Börja investera i aktier

Inledning

Här nedan följer en guide som visar hur du går till för att börja investera dina pengar i aktier. Guiden består av åtta steg. När du väl kommit igång med dina aktieinvesteringar och börjat njuta av avkastningen aktierna genererar kommer det vara enkelt att fortsätta att investera en del av lönen varje månad samt att återinvestera utdelningen, vilket trots allt är två viktiga delar för att bygga upp en stor utdelningsmaskin. Var bred i dina tankar när du ska investera i aktier, fokusera inte bara på aktier noterade i Sverige, då kan du gå miste om riktiga bra långsiktiga aktier med stabil utdelningstillväxt och frekventare utdelningar. Investera alltid på lång sikt och var beredd på att aktierna både kan öka och minska i värde. Här kan du läsa mer om viktiga investeringsregler när det gäller aktieinvesteringar. 

Först följer en introduktion till vad en aktie egentligen är, vilka risker som finns samt hur du får avkastningen genom att investera i aktier. 

Vad är en aktie och hur får du avkastning genom att äga aktier?

Vad är en aktie egentligen? Oavsett om man själv är aktiv på börsen eller inte har någon erfarenhet alls av aktiehandel har alla hört talas om aktier. Alla har säkert hört om någon som tjänat pengar på aktier eller någon som förlorat pengar på aktier. Jag kommer här kort att reda ut vad en aktie är för något samt vilka de huvudsakliga riskerna är och vad man kan förvänta sig för typ av avkastning genom att placera sitt kapital i aktier.  Denna text riktar sig alltså till er som är nya på området aktieinvestering. Kortfattat kan man säga att en aktie är tre olika saker. En aktie är följande: en ägarandel i ett aktiebolag, en finansieringskälla för aktiebolaget samt en kapitalplacering för aktieägaren. 

Aktie som finansieringskälla

Jag kommer i den nedanstående förklaringen av vad en aktie är fokusera på aktien ur aktieägarens/kapitalplacerarens perspektiv, och då alltså att en aktie är en ägarandel samt en kapitalplacering, därför berör jag aktier som finansieringskälla kortfattat här. Med finansieringskälla menas helt enkelt att ett aktiebolag som är i behov av kapital, exempelvis om det gjort förlust under fler år i rad eller om det ska växa kraftigt, kan ge ut nya aktier (nyemission) som placerare kan köpa och således får bolaget in nytt kapital. Ett annat sätt för aktiebolaget att få in kapital är att låna pengar. Ett bolag kan givetvis inte låna hur mycket pengar som helst, framförallt inte om det visar sig att det gått dåligt för bolaget under några år. Då blir givetvis borgenärerna (de som lånat ut pengar) mindre benägna att låna ut mer. Bolagets samtliga tillgångar måste ha finansierats på något sätt, antingen genom eget kapital (vilket är ägarnas kapital), alltså aktiekapital och balanserade vinster eller genom skulder. Detta utgör bolagets balansräkning, i vilken Tillgångar = Eget kapital+Skulder. 

En aktie är en ägarandel av ett verkligt bolag

En aktie representerar en ägarandel av ett bolag. Har du själv startat en restaurang i form av ett aktiebolag och det bara är du som har investerat aktiekapital i verksamheten är du ensam ägare av bolaget, du äger alla aktier. Oavsett om det endast finns 1 aktie, 100 aktier eller 100 000 000  aktier äger du dem alla och äger således restaurangverksamheten till 100 %. När det handlar om offentliga aktiebolag, alltså de som är noterade på en börs kan vem som helst köpa aktier i bolaget. Det faktum att bolaget är noterat på en börs, exempelvis Stockholmsbörsen, betyder att bolagets aktier är upptagna till handel där. Jag, liksom vem annan som helst, kan köpa och sälja aktier på börsen. 

För att ta ett verkligt exempel kan vi studera ett bolag som alla känner till - Hennes & Maurits, eller H&M som jag i fortsättningen benämner det. Per den 30:e april 2013 var H&M uppdelat i 1 655 072 000 aktier, alltså över 1,6 miljarder aktier. Äger man en aktie i H&M är man således stolt ägare av mindre än 1 miljarddel av bolaget. Det faktum att H&M är uppdelat i så många aktier kanske ger bilden av att man egentligen inte äger något av bolaget, men antalet aktier måste givetvis sättas i relation till vad bolaget omsätter, hur stor balansräkningen är, hur stor vinst de gör och så vidare. År 2012 omsatte H&M 120 799 000 000 kr, alltså sålde de för ungefär 73 kr per aktie. Vinsten var 16 867 000 000 kr, vilket blir 10,19 kr per aktie. 

En aktie representerar alltså en ägarandel i ett börsnoterat bolag. Som aktieägare har man rätt till sin del av bolagets vinst, en del av bolagets tillgångar samt att på bolagsstämman utöva sin rösträtt i fråga om exempelvis val av styrelse samt utdelningsnivå. Som vanlig privatinvesterare inser man snabbt att makten inte kommer rubbas bara för att man köper några aktier i ett visst bolag. Att äga 1/100 000 000 av ett bolag, eller 0,000001 % av ett bolag är inte så mycket.

Risken med att äga aktier

Man kan som aktieägare i ett publikt bolag aldrig bli personligt ansvarig för bolagets skulder. Skulle exempelvis H&M ha svårt att betala en skuld till banken kommer givetvis inte du få ett samtal hem till dig där de säger "H&M har en obetald skuld till oss och vi ser att du äger aktier i bolaget, alltså är delägare, så därför ber vi nu dig att betala 3 miljarder till oss". Ett aktiebolag är en egen juridisk person, vilket betyder att det är bolaget som självt är ansvarigt för sina skulder. Det faktum att ett börsnoterat bolag är ett aktiebolag, alltså en juridisk person, betyder att bolaget själv kan ingå avtal, äga tillgångar och ådra sig skulder.

Den "enda" risk man tar som aktieägare är att förlora det belopp man köpt aktier för. Köper man en aktie i det börsnoterade bolaget Bluff&Båg AB, för 250 kr, och bolagets affärsidé inte håller, det går allt sämre och det tvingas gå i konkurs, kommer man alltså  förlora sina 250 kr, men inte mer. Visserligen kan bolaget äga en hel del tillgångar, vilket givetvis fortfarande har ett värde. Samtidigt har förmodligen bolaget en hel del skulder, långfristiga skulder som banklån och kortfristiga skulder som skatteskulder och leverantörsskulder som ska betalas om det finns några tillgångar kvar i bolaget vid konkursen. Aktieägarna är lågt prioriterade vid en konkurs, vilket skulle kunna uttryckas som att de får det som blir kvar när fordringsägarna fått betalt för sina fordringar på bolaget. Eftersom aktiebolaget har gått hela vägen till konkurs är fallet ofta så att inte ens borgenärerna (de som lånat ut pengar, exempelvis banker) får tillbaka alla sina pengar. Det betyder att det sällan är något kvar till aktieägarna. Ett stort börsnoterat bolag man väljer att investera pengar i går givetvis inte bara helt plötsligt i konkurs. Att investera i aktier i stora, stabila bolag med lång historik och sunda finanser är givetvis väldigt tryggt sett till risken för konkurs. Hur stor är sannolikheten för att H&M, Atlas Copco, Wal-Mart eller Coca-Cola helt plötsligt börjar gå jättedåligt och tvingas gå i konkurs? Givetvis minimal.

Avkastning till dig som aktieägare

De två främsta belöningarna man som aktieägare ser fram emot, vilket gör det motiverat att ta risken att äga en andel (aktie) av ett bolag, är dels årliga aktieutdelningar samt en värdestegring i bolaget som förhoppningsvis återspeglas genom ökade aktiekurser. Bolaget gör förhoppningsvis en vinst. Denna vinst kan sedan användas för att antingen återinvesteras i bolaget eller delas ut till ägarna. Då det är viktigt att bolaget fortsätter utvecklas, förnya sig, byta ut gamla maskiner och inventarier med mera är det motiverat att inte dela ut hela vinsten. Hur stor andel av vinsten som kan delas ut beror givetvis mycket på vad det är för bolag, i vilken mognadsfas det befinner sig i samt i vilken bransch. Normal på Stockholmsbörsen, bland de större bolagen, brukar vara att cirka 40-50 % av vinsten sett till en konjunkturcykel delas ut till aktieägarna. Ibland kan det även förekomma extrautdelningar, även om dessa är att betrakta som undantagsfall. Utdelningen kommer dig som aktieägare i de stora svenska börsnoterade bolagen till del under våren. De svenska bolagen delar ut pengar en gång per år. Vad gäller exempelvis amerikanska bolag, vilka jag äger en del, så delar de ut pengar oftare, vanligtvis kvartalsvis. Det finns även en del amerikanska bolag som delar ut pengar månadsvis till dig som aktieägare. När det gäller nordiska bolag, alltså danska, norska och finska, gäller samma utdelningsfrekvens som för svenska bolag, alltså den är i huvudsak koncentrerad en gång under året, vanligtvis till våren.

Det andra man som aktieägare är intresserad av är värdetillväxten i bolaget, vilket sedan förhoppningsvis återspeglar sig i börskursen. När bolaget gör vinst ökar det egna kapitalet, och när bolaget gör förlust minskar det. Det egna kapitalet är den del av bolagets tillgångar som tillhör aktieägarna. Vi konstaterade ovan att Tillgångar = Eget kapital+Skulder, vilket betyder att Eget kapital = Tillgångar-Skulder. Det betyder att om bolaget skulle likvideras, alltså att alla tillgångar säljs och dessa pengar man får in från försäljningen används till att betala av samtliga skulder, så återstår det egna kapitalet, vilket tillhör ägarna. Delas det egna kapitalet på antalet aktier erhålls siffran eget kapital/aktie. I fallet HM var det egna kapitalet den 31 december år 2012, 43 835 000 000 kr, vilket betyder att eget kapital per aktie var cirka 27 kr. Även detta nyckeltal skiljer sig mycket från bransch till bransch. Om vi antar att det egna kapitalet fördubblas efter sju år representerar alltså en aktie 54 kr i eget kapital istället för 27 kr. Vid samma värdering, exempelvis 8x bokfört värde på eget kapital skulle aktiekursen öka från 216 kr till 432 kr. Det är givetvis flera faktorer som påverkar värderingen av en aktie. 

Det bör noteras, för den som är nybörjare på aktieområdet, att aktiekursen till stor del lever sitt egna liv. Det är köparna och säljarna på börsen som bestämmer aktiekursen. Dessa utgörs av människor (visserligen har så kallad robothandel mer och mer tagit över) vilket betyder att det till stor del är känslor som girighet och rädsla som styr deras beslut. Även om man är nybörjare på börsen har det säkerligen inte undgått någon att det under de senaste 15 åren varit kraftiga svängningar upp och ned på börsen. Det har resulterat i börsuppgångar på hundratals procent under en period av några år för att sedan på kanske ett halvår halveras i värde och sedan stiga till mer "normala" nivåer igen.

Aktieutdelning = Inkomstinvestering

Personligen ser jag på aktier som en inkomstinvestering, det är därför jag föredrar att investera i aktier med stabil utdelningstillväxt. Det betyder att jag genom att investera i bolag med sunda finanser, som genererar stadiga vinster, växer något samt handlas till rimliga kurser, ger mig som aktieägare en stadigt ökande belöning för mitt risktagande i form av aktieutdelning. Om sedan börsens aktörer agerar irrationellt och antingen handlar upp kursen till orimligt höga nivåer eller paniksäljer aktien så att den sjunker kraftigt, vet jag att jag fortfarande äger en del av ett stabilt bolag och kan se min inkomst, alltså aktieutdelning, stadigt öka. Även om aktiekursen dagligdags svänger upp eller ner är det viktigt att hela tiden ha i medvetandet att det är en andel av ett riktigt bolag man äger en del av. Ser man bara till aktiekursen är det lätt att bli orolig. Att då se till det fundamentala i bolaget, alltså dess resultaträkning, balansräkning samt kassaflödesanalysen och där konstatera att bolaget går bättre och bättre, skulle lugna de flesta. Tyvärr är det nog många som försöker tjäna de snabb pengarna på aktier och helt bortser från det fundamentala. På grund av det drabbas många av panik när kurserna faller och följer flocken, alltså säljer sina aktier lågt. Hur rationellt är egentligen det? Vill man köpa en miljondel av Bolaget X för 50 kr, 100 kr, eller 150 kr? Givetvis vill man betala så lite som möjligt. Att handla aktier i kvalitetsbolag när det är kris är ett modernt sätt att gräva guld!

Vad är en aktie? - Sammanfattning

För att då återgå till den ursprungliga frågan: Vad är en aktie? kan det sammanfattas i nedanstående punkter. En aktie är:

• En ägarandel av ett börsnoterat aktiebolag
• En finansieringskälla för aktiebolaget
• Som aktieägare riskerar man "endast" att förlora beloppet man köpt aktier för
• Som aktieägare har du rösträtt på bolagsstämman
• Som aktieägare har du rätt till del av vinsten samt bolagets tillgångar och kanske det mest intressanta, bolagets framtida vinster och tillgångar
• Akties pris (aktiekursen) bestäms på börsen, av köparna och säljarna
• Att investera i aktier med stabil utdelningstillväxt gör att man inte endast behöver hoppas på att aktiekursen stiger, utan du får årligen pengar inbetalda till ditt konto (företrädesvis Investeringssparkonto) 

Även om det är lätt att se på en aktie som något som ändras i pris från dag till dag är det viktigt att inse att en aktie är en ägarandel i ett verkligt börsnoterat aktiebolag. 

Investera i aktier - Gudie

Steg 1 - Skaffa ett Bank-ID och bli kund hos en nätmäklare

Har man ett Bank-ID kan man direkt, på bara några minuter, starta upp ett nytt konto hos någon av nätmäklarna, Avanza och Nordnet, direkt via sin dator. På så sätt slipper man hålla på med att skriva ut papper, skicka in och hämta ut koder på posten med mera. Det är helt enkelt smidigare idag än någonsin tidigare att påbörja sin resa mot friheten. Ett Bank-ID skaffar man enkelt via sin Internetbank. Har man inte skaffat Internetbank ännu får man ta sig till sitt närmaste bankkontor där det på några minuter går att få en bankdosa för att kunna använda sin banks Internetbank. När bankdosan är införskaffad kan man enkelt skaffa Bank-ID på sin banks hemsida. Det är idag väldigt många som redan har skaffat Internetbank, vilket gör att det för många endast är ett väldigt litet steg som krävs för att komma igång med att investera i aktier och börja byggandet av utdelningsmaskinen som i framtiden ska generera pengar så att du ska kunna sätta guldkant på livet eller bli fri. 

Steg 2 - Öppna ett Investeringssparkonto

Sedan den första januari 2012 har det varit möjligt att öppna upp ett investeringssparkonto, eller ISK som det populärt förkortas. Ett ISK används för att investera i aktier och fonder, istället för att äga dem i en vanlig aktiedepå. Fördelen med att köpa sina aktier och fonder i ett ISK är att innehavet schablonbeskattas istället för att man tvingas deklarera alla aktievinster- och förluster man gör. Det står förtryckt i deklarationen vilken schablonintäkt ens ISK har gett upphov till under året. Man betalar heller ingen skatt på aktieutdelningar, vilket är en stor fördel för den som investerar i aktier med stabil utdelningstillväxt. Detta är en stor skillnad mot en vanlig aktiedepå där man beskattas med 30 % både på utdelningar samt kapitalvinster. Då skattesystemet ska vara symetriskt i så stor utsträckning som möjligt, får man heller inte göra några avdrag för förluster vid aktieförsäljningar man gör i ett ISK. Notera dock att de aktier man köper enligt utdelningstillväxtstrategin är tänkt att innehas långsiktigt och inte säljas av varken den kommande veckan, månaden eller ens nästa år. Det faktum att utdelningen är skattefri i ett ISK är väldigt positivt för den som följer den strategin jag förespråkar. Försvinner det 30 % i skatt, vilket fallet hade varit om man ägde aktierna i en vanlig depå, finns det givetvis betydligt mindre pengar från utdelningen att återinvestera i fler aktier. 

Nedanstående tabell illustrerar några skillnader mellan att äga aktier i ett ISK jämfört med en vanlig aktiedepå: 

	ISK	Depå
Skatt på utdelning	Nej	Ja, 30 %
Skatt på kapitalvinst	Nej	Ja, 30 %
Kapitalförlust avdragsgill	Nej	Ja
Schablonbeskattning	Ja, 0,447 % år 2013	Nej

Under år 2012, vilket alltså var det första året investeringssparkontot fanns, var schablonintäkten 1,65 %, eftersom statslåneräntan var så stor den 30:e november 2011. Då ränteläget var fortsatt lågt under 2012 var statslåneräntan endast 1,49 % i november år 2012, vilket är den schablonintäkt som tas ut på värdet på ISK:n år 2013. Schablonskatten, alltså den skatt man betalar för sina aktieinnehav på ISK:n, är för år 2012 respektive år 2013 är 30 % av schablonintäkten, alltså 0,495 % respektive 0,447 %. Det bör noteras att Statslåneräntan är väldigt låg just nu, och således kan antas öka i framtiden. Samtidigt kan Statslåneräntan öka ganska mycket innan det blir mer motiverat att äga aktierna i en vanlig depå. Tar man även hänsyn till att man inte betalar skatt på kapitalvinster, vilket kan göra stor skillnad på hur mycket pengar man får efter en aktievinst är realiserad samt att man slipper deklarera aktieförsäljningar inser man snabbt att man bör äga sina aktier på ett ISK. 

För att ta ett simpelt exempel på hur beskattningen skiljer sig åt mellan ett ISK och en vanlig aktiedepå kan vi studera följande fall. Om vi ponerar att man har en aktieportfölj värd 100 000 kr och den ger en utdelning på 5 %, kommer man under året erhålla 5 000 kr i utdelning. Om man har aktierna i en vanlig depå kommer man att drabbas av vanlig kapitalskatt som uppgår till 30 % av utdelningen. Totalt kommer man i det här fallet att betala en skatt på 30 % av 5 000 kr, alltså kommer 1 500 kr försvinna från utdelningen. Som aktieägare får man i det här fallet in 3 500 kr på sin aktiedepå. Om man istället hade ägt aktierna i ett ISK hade man fått de 5 000 kr in på ISK:n. VI antar att vi har aktieportföljen i ett ISK under hela år 2013, kommer en schablonintäkt tas upp till ett belopp på 1,49 % av 100 000 kr, vilket blir 1 490 kr. Detta kommer att tas upp som en kapitalinkomst i deklarationen och beskattas med 30 %. Det resulterar i att den totala skatten uppgår till 447 kr. 

Den utdelning som kommer in på ISK:n från de aktierna man äger är 5 000 kr, och inget av det här beloppet kommer försvinna direkt i skatt. Sammantaget kommer skatten, i det här exemplet, uppgå till 1 500 kr då man äger aktierna i en vanlig depå och till 477 kr då man äger dem i ett ISK. Om själva insättningen av de 100 000 kr görs under året kommer de att beräknas med i beskattningsunderlaget till 1/4. Denna extra beskattning sker endast det år man gör insättningen på ISK:n.

Utländska aktier i ett ISK

Det bör noteras att om man äger aktier som är noterade i ett annat land än Sverige, som exempelvis ett land i norden eller USA, kommer man att betala en utländsk källskatt när utdelningen kommer in på ens ISK. Det beror på att det finns ett dubbelbeskattningsavtal mellan länderna. Kortfattat går det ut på att en aktieägare riskerar att drabbas av väldigt höga skatter, framförallt i fallet med en vanlig depå, om det först tas ut 30 % kapitalskatt i landet där aktierna är börsnoterade och sedan 30 % kapitalskatt där personen är bosatt. Därför har det mellan Sverige och de flesta andra länderna i världen upprättats så kallade dubbelbeskattningsavtal, vilka oftast går ut på att båda länderna erhåller hälften av skatten var, alltså 15 %. Vissa undantag finns. Hade man ägt utländska aktier i en vanlig depå hade svenska staten erhållit 15 % av utdelningen och den utländska staten 15 % av utdelningen, i normalfallet. Det betyder att man totalt betalar 30 % i skatt på utdelningen, precis som fallet vore om man ägde svenska aktier i en aktiedepå. Hade både den utländska staten samt den svenska staten båda tagit ut sina 30 % hade det inte blivit mycket pengar kvar till aktieägaren. 

När det gäller aktier på ett ISK är utdelningar alltså skattebefriade. Det går dock inte att hindra de utlänska staterna från att ta sin del av kakan, dessa befogenheter har givetvis inte den svenska staten. Detta gör att man betalar 15 % (undantag finns) i utdelningsskatt på de utländska aktierna i sin ISK. Det kan vid en första anblick verka som att det är något väldigt negativt, eftersom man då skulle betala skatt på utdelningar plus en schablonskatt på innehavet i sitt ISK. Dock är det inte på det sättet som tur är. Äger man utländska aktier får man räkna av den betalda utländska källskatten från den schablonskatt som ISK:n ger upphov till i deklarationen. Kontentan är således att man i slutändan inte betalar någon skatt på utdelningar från aktier noterade i utlandet. Dock är det avdrag man kan göra för den erlagda utländska källskatten begränsad till storleken på skatten som ens ISK har gett upphov till. Har man en övervägande del utländska utdelningsaktier i sin ISK innebär det att man med stor sannolikhet kommer betala några få procent i skatt på utdelningen, eftersom den utländska källskatten överstiger den svenska schablonskatten. 

Skulle man enbart ha exempelvis amerikanska aktier som är högutdelare och statslåneräntan är låg kan man hamna i ett läge där man tvingas betala skatt på utdelningen. Detta är något som inte kommer drabba de flesta av de som väljer att bygga upp sin egen utdelningsmaskin, eftersom säkerligen många kommer ha en stor andel svenska aktier, vilket även är ett sätt att medvetet skatteplanera för att kunna avräkna all den utländska källskatten.

Steg 3 - Courtage

Courtage är den avgift man betalar till sin aktiemäklare då man köper eller säljer aktier. Hos de två stora nätmäklarna är det lägsta courtaget för handel med nordiska aktier i ett investeringssparkonto (se ovan) 39 kr. Det lägsta courtaget kallas för minimicourtage. Courtaget är rörligt vid större aktieaffärer, exempelvis 0,12 %. I det här fallet innebär det att courtaget är 39 kr upp till aktieaffärer på 32 500 kr, eftersom 39/0,0012 = 32 500 kr. Över det beloppet är courtaget 0,12 % av aktieaffärens värde. Köps aktier för exempelvis 50 000 kr blir courtaget 60 kr i det här fallet. Då de flesta kan antas handla med mindre belopp, några tusen kr per affär, är det främst minimicourtaget som är av intresse. Courtage kan även kallas transaktions- eller handelskostnad. Givetvis är det bra att ha ett så lågt courtage som möjligt vid aktiehandel, då det äter upp en del av kapitalet varje gång man genomför ett köp eller en försäljning av aktier. Även courtaget vid handel med amerikanska aktier är lågt, endast cirka 90 kr hos nätmäklarna.

Det är viktig att ha en lång investeringshorisont när man investerar. Dels för att de pengar man investerar kan sjunka i värde, vilket betyder att man inte ska investera pengar man vet att man behöver konsumera det närmaste året. Att tänka långsiktigt när man investerar är även viktigt för att hålla courtagekostnaderna nere. Köper man aktier för några tusen kronor och betalar 39 kr i courtage en gång vid köpet och sedan aldrig mer igen kommer givetvis kostnaden för att äga aktierna vara väldigt lågt. Jämfört det med att ha sina pengar i fonder som varje år har en förvaltningsavgift på kanske 1,2 %. På lång sikt blir det väldigt mycket pengar man betalar. Det är inte heller så att man slipper betala förvaltningsavgiften om ens fondkapital minskar i värde, utan det betalas alltid. För att ta del av fler regler när det gäller sina aktieinvesteringar kan du läsa här.

Steg 4 - Pengar som byggstenar

Pengar är, och har alltid varit, en begränsad resurs i samhället. Alla beslut om pengar in och pengar ut kommer att påverka hur man idag kan och i framtiden kommer kunna leva sitt liv. Båda sidorna går att göra något åt. På inkomstsidan kan man söka nytt jobb eller ny tjänst på det befintliga företaget för att öka sina inkomster eller starta upp en egen verksamhet som kan generera mer pengar än vad man tjänar idag. Kostnadssidan går det att göra oerhört mycket åt redan idag. Det ligger sannerligen något i det man brukar säga, att det inte är inkomsterna som gör en rik utan de små utgifterna. Det är skillnaden mellan månadsinkomsten och de nödvändiga månadsutgifterna som blir den resurs som används för att investera långsiktigt i aktier. Ökar man inkomsterna finns det mer resurser att investera. Detsamma gäller då man minskar sina kostnader. En kombination av ökade inkomster och minskade kostnader frigör stora belopp månadsvis att investera i aktier och påbörja byggandet av utdelningsmaskinen.

All konsumtion är helt enkelt inte nödvändig. Skulle du klara dig med en betydligt lägre inkomst än vad du har i dagsläget? Faktum är att människan väldigt snabbt anpassar sig till den inkomsten de har. Lever man som student och får in 9 000 kr per månad har man kanske 1 000 kr kvar när månaden närmar sig sitt slut. Detsamma gäller om man börjar jobba och tjänar 25 000 kr före skatt, och alltså får cirka 17 500 kr in på kontot. Man köper då mer och dyrare kläder, reser mer, har en dyrare bostad med mera, eftersom man känner att man har råd med det med tanke på den lönen man får. Tar man sedan och kollar på en person som tjänar 40 000 kr för skatt, och får ut cirka 26 000 kr per månad är det faktiskt stor sannolikhet för att även den personen kommer ha 1 000 kr kvar på kontot just för att det är så enkelt att anpassa sin livsstil och konsumtion efter inkomsten. Hade alla levt som studenten hade personen med 17 500 kr i lön efter skatt haft 9 500 kr kvar i slutet av månaden och personen med 26 000 kr i lön efter skatt haft 18 000 kr kvar. Tänk att månad efter månad kunna investera dessa belopp i aktier med utdelningstillväxt. Tänk att år efter år återinvestera utdelningen i ännu fler aktier. Tänk att se utdelningen per aktie öka år efter år efter år. Magiska saker kommer hända när alla dessa faktorer kombineras. 

Steg 5 - Investera i aktier med utdelningstillväxt

Vilka aktier ska man då välja att investera i för att kunna bygga upp en utdelningsmaskin man kommer känna sig nöjd över och som varje år ger en stadigt ökande utdelning till dig som aktieägare? Aktier kan delas in i många olika kategorier, exempelvis efter storlek på företaget, börsvärde, hur snabbt det växer, vilken bransch det verkar inom, hur länge det varit börsnoterat med mera. Den typen av företag jag fokuserar på i den här bloggen är de som är bäst när det är en stabil utdelningstillväxt man är ute efter. Har företaget exempelvis ökat utdelningen per aktie med 12 % per år under 20 års tid visar det på att företaget har en bra historik vad gäller utdelningstillväxt. Företaget har genererat tillräckligt med vinster under åren samt tillräckligt med kassaflöde för att det ska ha kunnat vara möjligt att årligen dela ut mer och mer pengar till aktieägarna. Givetvis måste man undersöka hur situationen för företaget ser ut idag, för att försöka komma fram till om det är långsiktigt hållbart för företaget att även i framtiden höja utdelningen i samma takt. Om utdelningen per aktie har ökat från 4 kr till 8 kr efter sju år, men vinsten per aktie endast har ökat från 8 kr till 10 kr bör man dra öronen åt sig och undersöka hur det kommer sig. I det här fallet var utdelningsandelen, alltså utdelningen i förhållande till vinsten per aktie 4 kr/8 kr = 50 % för sju år sedan och i år 8 kr/10 kr = 80 %. Det är då bättre, allt annat lika om vinsten i år är exempelvis 16 kr, vilket alltså betyder att utdelningsandelen idag fortfarande är 8 kr/16 kr = 50 %. 

Har företaget varje år under de senaste x antal decennierna höjt utdelningen per aktie kan det antas att det är väl inpräntat hos ledningen och i företagskulturen att fortsätta med den positiva trenden. Det är alltså dessa företag som är intressanta att investera i för att bygga upp utdelningsmaskinen. Man ska inte behöva oroa sig över hur aktiekursen utvecklas den kommande veckan, det som är intressant är utdelningstillväxten. Det är snarare positivt om aktiekursen sjunker när det gäller dessa bolag, eftersom det då är möjligt att fynda dessa kvalitetsbolag till lägre priser. Det är viktigt att förstå att det är många psykologiska känslor som påverkar aktörerna på börsen, främst girighet och rädsla. Detta gör att många köper aktier när det är som dyrast och säljer när det är som billigast - vilket inte är någon lyckad investeringsstrategi. Några exempel på företag med utdelningstillväxt följer i diagrammen nedan. Notera att dessa inte är några köprekommendationer, det är upp till var och en att avgöra om företagen är värda att investera i samt till vilken aktiekurs. 

Steg 6 - Månadsinvestera och återinvestera utdelningen

Varje månad får du in pengar på ditt konto i from av lön. Samtidigt har du kostnader under månaden som dessa pengar ska täcka. Förmodligen överstiger dina inkomster kostnaderna, vilket gör att du har några eller många tusenlappar kvar på kontot. Hur ska du agera när det gäller dessa pengar? Ska du konsumera allt eller ska du tänka långsiktigt och investera en del av dina pengar i aktier med utdelningstillväxt för att i framtiden kunna njuta av den avkastning som dina tidigt gjorda aktieinvesteringar genererar till dig? Många personer konsumerar mer eller mindre allt de tjänar, vilket gör att det inte finns mycket investeringsutrymme per månad. Oavsett hur mycket man tjänar tenderar det att finnas lika mycket kvar på kontot vid månadens slut. Det beror på att det är väldigt enkelt att anpassa sina kostnader till sina inkomster. 

En person som är student, arbetar deltid eller på ett lågavlönat arbete får kanske in 9 000 kr per månad, och har 1 000 kr kvar när månaden närmar sig sitt slut. En person som arbetat några år och tjänar 25 000 kr före skatt, och får ut 19 000 kr per månad bor förmodligen dyrare, konsumerar mer och dyrare saker, vilket gör att även den personen med stor sannolikhet har 1 000 kr kvar när månaden närmar sig slutet. En person som är relativt högavlönad och tjänar 40 000 kr före skatt, och får ut 28 000 kr efter skatt, lever förmodligen ännu dyrare och har med stor sannolikhet kvar lika mycket på kontot vid månadens slut som de andra två personerna. Tänk då om alla hade valt att leva som studenter, alltså gjort av med 8 000 kr per månad, då hade de kunnat investera 11 000 kr respektive 20 000 kr per månad i aktier med stabil utdelningstillväxt. Det blir på ett år 132 000 kr respektive 240 000 kr. Efter tio år skulle de kunnat investera 1 320 000 kr respektive 2 400 000 kr, vilket givetvis skulle ha vuxit till ännu större belopp med tanke på att de årligen har återinvesterat en stadigt ökande aktieutdelning och har sett aktiekurserna stiga med åren. 

Givetvis är dessa exempel något extrema, man ska självklart njuta av livet i nuläget och inte leva hur snålt som helst, om man inte vill det. Samtidigt finns det förmodligen för de flesta en större investeringsmarginal (den del av lönen som är möjlig att investera långsiktigt i aktier) än vad man tror. Många lever i ett renodlat konsumtionstänk och ser inte till vad kostnaden är för att konsumera. Alla pengar man väljer att lägga på onödig konsumtion försenar byggandet av utdelningsmaskinen. Ett klassiskt exempel på hur mycket man bör investera/spara per månad är 10 % av sin månadslön, vilket tas upp i boken "The Richest Man In Babylon", skriven av George S. Clason år 1926. Det gör det möjligt för alla att investera ett visst belopp per månad, ju mindre desto lägre inkomster man har och ju mer desto högre inkomster man har. Givetvis är det viktigt att man köper aktier för en del av sin lön varje månad för att bygga upp en utdelingsmaskin, samtidigt är det viktigt att inte låsa sig fast vid vissa procenttal. Får en person ut 20 000 kr per månad och kan, genom att dra ner på onödig konsumtion, investera 5 000 kr per månad kommer utdelningsmaskinen givetvis bli tillräckligt stor på betydligt kortare tid jämfört med att endast investera 2 000 kr per månad. 

Courtaget vid handel med aktier på ett Investeringssparkonto är hos nätmäklarna 39 kr. Detta är minimicourtaget, alltså det lägsta courtaget som tas ut. Vid aktiehandel med större belopp är courtaget istället rörligt. För den genomsnittligen personen som tänker investera några tusenlappar per månad är det minimicourtaget som är av intresse. Vid ett aktieköp för 4 000 kr kommer courtaget vara 0,975 % av köpebeloppet. Tänk då på att man bör ha som investeringsstrategi att äga sina aktier på väldigt lång sikt för att dra nytta av den stadigt ökande aktieutdelningen. Att en gång betala 0,975 % och sedan äga aktierna i exempelvis 25 år är betydligt billigare jämfört med att betala 1,25 % i förvaltningsavgift varje år. 

För att få utdelningsmaskinen att växa är det alltså högst väsentligt att man varje månad investerar en del av sin lön i fler aktier i de bolag man tycker är intressant ut utdelningstillväxtsynpunkt. Under de första åren kommer det främst vara nyinvesteringarna som ökar värdet på portföljen och som bidrar till högre utdelningar, med tiden, då aktieportföljen har vuxit sig stor, kommer dock återinvesteringen av utdelningen och tillväxten i utdelningen per aktie få en allt större betydelse.

Återinvestera utdelningen

Förutom att nyinvestera en del av sin lön varje månad ska man även återinvestera den utdelning som aktierna genererar. Beroende på hur stor andel svenska, nordiska samt nordamerikanska aktier du äger, kommer utdelningen att komma till ditt konto med olika tidsintervall under året. Utdelningen från de svenska bolagen kommer en gång per år, främst under våren, medan nordamerikanska bolag delar ut varje kvartal eller till och med månadsvis. Detta har jag skrivit om i ett tidigare inlägg. För att dra maximal nytta av aktiernas ökande utdelning och ränta-på-ränta effekten ska utdelningen återinvesteras i fler aktier för att nästa år äga fler aktier som var och en delar ut mer pengar per aktie. Det finns alltså ett antal viktigt komponenter för att utdelningsmaskinen ska växa snabbt. Förutom att utdelningen per aktie ökar, med exempelvis 10 % per år, kommer man äga fler aktier, genom nyinvesteringar varje månad samt återinvesteringar av utdelningen, vilket gör att den totala utdelningen kommer vara betydligt högre än 10 % nästa år. Om vi ponerar att utdelningen ökar med 15 % per år tack vare dessa tre faktorer, kommer utdelningen fördubblas vart 5:e år - det är det magiska med ränta-på-ränta effekten! 

Det går, för vem som helst, att bygga en rejäl utdelningsmaskin som i framtiden kommer sätta guldkant på tillvaron här på jorden, eller att helt leva på den bara man bestämmer sig för att uppnå det. Det är du själv som fattar besluten i ditt liv, både vad gäller investeringar och konsumtion. Det betyder att det är du som avgör hur mycket du kan investera varje månad i aktier, och såldes hur lång tid det kommer ta att ha en tillräckligt stor utdelningsmaskin. På samma sätt är det även du som bestämmer hur stor utdelningsmaskin som krävs för att du ska kunna leva på den utdelning som de genererar per år, eftersom du avgöra vilket konsumtionsmönster och levnadsstandard du vill ha. Klarar du dig på 10 000 kr per månad och aktierna har en genomsnittlig direktavkastning på 5 % per år krävs det en utdelningsmaskin på 2 400 000 kr. Väljer du att leva dyrare och konsumera mer, så att dina utgifter är 15 000 kr per månad krävs det således en 50 % större utdelningsmaskin, alltså 3 600 000 kr.  

Steg 7 - Byggandet av din egen utdelningsmaskin har börjat!

Steg 8 - Njut av skörden