägre courtage, kring 0,1 % eller lägre, lite beroende på vilket avtal man har med sin mäklare. För den normala aktieinvesteraren som den här boken är tänkt att tilltala, är det inte frågan om att handla med så stora belopp på månadsbasis. Det är därför klart motiverat att köpa aktier i ett investeringssparkonto och sedan äga dem långsiktigt. De aktierna man ska investera i är de stabila aktierna med utdelningstillväxt, de man inte dagligen behöver oroa sig över hur det går för företaget – utan istället kan se fram emot stigande utdelningar och aktiekurser. Att betala 39 kr en enda gång för att sedan äga samma aktier under 10 år, 20 år , 30 år eller kanske ännu längre tid är nästan gratis – och helt utan några förvaltningsavgifter.

Den som är aktiv och gör många affärer kan givetvis tjäna pengar som uppgår till betydligt större belopp än courtaget, men det är en annan typ av investerare det handlar om i så fall, som den här boken inte är riktad till. Väljer man att vara så pass aktiv med sina aktier kommer det att kräva många timmars nedlagt tid, det blir som ett heltidsarbete, och för att det ska vara motiverat jämfört med att använda sig av en köp-och-behåll strategi i stabila utdelningsökande aktier måste avkastningen motivera det. Uppnår man samma avkastning på lång sikt genom att lägga ner fem timmar per dag som att lägga ned en (1) timme i månaden på sina aktier, inser man enkelt att det kan vara läge att se över sin strategi. Den som är helt passiv idag och alltså bara har pengar på bankkontot samt i fonder kommer enbart genom att lägga ner denna timme i månaden spara in åtskilliga tusenlappar per år och samtidigt ha en betydligt högre avkastning på sina pengar. Ju yngre man är, desto mer tid har man på sig att låta pengarna växa och bygga upp en enorm utdelningsmaskin som gör att man i framtiden kan blir fri – alltså leva på aktieutdelningar.     

Sammanfattning

torsdag 27 juni 2013

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 42, (Om aktieutdelningar:2)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)

Innehållsförteckning

Föregående del

De nordamerikanska börsnoterade företagen som delar ut pengar till sina ägare har en högre utdelningsfrekvens, de delar ut pengar en gång per kvartal, alltså fyra gånger per år. Det ger ett stadigare flöde av pengar in på aktieägarnas konton under året. Det finns faktiskt även de nordamerikanska företag som delar ut pengar månadsvis till sina aktieägare. Det gör att ägarna av dessa aktier varje månad får ett belopp insatt på sitt konto i samma takt som man är van vid när det gäller lön, studiemedel och så vidare. Det bör också noteras att det finns en hel del företag som inte alls delar ut pengar till sina ägare. Har företaget självt behov av vinsten det skapat under året för att växa är det bättre för företaget att återinvestera vinsten och skapa värde för aktieägarna genom att företaget växer. Att ett företag delar ut pengar är dock ett tecken på att det har mognat och är tillräckligt stabilt att det anser sig ha utrymme för att dela ut en del av sin vinst till ägarna. Det är alltså dessa företag man som investerare i aktier med utdelningstillväxt främst är intresserad av.

Själva utdelningens belopp skiljer sig givetvis inte åt på grund av att man får utdelningen utbetald halvårs-, kvartals- eller månadsvis. Istället för att dela ut 4 kr per år, delas det ut 2 kr per halvår, 1 kr per kvartal eller 0,3333 kr per månad. Direktavkastningen är således densamma i samtliga dessa fall. Är aktiekursen 120 kr i dagsläget kommer direktavkastningen vara 4/120= 3,33 % i alla fyra ovan nämnda fall, eftersom utdelning på årsbasis är 4 kr i samtliga fall. Det faktum att man får utdelningen oftare än en gång per år skapar dock bättre möjlighet att sätta pengarna i arbete tidigare – det är trots allt pengar som är det enda arbetsredskapet för att bygga upp en utdelningsmaskin.

Själva utdelningen i sig kanske på månads- eller kvartalsbasis utgör små belopp i början, men om man samtidigt gör nyinvesteringar varje månad är det enkelt att sätta utdelningen i arbete igen då den kan investeras tillsammans med månadens nyinvestering. Skulle man exempelvis ha aktier till ett värde av 250 000 kr och de ger en årlig direktavkastning på 4 % som delas ut månadsvis kommer man varje månad få 833 kr i utdelning. Dessa kan tillsammans med månadens nyinvestering på exempelvis 5 000 kr användas för att investera i fler aktier. Gör man en aktieaffär för 5 000 kr eller en för 5 833 kr kommer courtaget att bli detsamma, 39 kr för svenska och nordiska aktier hos de båda nätmäklarna.

I USA är det som jag tidigare nämnde mer etablerat att man själv måste ta ansvar för sin ekonomi och framförallt sin pension om man vill kunna leva skapligt efter sitt arbetsliv. De företag som delar ut pengar månadsvis gör alltså att det blir en naturligare ström av pengar under årets samtliga månader istället för att man som aktieägare får en stor klumpsumma vid ett tillfälle under våren, som alltså är fallet då man äger nordiska aktier. Oavsett vilken utdelningsfrekvens de aktier man äger har, kan man konstatera att oavsett var man än befinner sig på vår runda planet kommer man att få in dessa pengar på sitt konto. Sitter man i en solstol i Karribien kommer man få exakt samma belopp i utdelning som om man hade varit hemma och precis bryggt en kopp kaffe för att avnjuta tillsammans med en bra film. Det enda kravet för att få utdelningen är att man äger aktier i bolaget.

Så länge man är ägare av aktien tre dagar innan avstämningsdagen, kommer man att erhålla utdelningen. Detta kanske låter svårt att ha koll på, men som alltid finns Internet till hjälp och det finns bra sidor som listar alla kommande aktieutdelningar och det datumet man senast måste ha köpt eller äga aktien för att vara berättigad till utdelningen. Vi känner alla till hur man snabbast finner information på Internet – ”Google it!”. Att det är just tre dagar som är en kritisk faktor beror på att börsen tillämpar vad som kallas tre likviddagar vid köp och försäljning av aktier. Det betyder att även om jag köper en aktie på en måndag är jag inte officiellt införd som ägare av aktien i bolagets aktiebok (givetvis sköts detta helt automatiskt och är således inget man som aktieägare behöver tänka på) förrän tre bankdagar senare, alltså på torsdagen.

Som ett exempel kan vi undersöka vad som gäller för att ha rätt till Swedbanks utdelning för räkenskapsåret 2012, alltså det som betalas ut under våren 2013. Avstämningsdagen är den 25:e mars, vilket betyder att de som det datumet är införda som ägare av Swedbank-aktier kommer erhålla utdelningen. Den 25:e mars är en måndag. För att vara införd som ägare det datumet måste man senast köpt aktien den 20:e mars, alltså onsdagen veckan innan. Detta eftersom man officiellt kommer vara införd som ägare tre bankdagar senare, alltså måndagen den 25:e mars. Utdelningen kommer sedan in på aktieägarens konto torsdagen den 28:e mars, alltså tre dagar efter avstämningsdagen. Detta illustreras i nedanstående tabell:


Swedbanks utdelning 2013
Senast köpa aktien:
20 mars
Avstämningsdag:
25 mars
Utbetalningsdag:
28 mars

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 41, (Om aktieutdelningar:1)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)

Innehållsförteckning

Föregående del

Om aktieutdelningar

För att ta ett exempel på hur det skulle kunna fungera om ett antal år för dig om du väljer att investera i aktier med utdelningstillväxt och mer och mer övergår till inkomster i inkomstslaget kapital, kan vi ta och kolla på en aktie som delar ut pengar till sina aktieägare på månadsbasis. Detta är en företeelse som många svenskar inte är vana vid eftersom de flesta svenska börsnoterade företagen endast delar ut pengar till ägarna en gång per år, vilket brukar ske under våren.

Även de flesta av våra nordiska grannländer har samma utdelningskultur. Det finns vissa nordiska (inklusive svenska) företag som delar ut pengar halvårsvis och till och med något enstaka som delar ut kvartalsvis, men de är alltså endast undantag som bekräftar regeln. De mer kända svenska storföretagen som Telia, Handelsbanken, Boliden och Ericsson med flera delar alla ut pengar endast en gång per år. Just Telia och Ericsson är för övrigt två av de företag som flest svenskar äger aktier i. Dessa fyra bolag är alla noterade på börsens Large Cap-lista, vilket alltså betyder att de tillhör de största bolagen som är noterade på Stockholmsbörsen. På Large Cap finns det cirka 60 bolag noterade. På Mid Cap och Small Cap finns det cirka 100 bolag per lista. På dessa båda listor finns helt enkelt de medelstora samt små bolagen, mätt som börsvärde, som är noterade på Stockholmsbörsen.

De allra minsta företagen är noterade på andra börslistor och handelsplattformar. Bland dessa kan nämnas exempelvis Aktietorget, First North samt NGM Equity. De företag som är noterade på dessa börslistor är dock inget man bör lägga ner någon direkt tid på, om man vill investera i stora, stabila utdelningsaktier, då de bolagen på dessa listor ofta är betydligt mer riskfyllda och har sämre utdelningshistorik. OMX30 är ett aktieindex som består av de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Indexet är värdeviktat, vilket betyder att de företag med störst börsvärde står för störst andel av indexet. Trots att detta index endast består av 30 av Stockholmsbörsens cirka 300 noterade företag står det för närmare hälften av börsens totala värde. De företag som ingår i indexet framgår av tabellen:

Aktier i OMXS30
ABB
Alfa Laval
Assa Abloy
AstraZeneca
Atlas Copco A
Atlas Copco B
Boliden
Electrolux
Ericsson
Getinge
Hennes & Mauritz
Investor
Lundin Petroleum
MTG
Nokia
Nordea
Sandvik
Scania
SEB
Securitas
Skanska
SKF
SCA
SSAB
Svenska Handelsbanken
Swedbank
Swedish Match
Tele 2
Telia Sonera
Volvo


När ett nordiskt företag delar ut pengar oftare än en gång per år beror det med stor sannolikhet på att det har gått ihop med ett annat företag från ett annat land och därför även är noterat på en börs i ett annat land där utdelningar sker oftare. Att en aktie är sekundärnoterad innebär att handel med företagets aktier även sker på en annan börs. Det svenska läkemedelsföretaget Astra gick ihop med det brittiska läkemedelsföretaget Zeneca år 1999. I Storbritannien delar företagen ut pengar två gånger per år, oftast ett mindre belopp under första halvan av året och sedan ett större belopp under hösten. AstraZeneca, som bolaget heter efter sammanslagningen, vilket säkert de flesta har hört talas om, delar således ut pengar två gånger per år. Den stora majoriteten av nordiska bolag delar alltså ut pengar endast en gång per år, vilket gör att de som enbart äger svenska aktier får all utdelning koncentrerad under våren. Det går att få utdelningar oftare under året genom att äga nordamerikanska aktier som en del av sin utdelningsmaskin.

onsdag 26 juni 2013

Sjunde bokrecensionen - The Intelligent Investor


The Intelligent Investor





Författare: Benjamin Graham

Språk: Engelska
Antal sidor: 587
Först utgiven: 1949
Upplaga jag läst: Revised Edition, Updated with new commentary by Jason Zweig, utgiven 2006
Lässvårighet: Medel till svår


En bok som helt klart är värd att läsa för den som bättre vill förstå hur man kan tänka när det gäller att investera i aktier i bra bolag är boken The Intelligent Investor; vilken är skriven av Warren Buffetts läromästare, Benjamin Graham. Även denna bok har några år på nacken, men är helt klart läsvärd. Boken gavs ut år 1949. Där beskrivs många viktiga begrepp och principer som den intresserade aktieinvesteraren har nytta av för att avgöra om ett bolag är värt att investera i. En bok som denna, som till viss del beskriver det ekonomiska klimatet under 1940- och 50-talet, måste tänkas om till det rådande marknadsklimatet. Det var under de årtiondena efter världskrigen relativt lätt att hitta undervärderade företag att investera i, då många blivit avskräckta från aktier till en följd av den stora börskraschen på Wall Street kring 1930. Boken finns i nyare upplagor och den jag har läst innehåller uppdateringar av Jason Zweig som beskriver Grahams tankar ur dagens aktie-och makroperspektiv. 

Warrren Buffett, född 1930, är en välkänd person som lyckats bli rik genom aktieinvesteringar. Buffett kanske är en av världens mest kända aktieinvesterare och sannerligen en stor förebild och inspirationskälla till mig och garanterat många andra. Sitt först aktieköp gjorde han i början på 1940-talet, redan vid 11 års ålder. Buffett var student hos urfadern till värdeinvestering, Benjamin Graham, som är född 1894. Graham har författat två klassiska verk inom värdeinvestering i form av Security Analysis, först utgiven år 1934 och The Intelligent Investor som först gavs ut år 1949. Warren Buffett hade Graham som lärare på Columbia University i New York City när Buffett studerade där i slutet på 1940-talet. Buffett brukar säga att det var Graham och just boken The Intelligent Investor som fick in honom på aktiespåret och väckte hans intresse av att investera långsiktigt i undervärderade bolag. 

Ett populärt investeringskriterium för Buffett är att företaget han är intresserad av att investera i ska ha en vallgrav av något slag, det som på engelska kallas för ”moat”. Detta är något som Graham har lärt Buffett något han tar upp i sin bok The Intelligent Investor. Att ett företag har en vallgrav betyder att det till viss del är skyddat från konkurrenterna. Företaget besitter något värdefullt som gör att kunder av någon anledning föredrar företagets produkter och inte rakt av går till konkurrenterna. Det kan handla om att företaget har ett starkt varumärke som gör att kunderna tenderar att välja den produkten framför billigare alternativ. Det ska helt enkelt inte vara för lätt för konkurrenter att start upp en liknande verksamhet som kan slå undan benen för det befintliga företaget. 

Andra viktiga begrepp som Benjamin Graham beskriver i The Intelligent Investor är "margin of safety", eller på svenska, säkerhetsmarginal. Med det menar Graham att om företaget handlas med en stor säkerhetsmarginal tar man som investerare mindre risk. Om vi exempelvis ser på bolaget The Coca-Cola Company så handlas de idag till 42 dollar per aktie. Kommer vi genom vår värdering av aktien fram till att en kurs på 45 dollar är motiverad har således Coca-Cola en säkerhetsmarginal på 6,7 %. Skulle aktien endast handlas till 30 dollar skulle säkerhetsmarginalen vara 33 % och skulle kursen vara 22,5 dollar skulle säkerhetsmarginalen vara hela 50 %. Ju större säkerhetsmarginalen är, desto lägre värderad är alltså aktien (bolaget). Det betyder att den har lägre risk, då aktien är mer undervärderad ju lägre aktiekursen är. Uppgångspotentialen till den motiverade aktiekursen är således större. 

Vidare så förklarar Graham i boken bland annat skillnaden mellan en spekulant och en investerare och förklarar att en investering är något som efter genomgående analys lovar att behålla värdet på kapitalet och genererar en tillfredsställande avkastning. All typ av investering som inte uppfyller dessa kriterier är att betrakta som spekulativa. Två faktorer är således viktiga när det gäller investeringar, dels att kapitalet inte minskar i värde samt att man erhåller en tillräckligt stor avkastning. Det går att härleda till det som citatmaskinen Warren Buffett brukar uttrycka det när det gäller investeringar: ”Regel nr 1 är att inte förlora sina pengar. Regel nr 2 är att aldrig glömma bort regel nr 1” 

The Intelligent Investor spelar i en klass för sig när det gäller investeringslitteratur, då det är att betrakta som ett av de mest klassiska verken, skriven av den person som kommit att kallas värdeinvesteringens urfader, Benjamin Graham. Boken bör absolut läsas för den som är seriös investerare och det ser bra ut att ha den i sin bokhylla! Fokus är på värdeinvestering, alltså att investera i bolag som är undervärderade och sedan hoppas att de med tiden värderas upp till ett rättvist pris. Övervärderade företag har således ingen säkerhetsmarginal, vilket gör dem oattraktiva att investera i. 

Slutsats

Även om boken är skriven på engelska och ganska lång kommer du vara nöjd och ha tillgodoräknat dig mycket kunskap och betraktelser när det gäller aktieinvesteringar när den är färdigläst. Boken är att betrakta som en bibel inom värdeinvestering och bara det motiverar att man bör läsa den. Intressanta insikter om hur aktie- och finansmarknaden såg ut förr i tiden är ett plus. Det är även intressant att läsa om när bolag som man idag betraktas som gamla och stabila bolag var nya på börsen och hur aktörerna såg på dem då. 

tisdag 25 juni 2013

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 40, (Det nya inkomstslaget:4)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)

Innehållsförteckning

Föregående del

Det är viktigt att inte se till enbart ett enskilt års avkastning, utan att istället tänka kanske 15 år framåt från idag, eller för den delen ännu längre, beroende på hur gammal man är idag. Kommer man investera i aktier de närmsta åren får kurserna gärna sjunka på aktiemarknaden nu så att det går att köpa aktierna billigare, alltså att man får fler aktier för det investerade beloppet. Att man köper aktier för ett fast belopp per månad gör att man, beroende på kursen vid de olika inköpstillfällena, kommer kunna köpa olika många aktier. När man har valt ut ett antal aktier som ens portfölj ska bestå av, samt kanske ytterligare har några på bevakningslistan, är det en fördel om man väljer att göra månadens aktieinköp i den eller de aktierna som är relativt sett lägst värderade för stunden. Är det två likvärdiga aktier man väljer mellan att investera i och den ena har en tillfällig svacka och gått ned med 5 % under månaden medan den andra har gått stadigt uppåt under månaden är det bättre att köpa aktier i det företag vars aktiekurs har sjunkit. Detta förutsätter att aktierna är likvärdiga vad avser tillväxt samt att ingen av dem redan innan utgör för stor del av portföljen.

Vi antar att kursen stod i 50 kr för en månad sedan för aktie A och B. De delar båda ut 1,5 kr under året, alltså har de 3 % i direktavkastning beräknat på kursen vid förra månadsskiftet. Idag handlas aktie A till 47,5 kr och aktie B till 52,5 kr, alltså en nedgång respektive en uppgång med 5 % jämfört med för en månad sedan. Det finns två positiva faktorer med att köpa den aktien som har gått ned istället för den som har gått upp (båda väntas öka vinsten samt utdelningen lika mycket de kommande åren). Dessa faktorer är dels att man får fler aktier för samma investeringsbelopp om man köper aktie A istället för aktie B. Det innebär att man erhåller mer i utdelning, vilket gör att man när utdelningen kommit in på ens konto kan köpa fler nya aktier med utdelningen från aktie A än vad som hade varit möjligt med utdelningen från aktie B under rådande förutsättningar.

Har man 5 000 kr att investera kommer det vara möjligt att köpa 5 000/47,5=105 aktier i företag A och 5 000/52,5=95 aktier i företag B. Med en utdelning på 1,5 kr per aktie under året kommer man erhålla 1,5*105= 157,5 kr i utdelning från aktie A och 1,5*95= 142,5 kr i utdelning från aktie B. Beloppet av utdelningen från aktie A är således 10,5 % större än utdelningen från aktie B. Vi antar att denna utdelning kommer användas till att köpa aktier i företag C, vilka nyligen har gjort en aktiesplit och idag handlas till kursen 7,5 kr. För utdelningen från företag A kan man då köpa 21 aktier och för utdelningen från företag B kan man köpa 19 aktier i företag C. Det är den ena positiva faktorn med att köpa en aktien som för tillfället är den som är relativt sett lägst värderad– nästa år har man ett större belopp att återinvestera, för vilket man kan köpa fler nya aktier.

Den andra positiva faktorn är att om utdelningen per aktie i företagen A och B båda har fördubblats efter åtta år, vi antar en utdelningstillväxt på knappt 10 % per år för båda aktierna, kommer utdelningen på de aktierna man köpt för de ursprungliga 5 000 kr att vara 315 kr för aktierna i företag A och endast 285 kr för aktierna i företag B. Om man även räknar med det faktum att man varje år har återinvesterat utdelningen i fler aktier kommer skillnaden bli ytterligare något större då det under varje år har erhållits ett större belopp i utdelning från den ursprungliga aktieposten i företag A jämfört med aktieposten i företag B, vilket lett till att man kunnat återinvestera i fler nya aktier.

Sammanfattning
Nästa del

måndag 24 juni 2013

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 39, (Det nya inkomstslaget:3)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)

Innehållsförteckning

Föregående del

Några av världens främsta investerare har under perioder på kring 20-30 års tid uppnått genomsnittliga avkastningar på 20-25 % per år. Det är således svårt att åstadkomma mer extrema avkastningar än så. De här investerarna är vad man skulle kalla anomalier på aktiemarknaden. Inom den akademiska världen är Effektiva Marknadshypotesen, EMH, allmänt accepterad. Den innebär att de aktiekurser som råder vid ett givet tillfälle alltid är de rätta, utifrån den information investerarna som ett kollektiv har tillgång till. Investerarna agerar alltid rationellt och prissätter aktierna korrekt utifrån den information som finns tillgänglig, dels historiskt, men även den nyss offentliggjorda samt i dess extremaste form även insiderinformation. Det betyder att ingen investerare långsiktigt kan skapa en överavkastning år efter år, jämfört med hur börsen i stort utvecklas. Oroa er inte för det här, det finns minst lika många kritiker till EMH som det finns förespråkare. Det går att fatta bra investeringsbeslut som långsiktigt kommer skapa god avkastning, marknaden är inte alltid effektiv.

En del investerare har genererat långsiktiga höga avkastningar, vilka således beskrivs som anomalier, alltså att de sticker ut från det normala. Olika typer av säsongseffekter är populära att undersöka för att ta reda på om de är anomalier på aktiemarknaden. Det kan handla om att det skulle gå att slå index genom att bara äga aktier mellan vissa månader år efter år, till exempel april-september, januari-mars eller vilken annan period som helst. En annan vanlig anomali det ofta talas om är januarieffekten, alltså att börsen historiskt har gått bättre i januari jämfört med andra månader. Det finns en risk att det blir som en självuppfyllande profetia att undersöka börsen på det här sättet, eftersom man garanterat kommer kunna hitta mönster under exempelvis en tjugoårsperiod som i genomsnitt slagit börsen bara man letar tillräckligt mycket. På samma sätt som att man kommer kunna hitta perioder som kraftigt gått sämre än börsen i snitt. Man skulle kunna jämföra börsen med en tärning, den har inte något minne. Däremot kan aktörerna, köparna och säljarna, som bestämmer aktiekurserna ha olika föreställningar om hur börsen brukar gå och låta det påverka dem i sitt agerande.

Skulle en person investera en (1) tusenlapp och under 25 års tid och erhållit 25 % i avkastning per år, skulle tusenlappen växt till 264 697 kr i slutet på år 25. Redan när det handlar om avkastningar i den här storleksregionen ökar beloppet med en väldigt hög faktor vilket ger enorma värdeökningar på lång sikt. 100 000 kr hade alltså med den är tillväxten blivit till mer än 25 miljoner kr 25 år senare. Att tro att man själv ska uppnå en avkastning i den här storleksklassen är inte något man bör ha som mål. Det är bättre att vara realistisk och förvänta sig att man på lång sikt kan åstadkomma en värdeökning på kring 10-12 % per år genom att följa den strategin jag här förespråkar, alltså att investera i stabila aktier med utdelningstillväxt och återinvestera utdelningen.

Nästa del

söndag 23 juni 2013

Video om värdeinvestering

Tänkte här kort bara tipsa om bloggaren "40procent20år":s videoklipp om värdeinvestering på Youtube. Totalt är det fem klipp, vilka tillsammans är kring 3 timmar långa. Titeln på klippen är "The Best of Value Investing" för den som vill söka själv på Youtube. Jag länkar till dem här nedan. Många kända och okända investerare och andra personer kommer här till tals och säger många kloka saker. Istället för att se en film rekommenderas det att kolla på dessa klipp!

Part 1:


Part 2:


Part 3:

Part 4:

Part 5: