Jag INVESTERAR, alltså kommer jag blir FRI, Del 18, (Ta hand om din privatekonomi:2)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)

Innehållsförteckning

Föregående del

Den genomsnittlige familjen kan spara åtskilliga tusenlappar per år genom att fatta några enkla beslut när det gäller sin privatekonomi. Idag finns det egentligen inga ursäkter för att inte bli sin egen oberoende privatekonomiska rådgivare. Trots det är de rent psykologiska hindren stora hos många, bland annat för att det handlar om pengar, vilka många sätter ett orimligt högt värde på. ”Tänk om jag förlorar de 200 000 kr jag har sparat i min storbanks dyra aktiefonder genom att fatta ett eget beslut om att förvalta mina pengar själv?” ”Vad jobbigt att behöva öppna ett nytt ISK hos en ny aktör och föra över mina pengar för att köpa egna aktier”, trots att man sparar in  kanske 3 000 kr per år enbart i förvaltningsavgifter. Vi ska inte ens tala om hur mycket detta beslut kommer bespara en person under 25 års tid – då kanske du slutar att läsa och direkt fattar beslut om att bryta den dåliga trenden med dyra investeringsprodukter. Det finns två vanliga psykologiska faktorer som gör att den genomsnittlige bankkunden blir trögrörlig. Dels är det risken man känner för att man kommer ångra sig i framtiden som en effekt av det beslut man tar idag. Alla har säkert varit med om att fatta ett beslut, om egentligen vad som helst, som man sedan har ångrat. Den känslan är inte trevlig och många är beredda att göra mer eller mindre vad som helst för att undvika att uppleva det igen. Tryggheten att hålla kvar vid sina invanda rutiner och sättet att hantera sina pengar kan vara nästan ovärderlig för vissa. (För mer på temat investeringar och psykologi se min recension av boken "The Psychology of Investing") 

Det är lätt att låsa sig fast i ett visst mönster som man har skapat kring något i sitt liv. Bara för att man för länge sedan har tagit ett visst beslut och därför alltid gjort något på ett visst sätt tror man att det är det naturliga sättet att agera på. Att kunna tänka i nya banor och sluta att fästa sig vid det sättet på vilket man ser som naturligt, är viktigt att göra. Det kan exempelvis handla om att man idag bara sparar sina pengar på ett vanligt bankkonto, i en dyr fond eller att man alltid gör av med hela lönen på mestadels onödig konsumtion. Ett förändrat tankesätt när det gäller den egna privata ekonomin är förmodligen det första steget för många att ta. Att våga tänka utanför sina ramar, mönster och rutiner – helt enkelt ”outside the box”. Den som vill, och sedan även lyckas, åstadkomma något som gör skillnad och skapar bättre förutsättningar för en själv, är den som vågar tänka på ett annat sätt jämfört med flocken och inte förlitar sig på att de andra alltid har rätt.

Framtiden är, och kommer alltid att vara, den främsta spänningen i livet, eftersom den är helt osäker. Har man rutiner och lever vecka efter vecka på samma sätt fungerar det således som en försvarsmekanism mot att behöva oroa sig över framtiden. Vet man vad man kommer göra under varje dag nästa vecka har man ett problem mindre att fundera över. Priset för den här egentligen falska tryggheten är väldigt hög, framförallt om man är fast i ett dåligt och dyrt sparande/investerande. Rutinerna fungerar till stor del som ett hinder för att uppnå mer långvariga och bättre resultat i sitt liv. Det är man själv som skapar dessa rutiner och väljer att se dem som något allmängiltigt i sitt liv. Hade man fattat andra beslut tidigare i sitt liv, exempelvis gällande bostad, privatekonomin, investeringar, studier, arbete, intressen med mera hade man haft andra rutiner och således hade de ansetts vara det naturliga i ens liv. Den enda som skapar invanda mönster och rutiner är du själv, vilket samtidigt betyder att det endast är du själv som kan bryta dem.

Den andra huvudsakliga psykologiska faktorn när det gäller investeringar är att förluster, i det här fallet i form av pengar, skapar betydligt större negativ påverkan på ens humör än vad en lika stor vinst skapar glädje. Risken för att förlora pengar låter många styra livet till att värdera trygghet så pass högt att man aldrig inser värdet av att våga agera utanför ramen man byggt upp sitt liv kring. Man skulle kanske aldrig våga köpa aktier med tanke på vilka kriser marknaden har varit med om under det senaste decenniet. Om aktiekursen går ner kommer man dels känna av en förlust (egentligen teoretisk förlust om man inte säljer) och känna ånger för att man fattade detta, vad man tror, dåliga beslutet att köpa aktier. ”Det hade varit mycket bättre att ha pengarna på bankkontot med 1 % i säker ränta”, hade många förmodligen tänkt i en sådan situation, även om man investerar på väldigt lång sikt och således inte behöver paniksälja aktierna.

Hade man 100 000 kr på sitt konto igår och idag har fått lön och betalat räkningar samt lagt undan pengar till de nödvändiga kostnaderna under månaden, vilket har ökat kontos storlek med 10 000 kr, vänjer man sig ganska snabbt vid att det naturliga är att man har 110 000 kr. Den som är riskaversiv men ändå köper aktier för dessa 10 000 kr skulle, om aktierna sjönk till 9 000 kr, tänka att det var ett riktigt dåligt beslut att använda pengarna för att köpa aktier och sälja dem. Har man ingen tydlig långsiktig plan för sitt investerande och istället tror att man ska göra snabba aktieklipp är risken stor att man paniksäljer i det här fallet. Den som vet med sig att marknaden inte alltid är rationell och har en investeringshorisont som nästan är oändligt lång kommer inte behöva känna och agera på det här sättet. Den personen vet att genom att investera i stabila företag med tillväxt i aktieutdelningen kommer han kunna tacka sig själv i framtiden för de besluten att investera han tog idag.

Nästa del