Inkomstinvestering - vad det är och varför jag föredrar det
Inkomstinvestering skulle kunna förklaras på det sättet att man investerar sina pengar för att erhålla någon typ av inkomst som ersättning. Inkomsten kan exempelvis vara i form av ränta eller aktieutdelning. Det handlar således inte om att enbart investera för att efter en tid senare (förhoppningsvis) kunna sälja tillgången till ett högre pris och då göra en vinst. Genom inkomstinvestering väljer man att sätta sina pengar i arbete för att, liksom lön, få pengar inbetalda till sitt konto. Dessa pengar kan man sedan antingen välja att konsumera, leva helt och hållet på, sätta guldkant på tillvaron eller, exempelvis om man bygger en utdelningsmaskin, återinvestera i fler aktier för att i framtiden erhålla större inkomster då det är ett större pengabelopp som satts i arbete för att generera utdelningsinkomster.
Jag skulle hävda att det finns en typ av trygghet i att äga en tillgång som genererar en inkomst och inte bara potentiell värdetillväxt, vilket just aktier med stabil utdelning är ett bra exempel på. För att kunna sälja en aktie man äger till ett högre pris i framtiden måste det finnas någon köpare som är beredd att köpa tillgången. Man är så att säga utelämnad till marknadens aktörer - på gott och ont. Även om du själv anser att värdet på en aktie som du vill sälja efter ett antal år bör vara 100 % högre än vad du köpte den för, med tanke på företagets fundamentala faktorer, är det trots allt aktiemarknaden som måste hålla med dig.
Istället för att bara vara utelämnad till "Mr. Market" vet man, genom att äga aktier med stabil utdelningstillväxt, att man får ta del av bolagets framgångar genom ökade utdelningar, det är dessa kassaflöden som bli inkomsten till mig som aktieägare. Även om aktiemarknaden felprissätter aktien och man således inte kan sälja den med vinst kommer bolaget belöna dig genom ökad utdelning. Det är trots allt börsen aktörer, med sina starka känslor, som är de som avgör priset på dina aktier. Aktörerna är sällan helt rationella i sitt agerande vilket gör det tryggt att ha en pengaström från det bolag man faktiskt är delägare i, vilket gör att man inte är helt utelämnad till aktiemarknaden för att tjäna pengar på sin investering.
Håkan vet att det finns tio tavlor som är speciellt populära och kända, även bland allmänheten i Sverige samt till viss del även internationellt. Det ena alternativet för Håkan är således att köpa de tio tavlorna och hänga upp dem i sitt hus. Där kan Håkan, hans familj och gäster titta på tavlorna och njuta av dessa konstverk. Håkan kanske även berättar för vissa att tavlorna är köpta i investeringssyfte. Huruvida det finns någon efterfrågan på dessa tavlor i framtiden är givetvis väldigt svårt att veta. Genom att låta dem hänga hemma på väggen har Håkan alltså bundit upp sitt kapital i tavlorna. De genererar givetvis ingen inkomst då de bara hänger hemma på väggen. Det är således inte att betrakta som en inkomstinvestering. Det är ju så att säga inte så att han tar betalt av sin familj, släkt samt vänner och bekanta varje gång de sneglar på tavlan vid en middagsbjudning. Det Håkan hoppas på i det här fallet är att i framtiden kunna sälja tavlorna för mer än vad han köpte dem för, och på det sättet göra en kapitalvinst.
Så, vad skulle då alternativet kunna vara för Håkan om han vill att hans pengar, genom att investera dem i tavlorna, ska generera en inkomst? Alltså att få pengar in på sitt konto tack vare att han har investerat sina pengar, helt enkelt satt dem i arbete. Håkan kommer på att han kan öppna en utställning där besökare får betala för att få se på den (lilla) konstsamlingen han investerat sina pengar i. Intresset visar sig vara stort och det kommer många besökare, både lokala förmågor och turister. Varje besökare betalar pengar till Håkan, som alltså nu har fått en inkomst tack vare sin investering i tavlorna. Redan det första året får Håkan in 7 % av vad han betalade för tavlorna i form av entréavgifter, och är givetvis nöjd över det. Tavlorna hänger i lokalen och kräver inte särskilt mycket arbete från Håkans sida. Innan han köpte tavlorna låg pengarna på ett konto med 1 % i ränta. Det faktum att han har valt att ställa ut tavlorna påverkar givetvis inte möjligheten att i framtiden kunna sälja tavlorna med en vinst, om han så önskar. Håkans pengar har alltså satts i arbete och skapat en inkomstström åt honom - det är just vad inkomstinvestering handlar om. Även om det inte är möjligt att sälja tavlorna med vinst under de första tio åren på grund av att marknaden inte är intresserad av denna typ av konst, genererar de varje år en inkomst till Håkan som är större än vad han hade fått om pengarna skulle legat på bankkontot. (Givetvis till större risk)
En inkomstinvestering skulle även kunna handla om att investera i ett hyreshus, som då ger inkomster i form av hyra, alltså en ström av pengar till dig som fastighetsägare varje månad från hyresgästerna. Då det är betydligt mer omfattande och svårare jämfört med att investera i aktier, väljer jag nedan endast att fokusera på inkomstinvestering i form av finansiella tillgångar, till skillnad från reala tillgångar.
Jag skulle hävda att det finns en typ av trygghet i att äga en tillgång som genererar en inkomst och inte bara potentiell värdetillväxt, vilket just aktier med stabil utdelning är ett bra exempel på. För att kunna sälja en aktie man äger till ett högre pris i framtiden måste det finnas någon köpare som är beredd att köpa tillgången. Man är så att säga utelämnad till marknadens aktörer - på gott och ont. Även om du själv anser att värdet på en aktie som du vill sälja efter ett antal år bör vara 100 % högre än vad du köpte den för, med tanke på företagets fundamentala faktorer, är det trots allt aktiemarknaden som måste hålla med dig.
Istället för att bara vara utelämnad till "Mr. Market" vet man, genom att äga aktier med stabil utdelningstillväxt, att man får ta del av bolagets framgångar genom ökade utdelningar, det är dessa kassaflöden som bli inkomsten till mig som aktieägare. Även om aktiemarknaden felprissätter aktien och man således inte kan sälja den med vinst kommer bolaget belöna dig genom ökad utdelning. Det är trots allt börsen aktörer, med sina starka känslor, som är de som avgör priset på dina aktier. Aktörerna är sällan helt rationella i sitt agerande vilket gör det tryggt att ha en pengaström från det bolag man faktiskt är delägare i, vilket gör att man inte är helt utelämnad till aktiemarknaden för att tjäna pengar på sin investering.
Ett exempel på inkomstinvestering
För att illustrera skillnaden mellan att enbart investera för att senare (förhoppningsvis) sälja tillgången med en vinst och att investera för att både få en inkomst samt en möjlighet till att (förhoppningsvis) sälja tillgången med en vinst kan följande, påhittade, exempel användas. Vi antar att en person har en hel del pengar på sitt konto som denne inte har behov av på lång sikt, och således vill investera. Personen i fråga, som vi kan välja att kalla för Håkan, är konstintresserad och har länge funderat på att köpa ett antal tavlor av relativt kända svenska konstnärer. Han känner till att personer i hans omgivning har tjänat pengar på att köpa tavlor för att sedan efter något decennium sälja dem med stor vinst när efterfrågan är stor.Håkan vet att det finns tio tavlor som är speciellt populära och kända, även bland allmänheten i Sverige samt till viss del även internationellt. Det ena alternativet för Håkan är således att köpa de tio tavlorna och hänga upp dem i sitt hus. Där kan Håkan, hans familj och gäster titta på tavlorna och njuta av dessa konstverk. Håkan kanske även berättar för vissa att tavlorna är köpta i investeringssyfte. Huruvida det finns någon efterfrågan på dessa tavlor i framtiden är givetvis väldigt svårt att veta. Genom att låta dem hänga hemma på väggen har Håkan alltså bundit upp sitt kapital i tavlorna. De genererar givetvis ingen inkomst då de bara hänger hemma på väggen. Det är således inte att betrakta som en inkomstinvestering. Det är ju så att säga inte så att han tar betalt av sin familj, släkt samt vänner och bekanta varje gång de sneglar på tavlan vid en middagsbjudning. Det Håkan hoppas på i det här fallet är att i framtiden kunna sälja tavlorna för mer än vad han köpte dem för, och på det sättet göra en kapitalvinst.
Så, vad skulle då alternativet kunna vara för Håkan om han vill att hans pengar, genom att investera dem i tavlorna, ska generera en inkomst? Alltså att få pengar in på sitt konto tack vare att han har investerat sina pengar, helt enkelt satt dem i arbete. Håkan kommer på att han kan öppna en utställning där besökare får betala för att få se på den (lilla) konstsamlingen han investerat sina pengar i. Intresset visar sig vara stort och det kommer många besökare, både lokala förmågor och turister. Varje besökare betalar pengar till Håkan, som alltså nu har fått en inkomst tack vare sin investering i tavlorna. Redan det första året får Håkan in 7 % av vad han betalade för tavlorna i form av entréavgifter, och är givetvis nöjd över det. Tavlorna hänger i lokalen och kräver inte särskilt mycket arbete från Håkans sida. Innan han köpte tavlorna låg pengarna på ett konto med 1 % i ränta. Det faktum att han har valt att ställa ut tavlorna påverkar givetvis inte möjligheten att i framtiden kunna sälja tavlorna med en vinst, om han så önskar. Håkans pengar har alltså satts i arbete och skapat en inkomstström åt honom - det är just vad inkomstinvestering handlar om. Även om det inte är möjligt att sälja tavlorna med vinst under de första tio åren på grund av att marknaden inte är intresserad av denna typ av konst, genererar de varje år en inkomst till Håkan som är större än vad han hade fått om pengarna skulle legat på bankkontot. (Givetvis till större risk)
En inkomstinvestering skulle även kunna handla om att investera i ett hyreshus, som då ger inkomster i form av hyra, alltså en ström av pengar till dig som fastighetsägare varje månad från hyresgästerna. Då det är betydligt mer omfattande och svårare jämfört med att investera i aktier, väljer jag nedan endast att fokusera på inkomstinvestering i form av finansiella tillgångar, till skillnad från reala tillgångar.
Banksparande - ränta är din inkomst
Det finns, som alla vet, flera olika sätt att investera och spara sina pengar på för att erhålla inkomster till sitt konto. I vissa fall får man en ränta, i andra fall en utdelning, vilken kan komma dig som aktieägare till del olika ofta under året (årsvis, halvårsvis, kvartalsvis eller månadsvis). Sätter man bara in sina pengar på ett bankkonto kommer man tjäna ränta på de pengarna. Det insatta beloppet kan i sig inte växa. Det som avgör vilken ränta man som sparare erhåller, bestäms uteslutande av banken eller institutet där man sätter in sina pengar. (Vilka påverkas av ränteläget i samhället.)
I dagens ränteläge är bankräntan inte mycket att hurra för. Det finns de mer nischade aktörerna som erbjuder en sparränta upp till cirka 2,5 % och samtidigt omfattas av insättningsgarantin. Efter skatt blir det en ränta på 1,75 %. Skulle man ha en miljon kronor att sätta i arbete för att generera inkomster betyder det att man efter skatt får 17 500 kr i ränta i år. Under mer normala förhållanden hade det varit möjligt att få en betydligt högre säker ränta. När ekonomin var som mest upphettad, år 2007, innan finanskrisen bröt ut med allt vad det innebar, minns jag att det var möjligt att få 4,65 % på en av storbankernas bättre sparkonton. Det är lika med 3,255 % efter skatt. På en miljon kr skulle det generera en inkomst på 32 550 kr. Säkerligen erbjöd nischbankerna (de som omfattas av insättningsgarantin) en ränta på uppåt 6 % i dessa tider. Någon som minns? Det betyder 4,2 % efter skatt och således genererar det en inkomst på 42 000 kr per år per miljon. När det gäller bankränta är det viktigt att se till inflationen i samhället, då de är starkt korrelerade.
I dagens ränteläge är bankräntan inte mycket att hurra för. Det finns de mer nischade aktörerna som erbjuder en sparränta upp till cirka 2,5 % och samtidigt omfattas av insättningsgarantin. Efter skatt blir det en ränta på 1,75 %. Skulle man ha en miljon kronor att sätta i arbete för att generera inkomster betyder det att man efter skatt får 17 500 kr i ränta i år. Under mer normala förhållanden hade det varit möjligt att få en betydligt högre säker ränta. När ekonomin var som mest upphettad, år 2007, innan finanskrisen bröt ut med allt vad det innebar, minns jag att det var möjligt att få 4,65 % på en av storbankernas bättre sparkonton. Det är lika med 3,255 % efter skatt. På en miljon kr skulle det generera en inkomst på 32 550 kr. Säkerligen erbjöd nischbankerna (de som omfattas av insättningsgarantin) en ränta på uppåt 6 % i dessa tider. Någon som minns? Det betyder 4,2 % efter skatt och således genererar det en inkomst på 42 000 kr per år per miljon. När det gäller bankränta är det viktigt att se till inflationen i samhället, då de är starkt korrelerade.
Aktieinvesterande - utdelning är din inkomst
Jag fördrar dock att investera pengar i verkliga bolag som jag anser ha en sund finansiell ställning, goda framtidsutsikter, är rimligt värderade samt är aktieägarvänliga, alltså delar ut pengar till mig som aktieägare. Utdelningen kan ses som en slags ränta, som aktieägaren får in på sitt konto, företrädesvis Investeringssparkonto. Räntan kallas i de här sammanhangen för direktavkastning och beräknas genom att sätta utdelningen per aktie i relation till aktiekursen. Fördelen med aktier, jämfört med att passivt sätta in sina pengar på ett bankkonto, är att de ändras i pris, alltså aktiekursen svänger dag för dag och gör att direktavkastningen skiftar beroende på vilken kurs man köper aktierna vid, vilket kommer belysas mer nedan samt i nästa inlägg om inkomstinvestering.
Det finns företag som är väldigt stabila utdelare, i den bemärkelsen att de stadigt ökar vinsterna och kassaflödena och således under många års tid har kunnat öka utdelningen per aktie. Detta förväntas de även göra i framtiden om de har tillräckligt bra framtidsutsikter och finansiell ställning. Varför är det då bra att kurserna på aktierna i ett bolag ändras? Skapar inte det en massa osäkerhet och oro för mig som aktieinvesterare? Om vi tänker oss att det handlar om ett stabilt utdelningsbolag kan man hävda att man själv väljer vilken ränta man ska få, i takt med att aktiekursen svänger upp och ner när man är i färd med att investera sina pengar. Det bästa är då givetvis att investera i företaget när aktiekursen är så låg som möjligt - det ger dig högst direktavkastning, eller "ränta", på dina investerade pengar, vilket kommer förklaras mer i nästa inlägg på temat inkomstinvestering där det även kommer ges några exempel från verkligheten.
Det finns företag som är väldigt stabila utdelare, i den bemärkelsen att de stadigt ökar vinsterna och kassaflödena och således under många års tid har kunnat öka utdelningen per aktie. Detta förväntas de även göra i framtiden om de har tillräckligt bra framtidsutsikter och finansiell ställning. Varför är det då bra att kurserna på aktierna i ett bolag ändras? Skapar inte det en massa osäkerhet och oro för mig som aktieinvesterare? Om vi tänker oss att det handlar om ett stabilt utdelningsbolag kan man hävda att man själv väljer vilken ränta man ska få, i takt med att aktiekursen svänger upp och ner när man är i färd med att investera sina pengar. Det bästa är då givetvis att investera i företaget när aktiekursen är så låg som möjligt - det ger dig högst direktavkastning, eller "ränta", på dina investerade pengar, vilket kommer förklaras mer i nästa inlägg på temat inkomstinvestering där det även kommer ges några exempel från verkligheten.
Följ kurssvängningarna - Välj din egen ränta
Vi ska nu undersöka ett exempel som förklarar resonemanget jag berättade om i det tidigare inlägget angående inkomstinvestering, i vilket jag beskrev vad det är samt varför jag föredrar det framför att investera enbart i förhoppning om att sälja tillgången med en vinst i framtiden. Vi antar att Bolaget X delar ut 4 kr i aktieutdelning per aktie i år. De har under det senaste decenniet årligen höjt utdelningen med 7,2 %. Det betyder att utdelningen fördubblas vart 10:e år, och således var utdelningen per aktie 2 kr för ett decennium sedan. Företaget har även i sig utvecklats i samma takt (omsättning, vinst, kassaflöde m.m.) och förväntas fortsätta med det, vilket gör att utdelningshöjningar i samma takt är att vänta även i framtiden. Om aktien handlas till kursen 100 kr kommer utdelningen på 4 kr ge en direktavkastning på 4 %, eftersom 4 kr/100 kr= 4 %. En miljon investerade i aktier med en direktavkastning på 4 % ger en årlig inkomst på 40 000 kr, före schablonskatten. (I detta inlägg kommer fokus vara på att investera i aktier som inkomstinvestering. Jag utgår, liksom i det förra inlägget, från att en miljon kronor investeras, för att göra exemplen lite mer lättillgängliga enligt den klassiska devisen: "It all makes perfect sense. Expressed in dollars and cents". De beloppen jag anger i de nedanstående exemplen utgår från att man äger aktierna på ett Investeringssparkonto (ISK) och anges före schablonskatten. Det kan noteras, för den intresserade, att schablonskatten på att äga en aktieportfölj värd en miljon kronor under år 2013 är 4 470 kr.)
Direktavkastningen kan sägas motsvara en ränta, i den bemärkelsen att det är den inkomst man som aktieägare erhåller genom att sätta sina pengar i arbete i aktier med utdelning. Notera alltså att utdelningen på 4 kr inte har något att göra med aktiekursen, vilken marknaden bestämmer från dag till dag (sekund för sekund). Krasst kan man säga att bolaget bestämmer utdelningen och marknaden bestämmer aktiekursen. Utdelningen har dock ett väldigt viktigt samband med aktiekursen, då aktiekursen bestämmer vilken direktavkastning som erhålls, vid en given storlek på aktieutdelningen, eftersom direktavkastningen definieras som aktieutdelning/aktiekurs. Även om utdelningarna i sig sett över en längre tidsperiod kan ge indikationen att en viss aktie är väldigt stabil, lever aktiemarknaden sitt egna liv. Det är till stor del känslor som styr köparna och säljarna och det kan sätta kurserna ur spel. Aktiemarknaden bestämmer aktiekurserna, inte aktieutdelningen. (Självklart har aktieägarna mycket att säga till om då det trots allt är på bolagsstämman som utdelningen röstas igenom, men ni förstår nog mitt resonemang)
Direktavkastningen kan sägas motsvara en ränta, i den bemärkelsen att det är den inkomst man som aktieägare erhåller genom att sätta sina pengar i arbete i aktier med utdelning. Notera alltså att utdelningen på 4 kr inte har något att göra med aktiekursen, vilken marknaden bestämmer från dag till dag (sekund för sekund). Krasst kan man säga att bolaget bestämmer utdelningen och marknaden bestämmer aktiekursen. Utdelningen har dock ett väldigt viktigt samband med aktiekursen, då aktiekursen bestämmer vilken direktavkastning som erhålls, vid en given storlek på aktieutdelningen, eftersom direktavkastningen definieras som aktieutdelning/aktiekurs. Även om utdelningarna i sig sett över en längre tidsperiod kan ge indikationen att en viss aktie är väldigt stabil, lever aktiemarknaden sitt egna liv. Det är till stor del känslor som styr köparna och säljarna och det kan sätta kurserna ur spel. Aktiemarknaden bestämmer aktiekurserna, inte aktieutdelningen. (Självklart har aktieägarna mycket att säga till om då det trots allt är på bolagsstämman som utdelningen röstas igenom, men ni förstår nog mitt resonemang)
Stiger aktiekursen efter en tid till 130 kr och man då väljer att investera i bolaget kommer inkomsten, direktavkastningen, vara lägre eftersom nämnaren ökar. Direktavkastningen är 4 kr/130 kr=3,1 %. En miljon investerad till aktiekursen 130 kr ger således endast en inkomst på 31 000 kr under året. En högre aktiekurs kan givetvis vara motiverad, men det finns även en risk för att aktien köps till en för hög kurs, alltså att aktien är övervärderad. Det är givetvis viktigt att skilja mellan pris och värde. Är aktiekursen omotiverad hög är risken stor att kursen faller då värderingen återgår till det normala, vilket således innebär en förlust på det ursprungligen investerade beloppet. Det Benjamin Graham kallar Margin of Safety har således rört sig i fel riktning om aktiekursen stiger till en för hög värdering.
Om aktiekursen istället sjunker till exempelvis 70 kr kommer det generera en högre inkomst jämfört med vid kursen 100 kr och en ännu högre inkomst jämfört vid aktieköp till kursen 130 kr för den som väljer att investera i bolaget. Utdelningen är ju fortfarande 4 kr per aktie, den är, som jag tidigare nämnde, oberoende av aktiekursen. Eftersom det nu är möjligt att investera endast 70 kr för att få utdelningen på 4 kr kommer den som investerar nu att erhålla en ränta på 5,7 % på det investerade beloppet, eftersom 4 kr/70 kr=5,7 %. Sett ur ett aktievärderingsperspektiv är det givetvis positivt att aktien är lågt värderad, då det skapar en bättre säkerhetsmarginal samt en kurspotential. På en investerad miljon erhålls en inkomst på 57 000 kr under året då aktien köps till kursen 70 kr.
Om aktiekursen istället sjunker till exempelvis 70 kr kommer det generera en högre inkomst jämfört med vid kursen 100 kr och en ännu högre inkomst jämfört vid aktieköp till kursen 130 kr för den som väljer att investera i bolaget. Utdelningen är ju fortfarande 4 kr per aktie, den är, som jag tidigare nämnde, oberoende av aktiekursen. Eftersom det nu är möjligt att investera endast 70 kr för att få utdelningen på 4 kr kommer den som investerar nu att erhålla en ränta på 5,7 % på det investerade beloppet, eftersom 4 kr/70 kr=5,7 %. Sett ur ett aktievärderingsperspektiv är det givetvis positivt att aktien är lågt värderad, då det skapar en bättre säkerhetsmarginal samt en kurspotential. På en investerad miljon erhålls en inkomst på 57 000 kr under året då aktien köps till kursen 70 kr.
Vid en börshausse/bubbla och vid börsbaisse/krasch blir skillnaden i direktavkastning och inkomst vid investerande i aktier med stabil utdelning ännu större. Notera att även om det är panik på börsen och kurserna faller med exempelvis 50 % är det ofta inte motiverat sett till bolagets underliggande verksamhet. De stora och stabila bolagen som verkar inom branscher som anses defensiva, exempelvis stora konsumentbolag, kommer med stor sannolikhet göra minst lika stora vinster som om fallet vore att det rådde normala omständigheter på aktiemarknaden. Bara för att en aktie handlas till en viss kurs är det inte säkert att den stora massan anser att det är det rätta värdet på bolaget. Det är som alltid viktigt att hålla känslorna ute, tänkta rationellt och vara långsiktig. Kommer folk sluta att köpa kläder och läsk bara för att det råder finanskris? Givetvis inte!
Som inkomstinvesterare med fokus på aktier med stabil utdelning och helst även stabil utdelningstillväxt är det således möjligt att göra riktigt bra fynd i tider av börsoro. Det brukar sägas att börsen är det enda stället köparna flyr då det är rea. Att kunna fynda aktier i världens bästa bolag till halva priset bör absolut utnyttjas. Förutom att man erhåller en högre inkomst från sina investeringar är även aktierna lågt värderade (förhoppningsvis även undervärderade) vilket gör att de kan antas stiga i värde med tiden, då rädslan börjar försvinna till att övergå mer och mer till girighet.
Som exempel kan vi undersöka Bolaget X aktier vid en börskrasch. Kursen antas ha sjunkit till 50 kr. Notera att verksamheten pågår mer eller mindre normalt under börskraschen och försäljningen och vinsten är oförändrad trots oron på marknaden. Utdelningen är, som i tidigare exempel, 4 kr per aktie. När nu aktien går att fynda för 50 kr kommer inkomsten, alltså utdelningen från aktien i år ge en direktavkastning på 4 kr/50 kr=8 %. En investering på en miljon kr genererar alltså hela 80 000 kr i inkomst i det här fallet. Skulle aktiemarknaden efter två år ha återgått till det normala och inse att aktierna är kraftigt undervärderade och aktien i Bolaget X stiger till 100 kr innebär det en kursuppgång på 100 %! Görs aktieköp i stabila bolag med utdelning erhålls dels en hög inkomst på kapitalet, i form av direktavkastningen, samt en bättre kurspotential, förutsatt att bolaget i sig inte har förändrats av någon större negativ händelse.
Råder det istället en börsbubbla, som fördubblat aktiekursen till 200 kr, även om bolagets verksamhet inte motiverar den höga värderingen, kommer inkomsten från en investering i bolaget att vara betydligt lägre. Utdelningen är, som alltid, oberoende av aktiekursen, men aktiekursen påverkar vilken inkomst man som investerare erhåller på sin kommande aktieinvestering. Direktavkastningen blir 4 kr/200 kr=2 % om aktien köps till kursen 200 kr. En investering på 1 miljon kr ger alltså endast 20 000 kr i inkomster från investeringen. Märk väl att då börsen har gått orimligt starkt och att kursen i Bolaget X anses vara orimligt hög är risken stor att den tappar mycket i värde när bubblan spricker. Värderingen kan med tiden antas återgå till det normala. Det betyder att förutom att få en väldigt låg inkomst på det investerade beloppet är risken stor att aktieinnehavet minskar i värde. (Detta förutsätter en väldigt snabb stegring av aktiekursen under en kort period. Sett till ett tidsperspektiv över många år är det inte konstigt om aktiekursen stigit flera gånger om, jämför exempelvis Atlas Copco, Castellum, Nike, McDonalds och Coca-Cola.)
Att vara inkomstinvesterare och fokusera på att investera i aktier som ger utdelning, ger alltså bäst resultat då aktiekurserna är så låga som möjligt, allt annat lika. Som alltid gäller det att undersöka hur företaget går, dess finansiella ställning, kassaflöden, framtidsutsikter med mera. Det faktum att en aktie kan handlas för 50 kr, 100 kr eller 200 kr behöver inte betyda att det underliggande företagets verksamhet och vinster motiverar det. Det är köparna och säljarna på börsen som avgöra aktiekurserna, och således vilken inkomst du som inkomstinvesterare kan få. För att citera Warren Buffett: "Price is what you pay, value is what you get". Ju lägre aktiekursen är, desto större inkomst får du från din investering, för en viss aktie vid en given aktieutdelning. Kom ihåg att direktavkastningen beräknas genom att sätta utdelningen per aktie delat med aktiekurs.
Som alltid säger en bild mer än tusen ord, vilket gör att det kan passa sig väl med två diagram som får illustrera det ovan förda resonemanget. Dels tydliggörs direktavkastningen vid olika aktiekurser vid en given utdelning per aktie och dels illustreras kurspotentialen vid en värdering av aktien på 150 kr om fem år vid olika inköpskurser.
Några av de svenska bolag som sjönk riktigt mycket under finanskrisen, men som fortsatte att dela ut pengar eller återupptog det efter något år, var exempelvis Atlas Copco, Boliden, Handelsbanken, Swedbank och Volvo. De två nedanstående tabellerna visar vilken utdelning de gett för räkenskapsåren 2008 till 2012. Direktavkastningen som anges i den andra tabellen visar vilken direktavkastning som har erhållits om aktien inköptes på kring den lägsta nivån den handlades till under krisen. Längst till höger i tabellen finns den totala direktavkastningen under perioden 2008 till 2012, alltså samtliga fem års aktieutdelning i förhållande till den lägsta aktiekursen under krisen. Som total inkomst på en miljon kr som investerades i respektive bolag under krisens lägsta nivåer har Atlas Copco har gett 394 000 kr, Boliden 944 000 kr, Handelsbanken 459 000 kr, Swedbank 989 000 kr och Volvo 318 000 kr i utdelningsinkomst.
Förutom att inkomsten (eller direktavkastningen), sett till den senaste utdelningen per aktie i förhållande till kriskursen, är väldigt hög, främst för Swedbank då den är över 50 %, har givetvis samtliga aktier stigit kraftigt i pris på börsen i takt med att börsen återhämtat sig. Samtliga har gått upp med några hundra procent. Även om tillfällen som dessa sällan inträffar och det säkerligen kan vara svårt att agera rationellt när det är börskris och ständig rapportering om det, finns det ett stort värde i att fynda kvalitetsbolag till reapriser. Att vara förberedd för framtiden kommer vara mycket värt!
Som inkomstinvesterare med fokus på aktier med stabil utdelning och helst även stabil utdelningstillväxt är det således möjligt att göra riktigt bra fynd i tider av börsoro. Det brukar sägas att börsen är det enda stället köparna flyr då det är rea. Att kunna fynda aktier i världens bästa bolag till halva priset bör absolut utnyttjas. Förutom att man erhåller en högre inkomst från sina investeringar är även aktierna lågt värderade (förhoppningsvis även undervärderade) vilket gör att de kan antas stiga i värde med tiden, då rädslan börjar försvinna till att övergå mer och mer till girighet.
Som exempel kan vi undersöka Bolaget X aktier vid en börskrasch. Kursen antas ha sjunkit till 50 kr. Notera att verksamheten pågår mer eller mindre normalt under börskraschen och försäljningen och vinsten är oförändrad trots oron på marknaden. Utdelningen är, som i tidigare exempel, 4 kr per aktie. När nu aktien går att fynda för 50 kr kommer inkomsten, alltså utdelningen från aktien i år ge en direktavkastning på 4 kr/50 kr=8 %. En investering på en miljon kr genererar alltså hela 80 000 kr i inkomst i det här fallet. Skulle aktiemarknaden efter två år ha återgått till det normala och inse att aktierna är kraftigt undervärderade och aktien i Bolaget X stiger till 100 kr innebär det en kursuppgång på 100 %! Görs aktieköp i stabila bolag med utdelning erhålls dels en hög inkomst på kapitalet, i form av direktavkastningen, samt en bättre kurspotential, förutsatt att bolaget i sig inte har förändrats av någon större negativ händelse.
Råder det istället en börsbubbla, som fördubblat aktiekursen till 200 kr, även om bolagets verksamhet inte motiverar den höga värderingen, kommer inkomsten från en investering i bolaget att vara betydligt lägre. Utdelningen är, som alltid, oberoende av aktiekursen, men aktiekursen påverkar vilken inkomst man som investerare erhåller på sin kommande aktieinvestering. Direktavkastningen blir 4 kr/200 kr=2 % om aktien köps till kursen 200 kr. En investering på 1 miljon kr ger alltså endast 20 000 kr i inkomster från investeringen. Märk väl att då börsen har gått orimligt starkt och att kursen i Bolaget X anses vara orimligt hög är risken stor att den tappar mycket i värde när bubblan spricker. Värderingen kan med tiden antas återgå till det normala. Det betyder att förutom att få en väldigt låg inkomst på det investerade beloppet är risken stor att aktieinnehavet minskar i värde. (Detta förutsätter en väldigt snabb stegring av aktiekursen under en kort period. Sett till ett tidsperspektiv över många år är det inte konstigt om aktiekursen stigit flera gånger om, jämför exempelvis Atlas Copco, Castellum, Nike, McDonalds och Coca-Cola.)
Att vara inkomstinvesterare och fokusera på att investera i aktier som ger utdelning, ger alltså bäst resultat då aktiekurserna är så låga som möjligt, allt annat lika. Som alltid gäller det att undersöka hur företaget går, dess finansiella ställning, kassaflöden, framtidsutsikter med mera. Det faktum att en aktie kan handlas för 50 kr, 100 kr eller 200 kr behöver inte betyda att det underliggande företagets verksamhet och vinster motiverar det. Det är köparna och säljarna på börsen som avgöra aktiekurserna, och således vilken inkomst du som inkomstinvesterare kan få. För att citera Warren Buffett: "Price is what you pay, value is what you get". Ju lägre aktiekursen är, desto större inkomst får du från din investering, för en viss aktie vid en given aktieutdelning. Kom ihåg att direktavkastningen beräknas genom att sätta utdelningen per aktie delat med aktiekurs.
Som alltid säger en bild mer än tusen ord, vilket gör att det kan passa sig väl med två diagram som får illustrera det ovan förda resonemanget. Dels tydliggörs direktavkastningen vid olika aktiekurser vid en given utdelning per aktie och dels illustreras kurspotentialen vid en värdering av aktien på 150 kr om fem år vid olika inköpskurser.
 |
| Aktieprisets påverkan på direktavkastningen (inkomsten för inkomstinvesteraren) |
 |
| Aktieprisets påverkan på kurspotentialen (konsten att undvika övervärderad aktier och fynda undervärderade) |
Inkomstinvestering - extrema exempel
Då det ju relativt nyligen var finanskris, vilken gjorde att aktiekurserna, mätt som index, sjönk med ungefär 50 % under en period av cirka ett halvår, kan det vara intressant att undersöka vad den som var kall och lyckades investera på botten idag kan njuta av i form av inkomster från sina aktieköp. Det är givetvis lite fel att i efterhand skriva om detta då det är väldigt lätt att peka på hur man skulle agerat, men det är ändock intressant att belysa värdet av att fynda aktier i kvalitetsbolag med stabil utdelning. Som man brukar säga - "med facit i hand är vi alla experter".Några av de svenska bolag som sjönk riktigt mycket under finanskrisen, men som fortsatte att dela ut pengar eller återupptog det efter något år, var exempelvis Atlas Copco, Boliden, Handelsbanken, Swedbank och Volvo. De två nedanstående tabellerna visar vilken utdelning de gett för räkenskapsåren 2008 till 2012. Direktavkastningen som anges i den andra tabellen visar vilken direktavkastning som har erhållits om aktien inköptes på kring den lägsta nivån den handlades till under krisen. Längst till höger i tabellen finns den totala direktavkastningen under perioden 2008 till 2012, alltså samtliga fem års aktieutdelning i förhållande till den lägsta aktiekursen under krisen. Som total inkomst på en miljon kr som investerades i respektive bolag under krisens lägsta nivåer har Atlas Copco har gett 394 000 kr, Boliden 944 000 kr, Handelsbanken 459 000 kr, Swedbank 989 000 kr och Volvo 318 000 kr i utdelningsinkomst.
Förutom att inkomsten (eller direktavkastningen), sett till den senaste utdelningen per aktie i förhållande till kriskursen, är väldigt hög, främst för Swedbank då den är över 50 %, har givetvis samtliga aktier stigit kraftigt i pris på börsen i takt med att börsen återhämtat sig. Samtliga har gått upp med några hundra procent. Även om tillfällen som dessa sällan inträffar och det säkerligen kan vara svårt att agera rationellt när det är börskris och ständig rapportering om det, finns det ett stort värde i att fynda kvalitetsbolag till reapriser. Att vara förberedd för framtiden kommer vara mycket värt!
 |
| Utdelning hos fem bolag efter finanskrisen |
 |
| Direktavkastning hos fem bolag efter finanskrisen |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar