Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 20, (En försmak på aktieutdelningens magiska värld:1)

En försmak på aktieutdelningens magiska värld

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)

Innehållsförteckning

Föregående del

Om man har ett något större belopp undansparat, säg 100 000 kr, hur kan man då få dessa pengar att generera ännu mer pengar på lång sikt, utan att riskera allt för mycket av dem? Dels kan man sätta in dem på ett konto och i dagsläget få cirka 1,75 % i ränta efter skatt på det bästa kontot med statlig insättningsgaranti. Det ger 1 750 kr per 100 000 kr, förutsatt att pengarna är insatta under ett års tid.

Istället för att ha pengarna i madrassen bör man absolut sätta in pengarna för att få ränta. Finns det då något annat sätt att få pengarna att generera någon form av inbetalning till ens konto under året? Ja, det går att investera i aktier som delar ut pengar varje år till sina ägare. Det är framförallt två saker som en investerare vill åt när han investerar i aktier. Dels är det aktiens ökade värde i takt med att företaget växer, vilket förhoppningsvis återspeglas i en stigande aktiekurs, samt den årliga utdelningen ägarna erhåller. Det finns ett ganska stort urval av aktier, dels i Sverige, men även internationellt, som årligen delar ut pengar till sina aktieägare.

Det skulle givetvis gå att ha en kombination av aktier och räntebärande beroende på vilken avkastning man vill ha. På kort sikt, upp till något år, är det mest motiverat att ha pengarna i en säker ränteplacering för att inte riskera att tvingas sälja aktierna mitt i en kraftig nedgång när man behöver pengarna. På längre sikt är det istället mer motiverat att ha en stor del av sina pengar investerade i aktier. En del som förmodligen är större än vad du tror.

När det handlar om aktier är det direktavkastningen som är intressant, vilket motsvarar en slags ränta. Om en aktie handlas till 100 kr och den delar ut 4 kr under året får aktieägaren alltså 4 % i ”ränta” på dessa pengar. Är utdelningen lägre, exempelvis 3 kr, erhålls således en lägre ränta, i detta fall 3 %. Skulle utdelningen per aktie vara högre, exempelvis 6 kr, kommer även direktavkastningen att vara högre, i det här fallet 6 %. Direktavkastningen påverkas givetvis även av aktiekursen vid en oförändrad utdelning. Är utdelningen 4 kr per aktie och aktien idag handlas för 80 kr kommer direktavkastningen uppgå till 5 % och om kursen ett halvår senare stigit till 120 kr kommer direktavkastningen ha sjunkit till 3,33 %. Varför då inte investera alla sina pengar i de aktierna som har den högsta direktavkastningen? Vissa aktier har en riktigt hög direktavkastning på bortåt 10 %, det är betydligt mer än de flesta andra aktier och klart bättre än bankräntan. Det verkar helt klart lockande, men se upp.

Det är såklart större risk att investera i aktier jämfört med att sätta in pengarna på ett vanligt bankkonto, i huvudsak på kort sikt. Banksparande är en sparform och ingen egentlig investering eftersom det belopp man sätter in inte kan öka i värde. Det finns en ännu större risk med att investera enbart i de aktier som har en hög direktavkastning. En hög direktavkastning kan bero på att företaget har gått allt sämre den sista tiden och att framtidsutsikterna inte ser allt för ljusa ut. Detta har kanske gjort att aktiekursen sjunkit till en betydligt lägre nivå än innan. Om en aktie delar ut 3 kr och för ett halvår sedan handlades till 100 kr hade den en direktavkastning på 3 %. Om nu kursen halverats till 50 kr kommer aktien vid samma utdelning ha en direktavkastning på 6 %. Om kursen fortsätter nedåt är det dumt att jaga den höga direktavkastningen. Att förlora exempelvis 10 kr i kursnedgång för att få en utdelning på 3 kr är inte ett långsiktigt rationellt beteende. 

Om det går allt sämre för företaget är samtidigt risken överhängande att utdelningen, som året innan var på 3 kr, minskar eller helt uteblir det kommande året. För att företaget ska kunna dela ut pengar till ägarna måste företaget göra tillräckligt stor vinst och framförallt ha de pengar som krävs. Det är ibland väldigt farligt att fånga en fallande kniv, vilket man brukar tala om i sådana här sammanhang. Med det menas det att det är fullt möjligt även för en aktie som gått ner 50 % att gå ner ytterligare 50 %. Har kursen stått i 100 kr nyligen och idag handlas till 50 kr är det fullt möjligt att den sjunker till 25 kr, framförallt om det är ett företag som bevisligen har problem.

Skulle utdelningen vara 3 kr och aktiekursen 25 kr kommer direktavkastningen uppgå till hela 12 %. Istället för att låta sig lockas av den höga direktavkastningen bör man dra öronen åt sig och ana att något illavarslande är på gång eller har inträffat. Det är trots allt väldigt viktigt som investerare att man först ser till att kapitalet bevarar sitt värde och sedan att kapitalet växer, antingen genom att erhålla utdelningar eller att kursen stiger i takt med att företaget växer och genererar allt större vinster. Som Warren Buffett brukar uttrycka det när det gäller investeringar: ”Regel nr 1 är att inte förlora sina pengar. Regel nr 2 är att aldrig glömma bort regel nr 1”  

Nästa del

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 19, (Ta hand om din privatekonomi:3)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)
Innehållsförteckning

Föregående del

Att se aktier som en homogen grupp av investeringar är så långt ifrån sanningen man kan komma. Att se aktieägande som något kortsiktigt är också det i grunden fel för den genomsnittlige investeraren som idag främst har sina pengar på bankkonto och i fonder. Om man behöver använda en viss del av sina pengar om 20 år från idag kan man inte se det på det sättet att äga en godtyckligt vald aktie, som man paniksäljer efter en månad om den sjunkit med 20 % är ett substitut, alltså likvärdigt alternativ, till att ha pengarna liggandes på ett bankkonto med 1,5 % i ränta. Ska man använda pengarna inom en kort tidsperiod, säg ett år, är det givetvis bäst att investera pengarna i något som är säkert och räntebärande. Har man dock en summa pengar som man vet att man inte kommer behöva konsumera under de närmaste fem, tio åren eller helst ännu fler år, gör man rätt i att bygga upp sin egen utdelningsmaskin, bestående av aktier i flera företag.

Bor man idag på ett ställe där man tänkt bo kvar länge och enkelt kan göra en tydlig översikt av sin privatekonomi har man utomordentligt goda möjligheter att bygg upp en respektabel utdelningsmaskin och med tiden skapa sig mer och mer frihet. Tänk dig själv att du får 100 000 kr i utdelningar från dina aktier under det här året. Tänkt dig sedan att detta belopp nästa år ökar till 110 000 kr, tack vare att du för 15 år sedan tog beslutet att månatligen investera en del av lönen i aktier med stabil utdelningstillväxt. Utan att göra några nyinvesteringar kan du se fram emot en utdelning på 200 000 kr per år redan om drygt sju år eftersom utdelningarna årligen ökar med 10 % i det här fallet. Det är en försmak på vad stabila aktier med utdelningstillväxt kombinerat med ränta-på-ränta effekten kan åstadkomma.

Det är viktigt att inse att äga aktier i företaget x inte är detsamma som att äga aktier i företaget y. Att äga aktier i ett bioteknikföretag som aldrig har gjort vinst och förlitar hela sin framtida existens på att deras forskning ska leda fram till ett läkemedel som godkänns över hela världen och bli en världssuccé är inte detsamma som att äga aktier i H&M som säljer kläder över hela världen i sina 2 800 butiker. Det är heller inte samma sak att enbart äga aktier i H&M som att äga aktier i 16 olika företag i åtta olika branscher som är exponerade mot olika delar av världen.

För att få en försmak på det fenomen jag hittills talat så gott om, ränta-på-ränta, kan man fråga sig hur mycket en investerad tusenlapp i räntebärande med 3,5 % årlig avkastning växer till jämfört med en investering på börsen med den dubbla årliga avkastningen, 7 %, under en 45-årsperiod (vilket för övrigt är en låg skattning av börsens långsiktiga avkastning). Att man har en årlig avkastning som är dubbelt så hög, 7 % jämfört med 3,5 %, kommer självklart att få pengarna att växa till ett större belopp. Det är alla med på. Men blir det mycket större än det dubbla beloppet? Den investerade tusenlappen har med 3,5 % i årlig avkastning vuxit till 4 702 kr. Det dubbla beloppet av det hade således varit 9 404 kr. Men tusenlappen har faktiskt med den dubbla årliga avkastningen vuxit till hela 21 002 kr. Det är ungefär 4,5 gånger mer är 4 702 kr.

Vi antar nu en avkastning som är ytterligare 3,5 procentenheter större, alltså 10,5 % i årlig avkastning, vilket kan åstadkommas om den årliga aktieutdelningen återinvesteras. Denna avkastning är alltså tre gånger större än räntebärandets avkastning på 3,5 %. Med en årlig tillväxt på 10,5 % kommer tusenlappen efter 45 år ha ett värde på hela 89 393 kr. Det betyder att man med en tre gånger högre årlig avkastning kommer ha ett belopp som är 19 gånger större, efter 45 år. Det låter förmodligen förvånande för den som inte tidigare har bekantat sig med detta underverk.

Nästa del

Hitta intressanta utdelningsaktier

Hur hitta intressanta utdelningsaktier?

Jag tänkte i detta inlägg skriva om några sidor/tips på var man kan hitta information om bolags nyckeltal samt aktielistor där man kan finna vilka aktier som kan vara värda att studera mer i detalj. Detta inlägg har alltså mer karaktären av hur jag i nuläget gör för att hitta intressanta aktier som jag avser att studera närmare och sedan eventuellt köpa i framtiden, för att få utdelning som stadigt ökar.

När det gäller svenska aktier använder jag mig bland annat, liksom säkert många av de som följer bloggen, av Börsdata, vilket bloggaren 40procent20år står bakom. Sidan är väldigt lättanvända och det finns många bra nyckeltal med data som sträcker sig 10 år tillbaka. Det finns även en screener man kan använda för att sortera bolagen efter olika nyckeltal.

De flesta svenska och nordiska företag har mer eller mindre bra Investerarsidor på sina hemsidor, vilket gör att man där kan undersöka historiska utdelningar, årsredovisningar och delårsrapporter med resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser.

Bland de amerikanska aktierna finns det tre listor som visar på hur stabila bolagen är när det gäller utdelningstillväxten. Vilket jag har nämnt i något tidigare inlägg kallas de mest stabila utdelningsaktierna i USA för ”Dividend Aristocrats” (utdelningsaristokrater). Den långsiktiga investeraren som avser att återinvestera en ökande utdelning år efter år, bör fokusera en del av sin aktieportfölj på aktier dessa bolag. Som jag tidigare skrivit är det givetvis behäftat med en valutarisk att äga aktier i bolag vars utdelnings sker, och vars aktier handlas, i andra valutor än SEK. (Samtidigt påverkas alla bolag på flera sätt av valutakursförändringar med tanke på hur globala de är). Väljer man att bara studera vilka företag som finns på just den här listan är dock risken stor att man blir lite för snäv i sin jakt på stabila aktier med utdelningstillväxt. Kravet för de aktierna som finns på denna lista är alltså att de under minst 25 år i rad har delat ut pengar till aktieägarna samt årligen höjt utdelningen per aktie - en lista med riktiga kvalitetsbolag med andra ord. 

Om det då finns ett antal bra företag som, enbart på grund av att de endast har existerat i en kortare tid än 25 år eller inte har börjat dela ut pengar förrän kanske för 15 år sedan på grund av att de inte förrän då mognade, kommer de inte finns med på listan över utdelningsaristokrater. Det finns därför två andra intressanta listor som visar vilka företag som ännu inte är utdelningsaristokrater, men som är på god väg att bli det. Det handlar om de bolag som kallas ”Dividend Contenders” (har höjt utdelning varje år under 10-24 år) samt ”Dividend Challengers” (har höjt utdelningen varje år under 5-9 år).

Listor över amerikanska företag med stabil utdelningstillväxt
Lista	Antal år med höjd utdelning
Dividend Aristocrats	25+
Dividend Contenders	10-24
Dividend Challengers	5-9

Även om de företag som finns med på de två sistnämnda listorna inte kan visa upp en lika stabil historik som aristokraterna, är det viktigt att inse att även utdelningsaristokraterna en gång har tillhört dessa listor. Det företag som förra året gjorde sin 25:e utdelningshöjning i rad hade för 15 år sedan endast gjort tio utdelningshöjningar i rad. Det finns alltså ett antal stabila  bolag och bra utdelare även på dessa listor, som med tiden kan antas bli utdelningsaristokrater. (De bolag som finns med på dessa listor är givetvis av skiftande kvalitet och bara det faktum att de finns med i listorna innebär givetvis inte att de i all framtid kommer fortsätta höja utdelningen, bolagen måste givetvis studeras mer i detalj innan man fattar beslut om vilka aktier samt till vilken aktiekurs man ska investera i dem)

En avgörande faktor för den som investerar långsiktigt med fokus på aktier med stabil utdelningstillväxt är att utdelningen inte sänks eller helt uteblir. Har man en stor aktieportfölj med vad man tror är stabila utdelningsaktier och det sedan visar sig att hälften av aktierna sänker utdelningen och den andra hälften helt uteblir med utdelningen kommer årets inkomster i form av utdelning att bli väldigt mycket lägre än vad man beräknat.

Eftersom vi nyligen har haft en finanskris består all tre aktielistor av relativt stabila bolag, då det faktum att de finns med betyder att de inte sänkte eller helt uteblev med utdelningen under åren 2008 och 2009 då finanskrisen var som värst. Den kraftiga nedgången på världens börser som skedde under finanskrisen berodde givetvis till stor del på att investerarnas känslor fick gå överstyr, i det här fallet rädsla. Många företag minskade eller uteblev dock helt med utdelningen under finanskrisen, men alltså inte de som finns med i de tre ovan nämnda listorna. Det skulle bland annat kunna visa på att företagets verksamhet inte är jättekänslig när det gäller försämrad konjunktur och allmän finansoro samt att de har viss marginal när det gäller att klara av att betala ut utdelning till aktieägarna. De företagen som höjt utdelningen när andra har minskat dem, är förstås extra attraktiva för den långsiktiga utdelningsinvesteraren.

En sida där man kan studera amerikanska aktiers utdelningstillväxt är sidan Buyupside. Den information som finns där är sekundär, vilket betyder att det är viktigt att surfa in på Investor Relations-sidan hos de bolag man finner intressanta, där utdelningshistoriken , årsredovisningar och annat brukar gå att finna relativt lätt. Som alltid finns det en kär vän att vända sig till för den som vill ta reda på något - "Google it!" (och var källkritisk) :) 

Utdelning Alliance Oil Preferensaktie

Utdelning från Alliance Oil Preferensaktie

I onsdags kom det in utdelning på mitt ISK från mina preferensaktier i Alliance Oil. Under juni kommer det inte delas ut pengar från så många av mina innehav. Förutom Alliance Oil väntas utdelning från mina månadsutdelare. 

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag blir FRI, Del 18, (Ta hand om din privatekonomi:2)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)

Innehållsförteckning

Föregående del

Den genomsnittlige familjen kan spara åtskilliga tusenlappar per år genom att fatta några enkla beslut när det gäller sin privatekonomi. Idag finns det egentligen inga ursäkter för att inte bli sin egen oberoende privatekonomiska rådgivare. Trots det är de rent psykologiska hindren stora hos många, bland annat för att det handlar om pengar, vilka många sätter ett orimligt högt värde på. ”Tänk om jag förlorar de 200 000 kr jag har sparat i min storbanks dyra aktiefonder genom att fatta ett eget beslut om att förvalta mina pengar själv?” ”Vad jobbigt att behöva öppna ett nytt ISK hos en ny aktör och föra över mina pengar för att köpa egna aktier”, trots att man sparar in  kanske 3 000 kr per år enbart i förvaltningsavgifter. Vi ska inte ens tala om hur mycket detta beslut kommer bespara en person under 25 års tid – då kanske du slutar att läsa och direkt fattar beslut om att bryta den dåliga trenden med dyra investeringsprodukter. Det finns två vanliga psykologiska faktorer som gör att den genomsnittlige bankkunden blir trögrörlig. Dels är det risken man känner för att man kommer ångra sig i framtiden som en effekt av det beslut man tar idag. Alla har säkert varit med om att fatta ett beslut, om egentligen vad som helst, som man sedan har ångrat. Den känslan är inte trevlig och många är beredda att göra mer eller mindre vad som helst för att undvika att uppleva det igen. Tryggheten att hålla kvar vid sina invanda rutiner och sättet att hantera sina pengar kan vara nästan ovärderlig för vissa. (För mer på temat investeringar och psykologi se min recension av boken "The Psychology of Investing") 

Det är lätt att låsa sig fast i ett visst mönster som man har skapat kring något i sitt liv. Bara för att man för länge sedan har tagit ett visst beslut och därför alltid gjort något på ett visst sätt tror man att det är det naturliga sättet att agera på. Att kunna tänka i nya banor och sluta att fästa sig vid det sättet på vilket man ser som naturligt, är viktigt att göra. Det kan exempelvis handla om att man idag bara sparar sina pengar på ett vanligt bankkonto, i en dyr fond eller att man alltid gör av med hela lönen på mestadels onödig konsumtion. Ett förändrat tankesätt när det gäller den egna privata ekonomin är förmodligen det första steget för många att ta. Att våga tänka utanför sina ramar, mönster och rutiner – helt enkelt ”outside the box”. Den som vill, och sedan även lyckas, åstadkomma något som gör skillnad och skapar bättre förutsättningar för en själv, är den som vågar tänka på ett annat sätt jämfört med flocken och inte förlitar sig på att de andra alltid har rätt.

Framtiden är, och kommer alltid att vara, den främsta spänningen i livet, eftersom den är helt osäker. Har man rutiner och lever vecka efter vecka på samma sätt fungerar det således som en försvarsmekanism mot att behöva oroa sig över framtiden. Vet man vad man kommer göra under varje dag nästa vecka har man ett problem mindre att fundera över. Priset för den här egentligen falska tryggheten är väldigt hög, framförallt om man är fast i ett dåligt och dyrt sparande/investerande. Rutinerna fungerar till stor del som ett hinder för att uppnå mer långvariga och bättre resultat i sitt liv. Det är man själv som skapar dessa rutiner och väljer att se dem som något allmängiltigt i sitt liv. Hade man fattat andra beslut tidigare i sitt liv, exempelvis gällande bostad, privatekonomin, investeringar, studier, arbete, intressen med mera hade man haft andra rutiner och således hade de ansetts vara det naturliga i ens liv. Den enda som skapar invanda mönster och rutiner är du själv, vilket samtidigt betyder att det endast är du själv som kan bryta dem.

Den andra huvudsakliga psykologiska faktorn när det gäller investeringar är att förluster, i det här fallet i form av pengar, skapar betydligt större negativ påverkan på ens humör än vad en lika stor vinst skapar glädje. Risken för att förlora pengar låter många styra livet till att värdera trygghet så pass högt att man aldrig inser värdet av att våga agera utanför ramen man byggt upp sitt liv kring. Man skulle kanske aldrig våga köpa aktier med tanke på vilka kriser marknaden har varit med om under det senaste decenniet. Om aktiekursen går ner kommer man dels känna av en förlust (egentligen teoretisk förlust om man inte säljer) och känna ånger för att man fattade detta, vad man tror, dåliga beslutet att köpa aktier. ”Det hade varit mycket bättre att ha pengarna på bankkontot med 1 % i säker ränta”, hade många förmodligen tänkt i en sådan situation, även om man investerar på väldigt lång sikt och således inte behöver paniksälja aktierna.

Hade man 100 000 kr på sitt konto igår och idag har fått lön och betalat räkningar samt lagt undan pengar till de nödvändiga kostnaderna under månaden, vilket har ökat kontos storlek med 10 000 kr, vänjer man sig ganska snabbt vid att det naturliga är att man har 110 000 kr. Den som är riskaversiv men ändå köper aktier för dessa 10 000 kr skulle, om aktierna sjönk till 9 000 kr, tänka att det var ett riktigt dåligt beslut att använda pengarna för att köpa aktier och sälja dem. Har man ingen tydlig långsiktig plan för sitt investerande och istället tror att man ska göra snabba aktieklipp är risken stor att man paniksäljer i det här fallet. Den som vet med sig att marknaden inte alltid är rationell och har en investeringshorisont som nästan är oändligt lång kommer inte behöva känna och agera på det här sättet. Den personen vet att genom att investera i stabila företag med tillväxt i aktieutdelningen kommer han kunna tacka sig själv i framtiden för de besluten att investera han tog idag.

Nästa del

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag blir FRI, Del 17, (Ta hand om din privatekonomi:1)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)

Innehållsförteckning

Föregående del

Ta hand om din privatekonomi

Det är viktigt att notera att jag inte är bunden till något företag eller organisation av något slag. Det är upp till var och en att själv avgöra vilken mäklare det är bäst att vara kund hos när man ska göra sina aktieaffärer. Det som är viktigt när det är dags att välja vilken mäklare man ska göra sina första aktieaffärer hos är att jämföra vilka villkor som gäller för att handla aktier i ett investeringssparkonto. Detta för att ISK är det bästa alternativet om man följer den strategin som jag behandlar i boken. Det går givetvis att ha ett ISK hos flera aktörer, vilket skulle kunna vara motiverat när man kommer upp i en aktieportfölj av stor storlek, egentligen bara som en säkerhetsåtgärd eftersom det får anses nästan osannolikt att någon av de större aktörerna skulle gå i konkurs och samtidigt ha skapat sådan oreda att det inte går att skilja på vem som står som ägare för vilka aktier, vilket de givetvis har skyldighet att göra.

Det jag nu vill visa och övertyga dig som läsare om är hur lätt det idag är att bli sin egen oberoende ekonomiska rådgivare och att det faktiskt är enkelt, billigt och kul att ta hand om sina pengar och att se dem växa år efter år och generera mer och mer utdelningar. För den som drömmer om att bli friare och få mer tid över till att göra andra saker i livet än att bara förvärvsarbeta finns det alla möjligheter i världen att skapa sig det livet. Den typen av aktieinvesteringar som denna bok förespråkar har jag en känsla av nästan är en dold hemlighet för många svenskar, som finansvärlden inte vill att man ska känna till. Detta eftersom de går miste om kapital att förvalta och tjäna förvaltningsavgifter och transaktionskostnader på om alla börjar förvalta sina egna aktieportföljer.

Om folk skulle inse vilket högt pris de betalar för att låta något vinstdrivande företag förvalta deras pengar skulle vem som helst kunna bli fri betydligt snabbare än i den takt som nu sker, då man själv kommer erhålla en betydligt högre avkastning när man själv förvaltar sina pengar. Inser man värdet av långsiktighet, utdelningar och ränta-på-ränta effekten kommer man kunna åstadkomma underverk när det gäller sitt liv och sin privatekonomi.

Även den som inte har någon tidigare erfarenhet av att själv investera sina pengar, vilket samtidigt är den som har mest att vinna på att bryta sitt mönster med att spara i dyra fonder eller ha pengarna på bankkonton utan ränta, kommer inse det stora värdet av att inte låta någon säljare förvalta ens pengar. Det är med all rätt som ränta-på-ränta effekten har kallats för världens åttonde underverk och av Benjamin Franklin lär ha beskrivits på följande sätt: ”Money makes money, and the money that the money makes, makes more money”. Sambandet mellan ränta-på-ränta, långsiktiga aktieinvesteringar och utdelningstillväxt kommer att illustreras flera gånger och utgör grunden i byggandet av utdelningsmaskinen.

Den investeringsstrategi som denna bok behandlar är till för den idag passiva investeraren som inte har insett att aktieinvesteringar inte behöver vara riskfyllt och att det idag är billigt och enkelt att bygga upp sin egen aktieportfölj. Investeringar i aktier med utdelningstillväxt är ett tryggt sätt att få pengarna att växa stadigt– helt fritt från årlig förvaltningsavgift.

Det faktum att många inte känner till vilka ypperliga möjligheter som idag finns när det gäller att få bättre avkastning på sina pengar jämfört med att ha dem på banken eller i en dyr fond, gör istället de flesta personer till helt passiva investerare i den bemärkelsen att de väljer att ha ett månatligt sparande i fonder. Förr var det kanske ett gångbart alternativ, men med tanke på de möjligheter man idag har som privatperson när det gäller att hantera sin egen ekonomi är det bara en ursäkt för att inte ha motivationen eller den lilla kunskapen som krävs för att ta mer ansvar för sin privatekonomi. Det kommer senare framgå hur mycket bättre det är för den genomsnittlige personen att själv bygga upp sin egen aktieportfölj jämfört med att ha pengarna i dyra fonder.

Förmodligen är det lätt att inte inse värdet av att ha en långsiktig aktiestrategi, eftersom många tror att aktier är ett väldigt riskfyllt sätt att investera sina pengar på. Säkert är det många som under flera år investerat ett belopp varje månad i en aktiefond och således är utsatt för börsens svängningar, till ett högt pris. Det är dock fel att tänka att alternativet till en aktiefond är att investera i aktier i ett (1) bolag. Det innebär såklart en väldigt hög risk. Det man istället ska göra är att bygga upp sin egen aktieportfölj, vilket dels är billigt samt inte årligen belastas med en förvaltningsavgift. Sedan år 2012 utgår det även en fondskatt, vilket ytterligare ger incitament till att inte ha sina pengar i fonder på en vanlig depå. Den uppgår till 0,4 % på fondinnehavet, och beskattas som all annan inkomst i inkomstslaget kapital, med 30 %. Det betyder att 0,12 % årligen betalas i skatt på vanligt fondsparande. För att bryta sin dåliga trend och istället börja investera själv handlar det helt enkelt om att sätta sina pengar i arbete på ett sätt som är långsiktigt hållbart och samtidigt är tryggt och billigt. Följer man den strategin kommer man inte behöva oroa sig över att man hör på nyheterna att börsen har sjunkit med 3 % under dagen eller att det råder en allmän börsoro. Har man bestämt sig för att investera i stabila företag med stabil utdelningstillväxt och har en investeringshorisont på exempelvis 15 år finns det ingen anledning att oroa sig över börsens kortsiktiga svängningar.   

Nästa del

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag blir FRI, Del 16, (Våga tänka bortanför rutinerna:2)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)

Innehållsförteckning

Föregående del

Det finns en person som bloggar om aktier och privatekonomi som har som mål att spara så mycket som möjligt varje månad och sedan investera dessa pengar för att, som han uttrycker det, bli rik helt enkelt. I ett inlägg framgår det att denne personen i dagsläget får in 28 000 kr i lön efter skatt och lever på 6 000 kr per månad. Detta ger ett utrymme att investera 22 000 kr per månad, eller hela 264 000 kr per år. Efter bara fyra år har han investerat en miljon kr och kan varje år se fram emot ett trevligt belopp i form av utdelningar som kan sättas i arbete för att generera ytterligare byggstenar till utdelningsmaskinen, om han väljer att ha den strategin. När han började med bloggen, 2006, var han 25 år. Hans mål var att ha 1 miljon när han är 30 år, 3 miljoner när han är 35 år och 10 miljoner när han är 40 år. Att leva på det sättet och ha sådana här mål är verkligen något som sticker ut från den stora massan och kan verka uppseendeväckande för många. ”Varför skulle man välja att leva snålt?”, kanske vissa frågar sig. Samtidigt behöver det inte handla om att man måste välja bort all konsumtion, mycket av den konsumtion som är naturlig i samhället idag handlar egentligen bara om att följa vad flocken gör. Att exempelvis vartannat år köpa en ny mobiltelefon är inget naturligt, utan beror mycket på att man känner att alla runt omkring sig har det senaste och att man ständigt möts av reklam för de senaste modellerna, då vill även man själv äga en sådan. Det krävs bara en anledning för att övertala sig själv att köpa en produkt medan det krävs ett hundra anledningar för att avstå ett köp.

Sammanfattning

Nästa del

Utdelningstillväxt senaste 10 åren - 16 bolag

Utdelningstillväxt senaste decenniet, några exempel

Vilket säkert har framkommit tydligt på bloggen är jag främst intresserad av att investera i bolag med stabil utdelningstillväxt. I mina räkneexempel/kalkyler brukar jag anta att utdelningstillväxten är 10 % per år (utdelningen fördubblas då vart 7:e år). Är det ett rimligt antagande eller är det bara taget helt från luften och känns bra för att det är ett tvåsiffrigt jämnt tal? Jag har under de senaste månaderna ägnat en del tid åt att undersöka flera bolags utdelningsutveckling under ett, eller ibland flera, decennier. Efter att ha gjort detta har jag många gånger insett att 10 % inte är en överdrivet hög siffra på utdelningstillväxten. Det bör noteras att de bolag som har en utdelningstillväxt på kring 10 % eller mer ofta har en ganska låg direktavkastning i nuläget, ofta kring 3-3,5 %. Bolag med en lägre utdelningstillväxt, exempelvis 5 % eller lägre, har ofta en högre direktavkastning, kanske 5 % redan i nuläget. Det är så att säga svårt att få både och under normala marknadsförhållanden. Då något som ökar med 10 % per år växer sig enormt mycket större på lång tid (ränta-på-ränta effekten) jämfört med något som endast ökar med 5 % per år anser jag att det är motiverat att investera en del av sitt kapital i de bolag som har låg initial direktavkastning och hög utdelningstillväxt. (Givetvis ska fler faktorer beaktas när man väljer bolag att investera i.)

Det finns absolut inget som säger att utdelningstillväxten kommer fortsätta i samma höga takt även i framtiden i ett visst bolag, men det ger ändå en indikation på vad som kan väntas vad gäller utdelningen i framtiden. För att få reda på några exempel på den verkliga utdelningstillväxten under det senaste decenniet för 16 bolag noterade i Sverige, Danmark, Norge och USA kan tabellen nedan studeras. Så gott som samtliga är bolag med stabil utdelningstillväxt, främst de amerikanska. Undantag är främst Investor (investmentbolag) som sänkte utdelningen under finanskrisen men ändå har ökat utdelningen per aktie kraftigt sedan början på 2000-talet till idag och några av de andra svenska och nordiska bolagen, vilka ibland har haft samma storlek på utdelning per aktie under två år i rad, främst inföll detta under finanskrisen. Den långsiktiga utdelningstrenden för dessa bolag är dock starkt positiv. Utdelningstillväxten är beräknad som den årliga geometriska utdelningstillväxten. Har ett bolag ökat utdelningen från 2 kr/aktie till 4 kr/aktie efter sju års tid är utdelningstillväxten beräknad som (4/2)^(1/7), vilket blir 10,4 % i årlig utdelningstillväxt, att jämfört med resultatet vid beräkning av aritmetiskt genomsnittlig tillväxt vilket blir, ((4/2)-1)/7=14,3%, vilket alltså inte används eftersom det blir felaktigt för högt.   

Aktie:	Utdelningstillväxt per år -03 till -12	Efter hur många år utdelningen fördubblas
Castellum	7,5 %	9,6
Alfa Laval	14,9 %	5
Swedish Match	17,6 %	4,3
Getinge	13,3 %	5,6
Investor	13,4 %	5,5
Intrum Justitia	12,0 %*	6,1
McDonalds	24,5 %	3,2
Pepsi	14,5 %	5,1
Microsoft	14,1 %*	5,3
Novo Nordisk	26,3 %	3
Procter & Gamble	10,7 %	6,8
Realty Income	4,7 %	15,1
Orkla	14,7 %	5,1
Nike	19,1 %	4
Aflac	18,1 %	4,2
Wal-Mart	19,2 %	3,9

*=Utdelningstillväxten beräknad från -05

Några exempel på bolagens utdelningstillväxt under den studerade perioden: 

Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys – vad visar de?

Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys

I detta inlägg kommer jag lite översiktligt belysa de tre viktiga finansiella rapporterna som investerare bör lägga en del tid till att studera för att kunna fatta bättre aktieinvesteringsbeslut. Dessa tre viktiga externa rapporterna är Resultaträkning, Balansräkning och Kassaflödesanalys. 

Resultaträkning

Resultaträkning – Visar bolagets intäkter och kostnader, vilket resulterar i årets resultat. Är intäkterna under perioden större än kostnaderna gör bolaget vinst, medan de gör förlust om det är tvärtom. Intäkterna består i huvudsak av det belopp som bolaget sålt varor och/eller utfört tjänster för under perioden. Intäkterna är inte det samma som inbetalningar, alltså riktiga pengar in till företaget. Rent företagsekonomiskt skiljer man på begreppen inkomst, intäkt och inbetalning. En inkomst uppkommer vid försäljningstillfället, en intäkt då bolaget har utfört det som gav upphov till inkomsten (utfört en prestation = en periodiserad inkomst) och inbetalningen sker då kunden betalar för varan/tjänsten. 

Som exempel kan vi anta att en sotare i december blir kontaktad av en fastighetsägare som beställer ett jobb som innebär att sotaren ska undersöka fastighetsägarens skorsten i januari nästa år. Detta arbete kommer sedan att faktureras efter att sotaren utfört arbetet och fastighetsägaren betalar fakturan under februari. Även om de i december har avtalat om att sotaren ska sota fastighetsägarens skorsten, har sotaren under december inte utfört någon prestation. Det betyder att det ännu inte har uppstått en intäkt (det som anges i resultaträkningen) i sotarens aktiebolag. Det är först när sotaren, i januari året efter, har utfört sin prestation som en intäkt uppstår. Notera även att sotaren nu har en giltig intäkt som ökar resultatet, vilket dock inte betyder att han har fått in pengar motsvarande intäkten, eftersom det är skillnad på en intäkt och en inbetalning. Kunden får fakturan i januari då arbetet har utförts och betalar den i februari. Det är alltså först då som sotaren har fått in pengarna, detta påverkar kassaflödesanalysen, vilken visar hur ett bolags likvida medel har förändrats under året (se mer nedan). Efter det att sotaren har utfört sin prestation och skickat iväg fakturan, har denne en tillgång, kundfordran, i sin balansräkning. I resultaträkningen finns förutom intäkterna bolagets samtliga kostnader, vilka kan vara av väldigt skiftande natur. Löner, hyror, avskrivningar, kostnad för sålda varor, räntekostnader, skatt med mycket mera. 

Balansräkning

Balansräkning – Visar bolagets finansiella ställning, alltså Tillgångar på ena sidan och Eget Kapital + Skulder på den andra sidan. Alla tillgångar som bolaget äger måste ha finansierats på något sätt, och de sätten som finns är antingen genom att ägarna har gått in med kapital, i utbyte mot ägarandelar av bolaget (aktier), genom att tidigare års vinster återinvesteras (båda tillhör Eget kapital) eller att bolaget har lånat pengar (Skulder). Summan av Intäkterna minus Kostnaderna i resultaträkningen påverkar det egna kapitalet. Om bolaget gör en vinst ökar det egna kapitalet med det beloppet medan det egna kapitalet minskar om det är en förlust i resultaträkningen. Gör bolaget allt för stora förluster eller förluster under lång tid kommer det egna kapitalet att utraderas, vilket leder till konkurs i slutändan om inte ägarna tillskjuter mer kapital. Vanligt är att en del av årets vinst delas ut till aktieägarna genom aktieutdelning samt att en del återinvesteras för att bolaget ska växa och utvecklas för att vara konkurrenskraftigt i framtiden. Det egna kapitalet är bolagets nettoförmögenhet, alltså det som skulle bli kvar om alla tillgångar såldes och alla skulder betalades, alltså det som krasst tillhör aktieägarna.

Ju större andel eget kapital som finns i bolaget, desto mer finansiellt stabilt anses bolaget vara. Har de en väldigt hög andel skulder är de att betrakta som väldigt räntekänsliga, och har då alltså en hög finansiell risk. Ett vanligt nyckeltal i detta sammanhang är soliditeten, alltså Eget kapital/Totala tillgångar. Som ett enkelt exempel: har bolaget totala tillgångar på 1 000, Eget kapital på 400 och Skulder på 600 är soliditeten 400/1000=40 %. Att inte ha några skulder alls i bolaget är dock inte att föredra. Är kostnaden, räntan, för att låna pengar väldigt låg och bolaget kan få hög avkastning på pengarna (räntabilitet på kapitalet) genom att de investeras i bolaget och de går med vinst är det givetvis lockande att låna pengar, då aktieägarna, vilka är den andra finansieringskällan ofta har ett högre avkastningskrav. Går det att låna pengar för 3 % i årlig ränta och sedan få en avkastning på dessa i bolaget på 12 % är det intressant att låna pengar. Att låna pengar fungerar som en hävstång sett till avkastningen på det egna kapitalet. Jämför exempelvis med att köpa en fastighet för 2 miljoner kr. Vi antar att 300 000 kr är pengar som köparen har sedan innan (15 %) och alltså att 1,7 miljoner är lånade pengar. Fastigheten säljs efter fem år för 2,3 miljoner kr. Vi antar att inget har amorterats på lånen. Värdestegringen är 300 000 kr, vilket betyder att avkastningen på det egna kapitalet är 100 % (300 000/300 000). Hade hela beloppet på 2 miljoner kr som fastigheten köptes för bestått av eget kapital, alltså att inget lånades, hade avkastningen på det egna kapitalet varit 15 % (300 000/2 000 000). Det är den kraftigt högre avkastningen på det egna kapitalet som kan uppnås genom att använda lånade medel som kallas för hävstångseffekt, på engelska leverage/gearing. Hävstångseffekten fungerar även på motsatt håll, vilket gör att hela det egna kapitalet, den egna kapitalinsatsen, snabbt kan försvinna vid en nedgång. I det här fallet, om fastigheten har sjunkit i värde till 1,7 miljoner kr och man tvingas sälja den kommer hela det egna kapitalet vara utraderat och alltså 100 % av det förlorat.

Både tillgångar och skulder är vanligtvis uppdelade på kort- och långfristiga. De kortfristiga löper upp till max ett år, medan de långfristiga såldes löper längre än ett år. Även här är det att föredra att nyckeltalen är tillfredsställande. Har bolaget kortfristiga tillgångar (alltså tillgångar som väntas omvandlas till pengar, likvida medel, inom ett år) på 10 000 000 kr medan de kortfristiga skulderna (alltså skulder bolaget ska betala med pengar, likvida medel, inom ett år) är 20 000 000 kr ser situationen betydligt mer oroande än om fallet vore tvärtom. Dessa nyckeltal är givetvis väldigt branschberoende.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalys – De två ovanstående finansiella rapporterna visar alltså inte bolaget ur ett perspektiv där man ser till riktiga pengar in och riktiga pengar ut. Det används kassaflödesanalysen istället till för att visa. I början på året har bolaget ett visst belopp i likvida medel (framgår av balansräkningen) och i slutet på året har bolaget ett annat belopp (kan givetvis slumpa sig så att det är lika stort som i början av året). Hur denna förändring i likvida medel i bolaget har uppstått visas genom kassaflödesanalysen. Kassaflödesanalysen är indelad i tre delar, vilka är kassaflöde från: Operativa verksamheten, Investeringsverksamhet och Finansieringsverksamhet.

Kassaflödet från den Operativa verksamheten utgår från Årets resultat från resultaträkningen och justerar sedan för de poster i resultaträkningen som inte är kassaflödespåverkande. Här kan bland annat nämnas avskrivningar på maskiner, inventarier och byggnader. En avskrivning är en kostnad, men det påverkar inte kassaflödet. När en maskin för 1 miljon köps in betalar bolaget hela beloppet direkt (kan givetvis delbetalas, men utgår från att allt betalas vid investeringstillfället), även om maskinen används under exempelvis tio års tid. Kassaflödet påverkas alltså negativt med 1 miljon vid inköpstillfället (framgår under investeringsdelen av kassaflödesanalysen). Under de tio åren maskinen används i bolaget skrivs den av med 100 000 kr per år (kan skrivas av med större belopp under de första åren, vilket är skattemässigt förmånligt då det minskar skatten genom att resultatet i Resultaträkningen minskar som en följd av den högre kostnaden). De 100 000 kr som har belastat resultatet under året i form av avskrivningar har inte renderat i ett pengautflöde från bolaget. Därför adderar man detta belopp i kassaflödesanalysen. 

Under delen kassaflöden från den Operativa verksamheten framgår även förändringar i rörelsekapitalet. Under delen "förändringar i rörelsekapitalet" finns bland annat Rörelsefordringar, Varulager samt Rörelseskulder. De två förstnämnda är båda tillgångar, vilket betyder att om någon av dem har ökat under året, exempelvis Varulagret så innebär det en negativ påverkan på kassaflödet. Det kanske är lättare att förstå då man ser på Kundfordringar, vilka även de givetvis är en tillgång i balansräkningen. Om kundfordringarna har ökat betyder det att en del av det vi sålt för under året ännu inte har betalats av kunderna. Om vi har haft intäkter på 1 miljard och kundfordringarna under året har ökat med 100 miljoner betyder det att vi endast har fått in 900 miljoner kr i riktiga pengar. Har kundfordringarna minskat med 100 miljoner betyder det att om vi har sålt för 1 miljard och har vi totalt alltså fått in 1,1 miljarder kr från våra kunder. Detta betyder att en stor del av föregående perioders kundfordringar nu har betalats. Det ökar givetvis våra likvida medel. Sett ur kassaflödesperspektivet är det alltså negativt om en tillgång ökar, då det betyder att vi har pengar upplåsta i exempelvis ökade kundfordringar och ökade varulager.

Sett till skulderna är det tvärtom som gäller, ur ett kassaflödesperspektiv. Om de kortfristiga skulderna ökar, exempelvis våra Leverantörsskulder, betyder det att pengar, likvida medel, ännu inte har försvunnit från bolaget, vilket är positivt. Minskar rörelseskulderna har vi betalat ut mer pengar än vad våra kortfristiga skulder har ökat med under året. En kortfristig skuld är ofta räntefri, exempelvis en leverantörsskuld eller en skatteskuld. Det betyder att bolaget då erhåller en typ av räntefri finansiering, vilket gör att bolagen givetvis vill betala dessa skulder så sent som möjligt, och få in pengar från sina kunder så snabbt som möjligt. Kassaflödet från den Operativa verksamheten ska vara positiv, annars bör man verkligen dra öronen åt sig då det förmodligen betyder att bolaget gör förlust, att rörelsetillgångarna inte omvandlas till likvida medel eller att en stor del av våra kortfristiga skulder har betalats, alltså att vi betalar våra leverantörer i snabbare takt än vad våra kunder betalar oss.

Nästa del i kassaflödesanalysen är kassaflödet från Investeringsverksamheten. Som jag nämnde ovan har denna i princip alltid en negativ siffra då investeringar av olika slag görs i bolaget under perioden kassaflödesanalysen avser, vanligtvis ett år. Det kan handla om nya byggnader, fabriker, maskiner, köp av andra bolag med mera som sker, vilket gör att likvida medel försvinner från bolaget. Denna bör vara negativ då det är högst väsentligt att bolaget utvecklas, växer och förnyar sig för att i framtiden kunna tillfredsställa kunderna och konkurrera med de andra bolagen i branschen. Det kan vara svårt att följa med i konkurrensen om man aldrig förnyar sig. Givetvis måste investeringarna vara motiverade sett till behovet och vilken avkastning de kan väntas generera.

Den sista delen i kassaflödesanalysen handlar om Finansieringsverksamheten. Här framgår hur mycket pengar bolaget har delat ut till ägarna, hur mycket som använts för att återköpa aktier, om nya aktier har givits ut och genererat nytt kapital till bolaget samt om skulder ha amorterats eller upptagits. Notera att alla dessa poster påverkar bolaget sett ur perspektivet ”pengar in och pengar ut”. Denna del bör vara negativ då det betyder att bolaget har gjort något eller flera av följande faktorer: betalat utdelning till aktieägarna, återköpt egna aktier eller betalat av på lånen i större grad än vad bolaget tagit in nytt kapital. Det beror självklart mycket på vad det är för bolag, bransch, mognadsfas med mera. Bland de stora och stabila bolagen är denna del under normala omständigheter alltid negativ. Mer pengar har betalats ut än vad som behövts hämtas in från ägarna och långivarna, vilket betyder att bolagets verksamhet i sig genererar tillräckligt med likvida medel, det är alltså att betrakta som en kassako eller en riktig pengamaskin i det läget. Skulle kassaflödet från Finansieringsverksamheten vara positiv något år behöver självklart inte det vara dåligt, bolaget kanske ska köpa upp en konkurrent eller investera i en ny modern produktionsanläggning vilket kräver väldigt mycket pengar. I det fallet har kanske stora lån tagits upp, vilket blir en pluspost i kassaflödesanalysen, då det ökar bolagets likvida medel. Det är som alltid viktigt att försöka fördjupa sig i vad pengarna har gått till för investeringar. 

Kassaflödet kan sägas vara bland de mest intressanta för den som är långsiktig investerare i bolag med stabil utdelningstillväxt. Utdelningen sker med riktiga pengar, vilket betyder att bolaget måste ha fått in dessa på något sätt. ”Dividends don´t lie” – utdelningar ljuger inte, brukar man säga. Bolaget måste på något sätt ha fått in de pengar de delar ut till ägarna (förhoppningsvis inte från lån). Bara för att ett bolag visar på ett bra resultat är det inte säkert att kunderna har betalat för sig. Om intäkterna är stora betyder alltså inte det att det är säkert att bolagets ”konton” med pengar har ökat i samma utsträckning. Risken är att kunderna inte betalar för sig och att det uppstår kundförluster. Att då svart på vitt se i kassaflödesanalysen att bolaget verkligen genererar tillräckligt med likvida medel är ett styrketecken för den som väljer att investera i bolaget. För att bolaget man är intresserad av att investera i ska anses vara sunt är det viktigt att även dess kunder är friska bolag som klarar av att betala för sig.

Som exempel skulle ett bolags kassaflödesanalys kunna se ut på följande sätt:

Operativa verksamheten: +15 mdr
Investeringsverksamheten – 6 mdr
Finansieringsverksamheten – 7 mdr

Årets kassaflöde: +2 mdr

Jag hoppas att denna genomgång av ett bolags räkenskaper har givit dig lite nyttig information om bolagets tre externa rapporter, Resultaträkningen, Balansräkningen samt Kassaflödesanalysen, vilket alla som investerar i aktier bör studera noggrant hos de bolag man finner intressanta.