söndag 3 augusti 2014

Gratis e-bok om aktieinvestering, del 2 (6)

Nedan följer den andra delen i min e-bok/skrift om aktieinvestering, aktieutdelningar och att bygga sin egen utdelningsmaskin. Boken är tänkt att väcka intresse, ge motivation och inspiration samt konkreta förslag och exempel på hur man kan agera när det gäller sitt sätt att tänka när det kommer till pengar och investeringar. Hoppas att ni finner den givande! 


Ta hand om din privatekonomi

Det är viktigt att notera att jag inte är bunden till något företag eller organisation av något slag. Det är upp till var och en att själv avgöra vilken mäklare det är bäst att vara kund hos när man ska göra sina aktieaffärer. Det som är viktigt när det är dags att välja vilken mäklare man ska göra sina första aktieaffärer hos är att jämföra vilka villkor som gäller för att handla aktier i ett investeringssparkonto. Detta för att ISK är det bästa alternativet om man följer den strategin som jag behandlar i boken. Det går givetvis att ha ett ISK hos flera aktörer, vilket skulle kunna vara motiverat när man kommer upp i en aktieportfölj av stor storlek, egentligen bara som en säkerhetsåtgärd eftersom det får anses nästan osannolikt att någon av de större aktörerna skulle gå i konkurs och samtidigt ha skapat sådan oreda att det inte går att skilja på vem som står som ägare för vilka aktier, vilket de givetvis har skyldighet att göra.

Det jag nu vill visa och övertyga dig som läsare om är hur lätt det idag är att bli sin egen oberoende ekonomiska rådgivare och att det faktiskt är enkelt, billigt och kul att ta hand om sina pengar och att se dem växa år efter år och generera mer och mer utdelningar. För den som drömmer om att bli friare och få mer tid över till att göra andra saker i livet än att bara förvärvsarbeta finns det alla möjligheter i världen att skapa sig det livet. Den typen av aktieinvesteringar som denna bok förespråkar har jag en känsla av nästan är en dold hemlighet för många svenskar, som finansvärlden inte vill att man ska känna till. Detta eftersom de går miste om kapital att förvalta och tjäna förvaltningsavgifter och transaktionskostnader på om alla börjar förvalta sina egna aktieportföljer.

Om folk skulle inse vilket högt pris de betalar för att låta något vinstdrivande företag förvalta deras pengar skulle vem som helst kunna bli fri betydligt snabbare än i den takt som nu sker, då man själv kommer erhålla en betydligt högre avkastning när man själv förvaltar sina pengar. Inser man värdet av långsiktighet, utdelningar och ränta-på-ränta effekten kommer man kunna åstadkomma underverk när det gäller sitt liv och sin privatekonomi.

Även den som inte har någon tidigare erfarenhet av att själv investera sina pengar, vilket samtidigt är den som har mest att vinna på att bryta sitt mönster med att spara i dyra fonder eller ha pengarna på bankkonton utan ränta, kommer inse det stora värdet av att inte låta någon säljare förvalta ens pengar. Det är med all rätt som ränta-på-ränta effekten har kallats för världens åttonde underverk och av Benjamin Franklin lär ha beskrivits på följande sätt: ”Money makes money, and the money that the money makes, makes more money”. Sambandet mellan ränta-på-ränta, långsiktiga aktieinvesteringar och utdelningstillväxt kommer att illustreras flera gånger och utgör grunden i byggandet av utdelningsmaskinen.

Den investeringsstrategi som denna bok behandlar är till för den idag passiva investeraren som inte har insett att aktieinvesteringar inte behöver vara riskfyllt och att det idag är billigt och enkelt att bygga upp sin egen aktieportfölj. Investeringar i aktier med utdelningstillväxt är ett tryggt sätt att få pengarna att växa stadigt– helt fritt från årlig förvaltningsavgift.

Det faktum att många inte känner till vilka ypperliga möjligheter som idag finns när det gäller att få bättre avkastning på sina pengar jämfört med att ha dem på banken eller i en dyr fond, gör istället de flesta personer till helt passiva investerare i den bemärkelsen att de väljer att ha ett månatligt sparande i fonder. Förr var det kanske ett gångbart alternativ, men med tanke på de möjligheter man idag har som privatperson när det gäller att hantera sin egen ekonomi är det bara en ursäkt för att inte ha motivationen eller den lilla kunskapen som krävs för att ta mer ansvar för sin privatekonomi. Det kommer senare framgå hur mycket bättre det är för den genomsnittlige personen att själv bygga upp sin egen aktieportfölj jämfört med att ha pengarna i dyra fonder.

Förmodligen är det lätt att inte inse värdet av att ha en långsiktig aktiestrategi, eftersom många tror att aktier är ett väldigt riskfyllt sätt att investera sina pengar på. Säkert är det många som under flera år investerat ett belopp varje månad i en aktiefond och således är utsatt för börsens svängningar, till ett högt pris. Det är dock fel att tänka att alternativet till en aktiefond är att investera i aktier i ett (1) bolag. Det innebär såklart en väldigt hög risk. Det man istället ska göra är att bygga upp sin egen aktieportfölj, vilket dels är billigt samt inte årligen belastas med en förvaltningsavgift. Sedan år 2012 utgår det även en fondskatt, vilket ytterligare ger incitament till att inte ha sina pengar i fonder på en vanlig depå. Den uppgår till 0,4 % på fondinnehavet, och beskattas som all annan inkomst i inkomstslaget kapital, med 30 %. Det betyder att 0,12 % årligen betalas i skatt på vanligt fondsparande. För att bryta sin dåliga trend och istället börja investera själv handlar det helt enkelt om att sätta sina pengar i arbete på ett sätt som är långsiktigt hållbart och samtidigt är tryggt och billigt. Följer man den strategin kommer man inte behöva oroa sig över att man hör på nyheterna att börsen har sjunkit med 3 % under dagen eller att det råder en allmän börsoro. Har man bestämt sig för att investera i stabila företag med stabil utdelningstillväxt och har en investeringshorisont på exempelvis 15 år finns det ingen anledning att oroa sig över börsens kortsiktiga svängningar.  

Den genomsnittlige familjen kan spara åtskilliga tusenlappar per år genom att fatta några enkla beslut när det gäller sin privatekonomi. Idag finns det egentligen inga ursäkter för att inte bli sin egen oberoende privatekonomiska rådgivare. Trots det är de rent psykologiska hindren stora hos många, bland annat för att det handlar om pengar, vilka många sätter ett orimligt högt värde på. ”Tänk om jag förlorar de 200 000 kr jag har sparat i min storbanks dyra aktiefonder genom att fatta ett eget beslut om att förvalta mina pengar själv?” ”Vad jobbigt att behöva öppna ett nytt ISK hos en ny aktör och föra över mina pengar för att köpa egna aktier”, trots att man sparar in  kanske 3 000 kr per år enbart i förvaltningsavgifter. Vi ska inte ens tala om hur mycket detta beslut kommer bespara en person under 25 års tid – då kanske du slutar att läsa och direkt fattar beslut om att bryta den dåliga trenden med dyra investeringsprodukter. Det finns två vanliga psykologiska faktorer som gör att den genomsnittlige bankkunden blir trögrörlig. Dels är det risken man känner för att man kommer ångra sig i framtiden som en effekt av det beslut man tar idag. Alla har säkert varit med om att fatta ett beslut, om egentligen vad som helst, som man sedan har ångrat. Den känslan är inte trevlig och många är beredda att göra mer eller mindre vad som helst för att undvika att uppleva det igen. Tryggheten att hålla kvar vid sina invanda rutiner och sättet att hantera sina pengar kan vara nästan ovärderlig för vissa. (För mer på temat investeringar och psykologi se min recension av boken "The Psychology of Investing") 

Det är lätt att låsa sig fast i ett visst mönster som man har skapat kring något i sitt liv. Bara för att man för länge sedan har tagit ett visst beslut och därför alltid gjort något på ett visst sätt tror man att det är det naturliga sättet att agera på. Att kunna tänka i nya banor och sluta att fästa sig vid det sättet på vilket man ser som naturligt, är viktigt att göra. Det kan exempelvis handla om att man idag bara sparar sina pengar på ett vanligt bankkonto, i en dyr fond eller att man alltid gör av med hela lönen på mestadels onödig konsumtion. Ett förändrat tankesätt när det gäller den egna privata ekonomin är förmodligen det första steget för många att ta. Att våga tänka utanför sina ramar, mönster och rutiner – helt enkelt ”outside the box”. Den som vill, och sedan även lyckas, åstadkomma något som gör skillnad och skapar bättre förutsättningar för en själv, är den som vågar tänka på ett annat sätt jämfört med flocken och inte förlitar sig på att de andra alltid har rätt.

Framtiden är, och kommer alltid att vara, den främsta spänningen i livet, eftersom den är helt osäker. Har man rutiner och lever vecka efter vecka på samma sätt fungerar det således som en försvarsmekanism mot att behöva oroa sig över framtiden. Vet man vad man kommer göra under varje dag nästa vecka har man ett problem mindre att fundera över. Priset för den här egentligen falska tryggheten är väldigt hög, framförallt om man är fast i ett dåligt och dyrt sparande/investerande. Rutinerna fungerar till stor del som ett hinder för att uppnå mer långvariga och bättre resultat i sitt liv. Det är man själv som skapar dessa rutiner och väljer att se dem som något allmängiltigt i sitt liv. Hade man fattat andra beslut tidigare i sitt liv, exempelvis gällande bostad, privatekonomin, investeringar, studier, arbete, intressen med mera hade man haft andra rutiner och således hade de ansetts vara det naturliga i ens liv. Den enda som skapar invanda mönster och rutiner är du själv, vilket samtidigt betyder att det endast är du själv som kan bryta dem.

Den andra huvudsakliga psykologiska faktorn när det gäller investeringar är att förluster, i det här fallet i form av pengar, skapar betydligt större negativ påverkan på ens humör än vad en lika stor vinst skapar glädje. Risken för att förlora pengar låter många styra livet till att värdera trygghet så pass högt att man aldrig inser värdet av att våga agera utanför ramen man byggt upp sitt liv kring. Man skulle kanske aldrig våga köpa aktier med tanke på vilka kriser marknaden har varit med om under det senaste decenniet. Om aktiekursen går ner kommer man dels känna av en förlust (egentligen teoretisk förlust om man inte säljer) och känna ånger för att man fattade detta, vad man tror, dåliga beslutet att köpa aktier. ”Det hade varit mycket bättre att ha pengarna på bankkontot med 1 % i säker ränta”, hade många förmodligen tänkt i en sådan situation, även om man investerar på väldigt lång sikt och således inte behöver paniksälja aktierna.

Hade man 100 000 kr på sitt konto igår och idag har fått lön och betalat räkningar samt lagt undan pengar till de nödvändiga kostnaderna under månaden, vilket har ökat kontos storlek med 10 000 kr, vänjer man sig ganska snabbt vid att det naturliga är att man har 110 000 kr. Den som är riskaversiv men ändå köper aktier för dessa 10 000 kr skulle, om aktierna sjönk till 9 000 kr, tänka att det var ett riktigt dåligt beslut att använda pengarna för att köpa aktier och sälja dem. Har man ingen tydlig långsiktig plan för sitt investerande och istället tror att man ska göra snabba aktieklipp är risken stor att man paniksäljer i det här fallet. Den som vet med sig att marknaden inte alltid är rationell och har en investeringshorisont som nästan är oändligt lång kommer inte behöva känna och agera på det här sättet. Den personen vet att genom att investera i stabila företag med tillväxt i aktieutdelningen kommer han kunna tacka sig själv i framtiden för de besluten att investera han tog idag.

Att se aktier som en homogen grupp av investeringar är så långt ifrån sanningen man kan komma. Att se aktieägande som något kortsiktigt är också det i grunden fel för den genomsnittlige investeraren som idag främst har sina pengar på bankkonto och i fonder. Om man behöver använda en viss del av sina pengar om 20 år från idag kan man inte se det på det sättet att äga en godtyckligt vald aktie, som man paniksäljer efter en månad om den sjunkit med 20 % är ett substitut, alltså likvärdigt alternativ, till att ha pengarna liggandes på ett bankkonto med 1,5 % i ränta. Ska man använda pengarna inom en kort tidsperiod, säg ett år, är det givetvis bäst att investera pengarna i något som är säkert och räntebärande. Har man dock en summa pengar som man vet att man inte kommer behöva konsumera under de närmaste fem, tio åren eller helst ännu fler år, gör man rätt i att bygga upp sin egen utdelningsmaskin, bestående av aktier i flera företag.

Bor man idag på ett ställe där man tänkt bo kvar länge och enkelt kan göra en tydlig översikt av sin privatekonomi har man utomordentligt goda möjligheter att bygg upp en respektabel utdelningsmaskin och med tiden skapa sig mer och mer frihet. Tänk dig själv att du får 100 000 kr i utdelningar från dina aktier under det här året. Tänkt dig sedan att detta belopp nästa år ökar till 110 000 kr, tack vare att du för 15 år sedan tog beslutet att månatligen investera en del av lönen i aktier med stabil utdelningstillväxt. Utan att göra några nyinvesteringar kan du se fram emot en utdelning på 200 000 kr per år redan om drygt sju år eftersom utdelningarna årligen ökar med 10 % i det här fallet. Det är en försmak på vad stabila aktier med utdelningstillväxt kombinerat med ränta-på-ränta effekten kan åstadkomma.

Det är viktigt att inse att äga aktier i företaget x inte är detsamma som att äga aktier i företaget y. Att äga aktier i ett bioteknikföretag som aldrig har gjort vinst och förlitar hela sin framtida existens på att deras forskning ska leda fram till ett läkemedel som godkänns över hela världen och bli en världssuccé är inte detsamma som att äga aktier i H&M som säljer kläder över hela världen i sina 2 800 butiker. Det är heller inte samma sak att enbart äga aktier i H&M som att äga aktier i 16 olika företag i åtta olika branscher som är exponerade mot olika delar av världen.

För att få en försmak på det fenomen jag hittills talat så gott om, ränta-på-ränta, kan man fråga sig hur mycket en investerad tusenlapp i räntebärande med 3,5 % årlig avkastning växer till jämfört med en investering på börsen med den dubbla årliga avkastningen, 7 %, under en 45-årsperiod (vilket för övrigt är en låg skattning av börsens långsiktiga avkastning). Att man har en årlig avkastning som är dubbelt så hög, 7 % jämfört med 3,5 %, kommer självklart att få pengarna att växa till ett större belopp. Det är alla med på. Men blir det mycket större än det dubbla beloppet? Den investerade tusenlappen har med 3,5 % i årlig avkastning vuxit till 4 702 kr. Det dubbla beloppet av det hade således varit 9 404 kr. Men tusenlappen har faktiskt med den dubbla årliga avkastningen vuxit till hela 21 002 kr. Det är ungefär 4,5 gånger mer är 4 702 kr.

Vi antar nu en avkastning som är ytterligare 3,5 procentenheter större, alltså 10,5 % i årlig avkastning, vilket kan åstadkommas om den årliga aktieutdelningen återinvesteras. Denna avkastning är alltså tre gånger större än räntebärandets avkastning på 3,5 %. Med en årlig tillväxt på 10,5 % kommer tusenlappen efter 45 år ha ett värde på hela 89 393 kr. Det betyder att man med en tre gånger högre årlig avkastning kommer ha ett belopp som är 19 gånger större, efter 45 år. Det låter förmodligen förvånande för den som inte tidigare har bekantat sig med detta underverk.

Sammanfattning av kapitlet Ta hand om din privatekonomi



En försmak på aktieutdelningens magiska värld

Om man har ett något större belopp undansparat, säg 100 000 kr, hur kan man då få dessa pengar att generera ännu mer pengar på lång sikt, utan att riskera allt för mycket av dem? Dels kan man sätta in dem på ett konto och i dagsläget få cirka 1,75 % i ränta efter skatt på det bästa kontot med statlig insättningsgaranti. Det ger 1 750 kr per 100 000 kr, förutsatt att pengarna är insatta under ett års tid.

Istället för att ha pengarna i madrassen bör man absolut sätta in pengarna för att få ränta. Finns det då något annat sätt att få pengarna att generera någon form av inbetalning till ens konto under året? Ja, det går att investera i aktier som delar ut pengar varje år till sina ägare. Det är framförallt två saker som en investerare vill åt när han investerar i aktier. Dels är det aktiens ökade värde i takt med att företaget växer, vilket förhoppningsvis återspeglas i en stigande aktiekurs, samt den årliga utdelningen ägarna erhåller. Det finns ett ganska stort urval av aktier, dels i Sverige, men även internationellt, som årligen delar ut pengar till sina aktieägare.

Det skulle givetvis gå att ha en kombination av aktier och räntebärande beroende på vilken avkastning man vill ha. På kort sikt, upp till något år, är det mest motiverat att ha pengarna i en säker ränteplacering för att inte riskera att tvingas sälja aktierna mitt i en kraftig nedgång när man behöver pengarna. På längre sikt är det istället mer motiverat att ha en stor del av sina pengar investerade i aktier. En del som förmodligen är större än vad du tror.

När det handlar om aktier är det direktavkastningen som är intressant, vilket motsvarar en slags ränta. Om en aktie handlas till 100 kr och den delar ut 4 kr under året får aktieägaren alltså 4 % i ”ränta” på dessa pengar. Är utdelningen lägre, exempelvis 3 kr, erhålls således en lägre ränta, i detta fall 3 %. Skulle utdelningen per aktie vara högre, exempelvis 6 kr, kommer även direktavkastningen att vara högre, i det här fallet 6 %. Direktavkastningen påverkas givetvis även av aktiekursen vid en oförändrad utdelning. Är utdelningen 4 kr per aktie och aktien idag handlas för 80 kr kommer direktavkastningen uppgå till 5 % och om kursen ett halvår senare stigit till 120 kr kommer direktavkastningen ha sjunkit till 3,33 %. Varför då inte investera alla sina pengar i de aktierna som har den högsta direktavkastningen? Vissa aktier har en riktigt hög direktavkastning på bortåt 10 %, det är betydligt mer än de flesta andra aktier och klart bättre än bankräntan. Det verkar helt klart lockande, men se upp.

Det är såklart större risk att investera i aktier jämfört med att sätta in pengarna på ett vanligt bankkonto, i huvudsak på kort sikt. Banksparande är en sparform och ingen egentlig investering eftersom det belopp man sätter in inte kan öka i värde. Det finns en ännu större risk med att investera enbart i de aktier som har en hög direktavkastning. En hög direktavkastning kan bero på att företaget har gått allt sämre den sista tiden och att framtidsutsikterna inte ser allt för ljusa ut. Detta har kanske gjort att aktiekursen sjunkit till en betydligt lägre nivå än innan. Om en aktie delar ut 3 kr och för ett halvår sedan handlades till 100 kr hade den en direktavkastning på 3 %. Om nu kursen halverats till 50 kr kommer aktien vid samma utdelning ha en direktavkastning på 6 %. Om kursen fortsätter nedåt är det dumt att jaga den höga direktavkastningen. Att förlora exempelvis 10 kr i kursnedgång för att få en utdelning på 3 kr är inte ett långsiktigt rationellt beteende. 

Om det går allt sämre för företaget är samtidigt risken överhängande att utdelningen, som året innan var på 3 kr, minskar eller helt uteblir det kommande året. För att företaget ska kunna dela ut pengar till ägarna måste företaget göra tillräckligt stor vinst och framförallt ha de pengar som krävs. Det är ibland väldigt farligt att fånga en fallande kniv, vilket man brukar tala om i sådana här sammanhang. Med det menas det att det är fullt möjligt även för en aktie som gått ner 50 % att gå ner ytterligare 50 %. Har kursen stått i 100 kr nyligen och idag handlas till 50 kr är det fullt möjligt att den sjunker till 25 kr, framförallt om det är ett företag som bevisligen har problem.

Skulle utdelningen vara 3 kr och aktiekursen 25 kr kommer direktavkastningen uppgå till hela 12 %. Istället för att låta sig lockas av den höga direktavkastningen bör man dra öronen åt sig och ana att något illavarslande är på gång eller har inträffat. Det är trots allt väldigt viktigt som investerare att man först ser till att kapitalet bevarar sitt värde och sedan att kapitalet växer, antingen genom att erhålla utdelningar eller att kursen stiger i takt med att företaget växer och genererar allt större vinster. Som Warren Buffett brukar uttrycka det när det gäller investeringar: ”Regel nr 1 är att inte förlora sina pengar. Regel nr 2 är att aldrig glömma bort regel nr 1”  

Det är trots allt ett företag man investerar i och detta företag har presterat historiskt på ett visst sätt. Det innebär att det har en viss historik att visa upp som man bättre kan grunda sina investeringsbeslut på. Den utdelningen som aktieägaren fick det föregående året kanske kommer att skilja sig jämfört med vad aktieägaren får i år. Om det bevisligen gått dålig för företaget och det är risk för att det kommer hålla i sig långsiktigt, vilket gjort att aktiekursen gått ned från 100 kr till 25 kr, är det stor risk att vinsten per aktie blir kraftigt lägre under det innevarande året och utdelningen sänks med stor sannolikhet eller än värre så, uteblir helt. Aktier med en väldigt hög direktavkastning ska en långsiktig utdelningsinvesterare undvika.

Hänger utdelningen starkt ihop med vinsten per aktie under året och den tenderar att svänga ganska mycket, kommer så även ske med utdelningen. Det gör att utdelningen ena året kanske blir 3 kr per aktie, nästa år 4 kr per aktie för att sedan bli endast 2 kr per aktie. Det ger ingen direkt säkerhet ur investerarens perspektiv som vill erhålla en stabil utdelning år efter år som även ska växa. De flesta företag har en utdelningspolicy som kan gå ut på att de exempelvis ska dela ut minst 40 % av sin vinst till ägarna. Verkar de i en konjunkturkänslig bransch och inte har någon historik av stadigt ökande utdelningar skapar det en ganska stor osäkerhet kring hur stor utdelning, alltså vilken ”årsränta”, investeraren kommer att erhålla nästa gång det är dags för utdelning och för den delen ännu mer osäkerhet vad gäller utdelningen om två, fem, tio, tjugo år och så vidare. Inte heller dessa aktier är utdelningsinvesterare med fokus på sstabil utdelningstillväxt intresserade av. Ett exempel på en sådan aktie illustreras nedan:

Osäker utdelning
Finns det då något som gör att man som investerare kan känna mer tilltro till att utdelningen är relativt lätt att prognostisera och således inte behöver oroa sig över hur mycket som kommer delas ut nästa gång? Har företaget uppvisat en lång historik med stigande vinster och stigande utdelningar till aktieägarna under en längre period ger det en trygghet i form av att det verkar som att ledningen har som mål att år efter år höja utdelningen, vilket möjliggörs genom ökade vinster och kassaflöden. Det gör det mindre riskfyllt för investerarna att äga aktien långsiktigt då det inte skapas lika stora svängningar i aktiekursen och utdelningen. Har företaget delat ut pengar varje år under de senaste 20 åren och samtidigt även varje år höjt utdelningen kan det antas att vinsten per aktie har ökat stadigt och att företaget är moget och verkar i en mogen bransch. Den typ av aktier som är intressant att investera i långsiktigt för utdelningsinvesterare är således aktier där utdelningen år efter år ökar, enligt följande:

Stabil utdelningstillväxt,  10 % per år
Förutsatt att det finns företag som uppfyller detta kriterium kan man alltså få en stabil utdelning vilken man relativt säkert kan prognostisera storleken på. Finns det då några sådana börsnoterade företag runt om i världen? Till vår stora glädje kan vi konstatera att det faktiskt gör det! Dessa företag har ofta en ganska låg direktavkastning. Det handlar vanligtvis om aktier som ger en direktavkastning på i storleksordningen 3-3,5 %. Det är dock inte den siffran som är den främsta faktorn vi är intresserade av. Nuläget är inte lika intressant som de långsiktiga utsikterna vad gäller utdelningstillväxten.  Se tidigare inlägg för exempel på aktier som har en lång historik av stadigt ökande utdelningar.

Det intressanta för den som bygger sin egen utdelningsmaskin är vilken utdelning per aktie som kan väntas i framtiden. Det här med utdelning kombinerat med ränta-på-ränta är faktiskt en väldigt spännande kombination. Om företaget årligen ökar utdelningen med 10 % kommer utdelningen om drygt sju år ha fördubblats. Är det idag ett företag som delar ut 4,5 kr per aktie och aktiekursen är 150 kr, vilket ger en direktavkastning i dagsläget på 3 %, och utdelningen per aktie om sju år har fördubblats till 9 kr, kommer alltså direktavkastningen på det belopp man först köpte aktien för uppgå till 6 %. Det börjar ju faktiskt likna något. Äger man aktien i ytterligare drygt sju år kommer utdelningen återigen att ha fördubblats, den här gången till 18 kr. Att investera i aktier av den här typen är grunden i byggandet av den långsiktiga utdelningsmaskinen, vilket alltså är enkelt, billigt och utan några årliga förvaltningsavgifter.

Att enbart göra en ögonblicksbild och inte ta hänsyn till vad man kan vänta sig i framtiden när det gäller utdelningar blir ett kostsamt misstag. De stora värdena finns i att återinvestera utdelningen samt att utdelningen årligen ökar. Vilket vi tidigare har konstaterat gör ränta-på-ränta effekten underverk med tiden och den fungerar bevisligen även när det gäller utdelningstillväxt. En låg direktavkastning kombinerat med en hög utdelningstillväxt är ofta bättre än en hög direktavkastning kombinerat med en låg utdelningstillväxt. En aktie som idag har en direktavkastning på 5 % och årligen ökar den med 5 % kommer att fördubbla utdelningen efter 14 år. Utdelningen på det ursprungliga aktieköpet är således i detta fall 10 % efter 14 år. Har aktien en direktavkastning på 3 % idag och årligen ökar utdelningen med 10 % kommer aktien efter 14 år ge en direktavkastning på det ursprungligen investerade beloppet på 11,39 %. Den som väntar ytterligare 14 år under dessa förutsättningar kommer i det första fallet ha en direktavkastning på det ursprungligen investerade beloppet på 19,6 % och i det andra fallet på 43,3 %. Återigen är det viktigt att poängtera att det inte går att fatta sitt beslut efter en ögonblicksbild av läget idag, det kommer stå en dyrt i framtiden. För den långsiktiga investeraren är utdelningstillväxten den viktigaste faktorn att ta hänsyn till, det är den som skapar underverk. 

Utdelningstillväxt 14 år
Utdelningstillväxt 28 år
Det faktum att man kanske kommer tvingas vänta tio år innan man har en direktavkastning på den ursprungliga investeringen som man blir imponerad över får man inte låta sig skrämmas över och tänka att man lika gärna kan vara passiv i sitt förhållande till investeringar och ha sina pengar på ett bankkonto. Om någon känner till ett bankkonto som har 3 % i ränta idag och lovar att varje år höja räntan med 10 % per år skulle den personen göra ett bra klipp långsiktigt genom att sätta in sina pengar där. Tänker man endast utifrån direktavkastningen idag kommer man gå miste om en viktig faktor som på sikt kommer belöna en – tillväxt.

Pengar är en ultimat byggsten för att uppnå det man alltid har drömt om i livet och för att skapa extra inkomster. Bara det faktum att man bryter sig loss från de dyra passiva fonderna man förmodligen äger idag, kommer göra stor skillnad på den avkastning man kommer erhålla från sina investeringar. Nu har förmodligen även den oinvigde i utdelningars och ränta-på-ränta effektens magiska värld fått sig en tankeställare om vad som faktiskt går att åstadkomma genom att investera långsiktigt i aktier med utdelningstillväxt. 

Anledningar till att bygga upp en egen utdelningsmaskin

Fem gyllene faktorer



Börja bygga din egen utdelningsmaskin med utdelningstillväxt

Har man ett Bank-ID kan man direkt, på bara några minuter, starta upp ett nytt konto hos någon av nätmäklarna, Avanza och Nordnet, direkt via sin dator. På så sätt slipper man hålla på med att skriva ut papper, skicka in och hämta ut koder på posten med mera. Det är helt enkelt smidigare idag än någonsin tidigare att påbörja sin resa mot friheten. Ett Bank-ID skaffar man enkelt via sin Internetbank. Har man inte skaffat Internetbank ännu får man ta sig till sitt närmaste bankkontor där det på några minuter går att få en bankdosa för att kunna använda sin banks Internetbank. När bankdosan är införskaffad kan man enkelt skaffa Bank-ID. Det är idag väldigt många som redan har skaffat Internetbank, vilket gör att det för många endast är ett väldigt litet steg som krävs för att komma igång med att investera i aktier och börja byggandet av utdelningsmaskinen som i framtiden ska generera pengar så att du ska kunna bli fri.

Den del av lönen man investerar varje månad kan inte bara helt apropå investeras i en enskild aktie som sedan förväntas ge en stadig inkomstökning år efter år. Det skulle innebära en stor risk om man valde att göra på det här sättet. Alla aktier är olika mycket riskfyllda. Det finns ett antal aktier som får sägas vara betydligt mer defensiva. Bland dessa kan det bland annat nämnas aktier som Axfood (äger matvarukedjorna Hemköp och Willys) samt H&M. Axfood är en defensiv aktie eftersom mat är något vi alltid kommer köpa, oavsett hur andra faktorer i samhället och omvärlden utvecklas som räntor, konjunktur, finanskriser med mera.

H&M är som alla vet ett företag som säljer kläder, och i viss mån även skönhetsprodukter och accessoarer. Kläder är även det en vara som människor runt om i världen alltid kommer att köpa, oavsett om det är stora kriser eller om man är arbetslös. Det faktum att H&M får betraktas som en kedja med relativt sett billiga kläder, gör att de inte är lika känsliga för försäljningsnedgångar då folk av olika anledningar får lägre disponibel inkomst. Det innebär snarare att dyrare märkeskläder säljs allt mindre då folk måste prioritera bland sina kostnader. En annan viktig faktor som gör att H&M får betraktas som ett defensivt företag är att de har hela 2 800 butiker i världen, per januari 2013. De har även som mål att växa med cirka 300 butiker per år under de kommande åren. De är representerade till stor del i Europa samt Nordamerika. H&M har under de senaste åren även öppnat butiker i länder i Asien, och nu ska de även att ge sig in på marknaderna i Sydamerika samt Afrika. Det faktum att de har butiker runt om i, mer eller mindre, hela världen gör att oavsett om försäljningen skulle minska i en stad, land eller till och med region, är de inte jättekänsliga för det.

Även om det finns relativt sett många H&M-butiker i Sverige i förhållande till befolkningen, kan man enkelt konstatera att de inte är jätteberoende av försäljningen i Sverige, då det faktiskt endast bor cirka 10 miljoner människor i landet. I Europa tillsammans med Nordamerika bor det cirka 1 miljard människor. H&M har historiskt sett varit en väldigt bra aktie för de som söker utdelningstillväxt. Företaget har dock de senaste tre åren haft samma storlek på utdelningen, vilket gör att de möts av en viss skepsis, framförallt för den som väljer att investera i aktier med utdelningstillväxt. Mellan åren 2001 och 2010 utvecklades H&M:s utdelning med en tillväxttakt på 30 % årligen. Denna siffra blir ganska hög då utdelningen år 2001 var ganska mycket lägre än år 2002. Räknat från 2002 till 2010 blir utdelningstillväxten istället 15,5 % per år, vilket är mer representativt. Utdelningstillväxten mellan 2001 och 2010 framgår tydligt i nedanstående diagram.

H&M Utdelning/aktie 2001 till 2010
Utdelningen har alltså legat still under år 2011 och år 2012, på 9,5 kr per aktie. Detta behöver absolut inte betyda att vi inte kommer få se några ökningar i utdelningen i framtiden. Det visar dock att diversifiering är en viktig faktor när det gäller att bygga upp en långsiktig portfölj med bra aktier med utdelningstillväxt, för att inte stå och falla med endast ett fåtal aktier. Höjs inte utdelningen under ett år är det givetvis negativt för stunden, men inte allt för allvarligt. Som alltid måste man som aktieinvesterare se sin investering väldigt långsiktigt. Väljer man att sälja en aktie för att utdelningen inte höjs exakt varje år är risken stor att man några år senare kan konstatera att utdelningen ligger på betydligt högre nivåer är då den tillfälligt stagnerade, vilket man alltså kommer gå miste om. Den som sålde H&M år 2003 för att utdelningen var lika hög som året innan har gått miste om kraftigt höjd utdelning och kursutveckling.

Skulle oturen vara framme och något av de företag man har investerat i sänker utdelningen, eller till och med helt uteblir med utdelningen, kan det drabba en väldigt hårt om man har som plan att under många år återinvestera utdelningen för att få utdelningsmaskinen att växa mer och mer för varje år. En av de viktigaste faktorerna för att bygga upp en så stor utdelningsmaskin som möjligt är just det faktum att aktierna varje år höjer utdelningen. Aktier med en historik av svängande utdelningar, där alltså sänkningar är lika vanligt som höjningar, vilket illustrerades i förra kapitlet, bör således undvikas. Att studera den historiska utdelningen i företaget är det enklaste sättet att skapa sig en bild av företagets utdelningshistorik.

För att uppnå ett så bra resultat som möjligt med den här utdelningstillväxtstrategin, behöver man även fokusera på aktier som är noterade i andra länder än Sverige. Det handlar i det här fallet bland annat om aktier noterade i våra nordiska grannländer, alltså Norge, Danmark samt Finland. Förutom dessa bör man investera en ganska stor del av sitt kapital i aktier noterade i USA och Kanada.

Då inställer sig givetvis frågan vad som gäller, kanske framförallt var det kostar, att investera i aktier som är noterade i dessa länder. Det låter kanske både komplicerat och dyrt? Våra båda svenska stora nätmäklare erbjuder handel med aktier noterade i våra nordiska grannländer till ungefär samma kostnad som det kostar att handla med svenska aktier. Detta innebär att det kostar cirka 39 kr att göra en köp- eller säljtransaktion med antingen svenska, norska, danska eller finska aktier. Det bör noteras att det är en väldigt låg avgift, eller courtage, som det även heter. Skulle man gå fysiskt till en bank för att köpa eller sälja aktier är courtaget minst 99 kr, ofta uppåt 200 kr. Det finns hos båda dessa aktörer även konton där courtaget är både billigare och dyrare, dock har de billigare kontona (där courtaget endast är 7 kr) den nackdelen att man inte kan äga aktierna i ett investeringssparkonto. Vad ett ISK är och varför man bör äga sina aktier i ett sådant konto förklaras i ett kommande kapitel.

Då återstår frågan vad som gäller med amerikanska och kanadensiska aktier, är dessa extra svåra och dyra att handla med? Måste man kanske ringa in sin order för att köpa dessa aktier eller besöka ett fysiskt kontor? Som tur är kan man handla med dessa aktier lika lätt som nordiska aktier, var man än befinner sig bara man har en Internetuppkoppling. Courtaget för att handla med amerikanska aktier är idag cirka 85 kr och för kanadensiska aktier får man betala 180 kr respektive 240 kr hos nätmäklarna. Det gör att man bör investera ett större belopp när man köper amerikanska aktier, och framförallt kanadensiska aktier, än när man investerar i aktier noterade i något av de nordiska länderna för att inte courtaget ska äta upp för stor del av investeringsbeloppet.

Att köpa aktier för 1 000 kr och betala 85 kr för det, alltså 8,5 %, är inte långsiktigt hållbart. Då man köper exempelvis amerikanska aktier bör man köpa för närmare 10 000 kr per gång. Det kan verka avskräckande, men när man inser att det faktiskt går att investera en stor del av lönen varje månad eller kvartal om man bara vill, samt att man under ett antal tillfällen per år erhåller stadigt ökande utdelningar som ska återinvesteras kommer det finnas flera tillfällen då större summor pengar ska sättas i arbete, framförallt när utdelningsmaskinen vuxit sig stor. En sak man bör notera när det gäller de kanadensiska aktierna är att de ibland är sekundärnoterade i USA, vilket innebär att aktierna även är upptagna till handel i USA. Det innebär att om man hittar en aktie noterad i Kanada som man är intresserad av att investera i bör man undersöka om den även finns noterad på någon av de amerikanska börserna, då man i så fall kan investera i företaget till ett lägre courtage.

Det faktum att det är relativt billigt och smidigt att handla med aktier bör inte leda till att man ska försöka satsa på att bli en kortsiktig ”trader”. Det bör istället utnyttjas till att bygga upp en långsiktig väldiversifierad aktieportfölj med rimligt stora investeringar varje gång, helst en gång per månad istället för att spara i dyra fonder månatligen. Då minimicourtaget för nordiska aktier är 39 kr kan man tänka att det totalt sett utgör 1 % av investeringsbeloppet om man köper aktier i ett visst företag för 3 900 kr. Köper man aktier för 5 000 kr per gång utgör courtaget endast 0,78 %. Man ska inte fastna vid att räkna på hur mycket courtaget utgör av köpet. Den huvudsakliga faktorn som är viktig att inse är att man inte betalar någon årlig förvaltningsavgift när man köper aktier, vilket annars är fallet med fonder, förutom de enstaka avgiftsfria fonder som finns. Om den genomsnittliga familjen i Sverige skulle sluta spara i dyra fonder och istället investera i egna aktier skulle de spara mycket pengar varje år. Den som investerar i egna aktier får hela avkastningen själv, både värdestegringen och utdelningen, och behöver inte dela med sig till någon annan. Jämför att betala 0,78 % vid ett enda tillfälle och sedan äga aktien i 15 år helt avgiftsfritt, med att årligen betala 1,5 % i förvaltningsavgift då man har pengarna i en fond. Skillnaden blir enormt stor på lång sikt. Att bygga upp sin egen aktieportfölj är alltså väldigt billigt, vilket bör utnyttjas.

Det går att diskutera fram och tillbaka om vad som bör vara minsta belopp att köpa aktier för vid ett enskilt tillfälle, för att inte courtaget ska utgöra en allt för stor del av investeringen. Ofta tycker jag mig notera att folk skriver att även om courtaget idag är väldigt lågt, bör man inte investera mindre än 10 000 kr till 15 000 kr per gång i ett företag. Detta kan bero på att dessa personer under en stor del av sin investeringskarriär har varit tvungna att handla med fasta börsposter. Börsposterna är sedan 2008 borttagna, vilket innebär att man idag helt fritt kan välja hur många aktier man vill köpa i ett visst bolag. Istället för att vara tvungen att handla aktier i börsposter till ett värde på i storleksordningen 10 000 till 20 000 kr, exempelvis 100 aktier i företaget A för 150 kr, alltså 15 000 kr för en börspost, kan man idag välja att köpa valfritt antal aktier i företaget A. Sedan avskaffandet av börsposterna är minsta handelspost en (1) aktie. Känner jag för att köpa 32 aktier i svenska Alfa Laval, 47 aktier i norska Gjensidige Forsikring, 26 aktier i finska Fortum eller 8 aktier i amerikanska Starbucks är det idag fullt möjligt. Aktiehandeln är väldigt flexibel i den bemärkelsen, vilket gör det möjligt att investera i världens bästa bolag även i liten skala som privatperson.

Har man 3 000 kr att investera i företaget A kan man köpa 3 000/150=20 aktier. Det går för den delen alltså även att köpa endast en (1) aktie i företaget om man så vill. Men då är det enkelt att konstatera att courtaget utgör en oproportionerligt stor andel av det investerade beloppet. I fallet med att aktien handlas till 150 kr skulle det krävas att aktien steg med 39/150=26 % bara för att man ska kunna täcka upp courtaget. Vill man vid något tillfälle senare sälja aktien kommer man att bli tvungen att betala 39 kr igen, vilket alltså sammantaget innebär att aktien måste stiga med mer än 50 % för att man ska kunna gå plus på aktieköpet.

Det kan vara en bra idé att ta en del av det belopp man idag har på sitt bankkonto eller i en fond och månatligen det kommande året investera en del av det beloppet tillsammans med ett belopp från lönen långsiktigt i aktier. Har man exempelvis 100 000 kr idag som man kan avvara långsiktigt till att investera i aktier skulle man kunna ta hälften av det, alltså 50 000 kr och bygga upp en grund med fem till tio olika aktier, alltså investera mellan 5 000 och 10 000 kr i varje aktie. De resterande 50 000 kr låter man ligga kvar på sitt bankkonto och tar en tolftedel varje månad det kommande året, alltså cirka 4 200 kr per månad, och tillsammans med den del av lönen man avsätter till att investera i aktier, exempelvis 4 000 kr, gör sina månatliga aktieinköp för dessa 8 200 kr. Det skapar möjlighet att köpa aktier i två olika nordiska företag, för 4 100 kr i varje, eller aktier i ett amerikanskt företag för en 8 200 kr, varje månad under det första året.

Det är en riktigt härlig känsla som uppstår när pengar i form av aktieutdelningar börjar komma in på kontot. De första pengarna kommer kanske in redan efter någon månad, beroende på när under året man köper aktierna samt i vilket land de är noterade. Även om det inte är mycket pengar till en början man får i utdelning vet man att beloppen varje år kommer att bli större och större, vilket innebär att resan till frihet blir allt kortare hela tiden. De tre, eller egentligen fyra faktorerna om man inkluderar nyinvesteringar, som gör att det långsiktigt kommer vara en bra strategi att investera i stora bolag med stabil utdelningstillväxt, är att utdelningarna varje år återinvesteras, vilket alltså betyder att man år efter år äger fler och fler aktier, att utdelningen höjs varje år för alla aktierna man äger samt att aktiekursen kommer att stiga då aktierna tenderar att handlas upp så att direktavkastningen är på en normal nivå för aktien.

Man vet att tiden kommer göra underverk och redan efter bara några år kommer de årliga inbetalningarna på kontot i form av utdelning från aktierna ha ökat markant. Har man redan från början bestämt sig att följa den här strategin är det bara att hålla sig till den och för varje år glädjas över att man valt att följa sin uppsatta strategi och med glädje ta emot pengarna som trillar in i ökande takt på kontot. När dessa sedan återinvesteras genom att köpa ännu fler aktier kan man vara på det klara med att detta beslut kommer leda till att det nästa år kommer in ett ännu större pengabelopp på kontot och näst nästa år ännu mer pengar. Detta åstadkoms alltså genom att man nästa år äger fler aktier, genom att årets utdelning återinvesterats och att man gjort nyinvesteringar, samt att varje aktie delar ut mer pengar än under det föregående året.

Även om många vill tjäna snabba pengar genom att investera sina pengar i aktier, är det få som lyckas riktigt bra med det. Ingen kan på förhand veta vilka aktier som kommer att gå upp eller ner den närmaste tiden. Skulle man bara köpa aktier utan att göra några närmare analyser eller utan att följa en långsiktig strategi är risken stor att man kommer sluta på plus/minus noll i slutändan, eller kanske till och med på minus. Det krävs väldigt mycket tid för att man ska kunna ha tillräckligt mycket koll på alla faktorer som påverkar aktiemarknaden. Även om det kan verka lite stressande när marknaden varje dag, eller egentligen varje sekund när börsen är öppen, svänger upp och ned med någon eller flera procent måste man hela tiden tänka tillbaka på att man följer en långsiktig utdelningsstrategi som kommer att löna sig i slutändan. Vad marknaden sätter för pris på en viss aktie just idag är inte något som är relevant för den som investerar på många års sikt. Det man ska tänka på är hur företaget man investerat i, som sådant, utvecklas. Om exempelvis fastighetsbolaget Castellums aktie under en dag sjunker med 2 %, har alltså marknaden rent krasst valt att sänka marknadsvärdet på företaget Castellum med 2 %, eller med en femtiondel. Nästa dag kan det motsatta hända, alltså att Castellum handlas upp med 2 %, utan att någon större nyhet om företaget kommit ut som skulle påverkar den långsiktiga synen på företaget.

Det är, när man investerar i aktier, viktigt att tänka på att det är ett verkligt företag man äger en del av. Oavsett om H&M:s aktiekurs en dag faller med 3 % har alla deras 2 800 butiker runt om i världen öppet och säljer kläder som vilken annan dag som helst. Det är därför, när det gäller så pass stora företag som den här strategin är avsedd att investera i, viktigt att man hela tiden är medveten om att marknadens aktörer inte alltid är rationella.

Det finns många känslor som påverkar köparna och säljarna på aktiemarknaden, däribland rädsla och girighet. Detta är en av orsakerna till att många väljer att köpa aktier när de har gått upp under en längre tid, för att sedan när aktien har börjat sjunka bli osäkra på sitt innehav och efter en tid sälja av allt. Ofta när aktien står i en väldigt låg kurs, känner man sig mer eller mindre tvungen att sälja för att begränsa förlusten. Det här är en av orsakerna till att många privata investerare som själva hanterar sin portfölj av aktier sällan presterar särskilt bra. Man köper helt enkelt när en aktie redan har stigit för mycket för att sedan sälja när den har sjunkit som mest. Det mest rationella vore givetvis att agera på det motsatta sättet, vilket skulle vara att köpa då aktien står lågt och sälja då aktien står högt. Som långsiktig investerare med aktier i stabila företag som årligen höjer utdelningen är man dock inte utsatt för att ta svåra beslut när det gäller att sälja sina aktier. Ska man äga sina aktier under flera decennier spelare det givetvis ingen roll om aktiekursen sjunker med 10 % den närmsta månaden efter köpet, det ger snarare ett motiv till att köpa på sig fler aktier i företaget. Detta givetvis förutsatt att det inte inträffat någon stor negativ händelse för företaget. En lägre kurs ger en högre direktavkastning och en bättre kurspotential.

När aktiemarknaden helt plötsligt väljer att sälja aktierna till rena reapriserna är det helt enkelt läge att ta tillfället i akt och fynd fler aktier. I alla andra situationer när det handlar om att vi ska köpa något för pengar ser man det som något positivt att det är rea, specialerbjudanden och andra förmåner som gör att man kan köpa den snygga tröjan man kollat på under en tid för 30 % lägre pris eller varför inte ta det faktum att man kan bli glad och känna sig nöjd över att man köpt en bit fläskfilé när priset har varit kraftigt nedsatt i mataffären. Samma vara men nu till lägre pris är i vardagssammanhang något man sällan tackar nej till. Hur agerar man då om man har eller är på gång med att köpa aktier i ett företag då kursen under en längre tidsperiod har sjunkit? Jo, precis som jag nämnde tidigare är det betydligt fler som i det här läget gör tvärtom och säljer av sitt innehav med förlust eller väntar med att köpa tills kurserna har stigit allt för mycket. Man tenderar helt enkelt att följa strömmen när det gäller sina beslut på aktiemarknaden. Även många långsiktiga investerare väljer, när börsen står som lägst, att trycka på säljknappen för att slippa se sina aktier sjunka i värde ytterligare en dag och ytterligare en vecka, eftersom det ger upphov till oro då värdet på aktierna minskar hela tiden.

Vad man i det här fallet kan fråga sig är vem som på lång sikt kommer vara den mest nöjda personen, alltså den som kommer sitta på störst aktieportfölj; den som sålde eller den som köpte aktier när börsen stod som lägst? Helt enkelt är svaret att den som hade is i magen och köpte när kurserna var låga inom några år kommer att ha kammat hem en rejäl vinst. Det faktum att börsen har en tendens att jämviktspendla gör att den på kort sikt ibland går upp lite och ibland går ned lite. På samma sätt går börsen på längre sikt ibland upp ganska mycket och ibland ner ganska mycket. Ser man på ännu längre sikt kan börsen gå upp väldigt mycket eller gå ned väldigt mycket. På väldigt lång sikt kommer börsen dock att gå stadigt uppåt.

Under 2000-talet har vi fått uppleva två stora börskrascher, först var det It-bubblan i början på 2000-talet och sedan finanskrisen år 2008-2009, vilken de flesta förmodligen har färskt i minnet. Under båda dessa krascher sjönk Stockholmsbörsen med närmare 50 %. Marknadsvärdet för samtliga företag halverades alltså på drygt ett års tid. Redan efter något enstaka år var dock Stockholmsbörsen tillbaka på den nivå som rådde innan respektive börskrasch. På samma sätt som marknaden under en period av drygt ett år kom fram till att alla företag har kraftigt försämrade framtidsutsikter vilket motiverar sänkta kurser med 50 % kom samma aktörer fram till att det inte alls var så illa som de trodde vilket gjorde att börsen steg med totalt cirka 100 % på lika lång tid. På så kort tid ansågs alltså allt ha återgått till det normala igen. Detta visar hur irrationellt aktörerna på börsen agerar. Det är många beslut som påverkas av psykologi eftersom det handlar om pengar. Att tänka som flocken och anta att de gör rätt blir ofta ett farligt beslut. Nedan syns hur Stockholmsbörsen har utvecklats under 2000-talet, mätt genom indexet OMXPI. De två kraftiga nedgångarna, följt av uppgångar, syns tydligt.

Stockholmsbörsens utveckling under 2000-talet, mätt som OMXPI

För att se hur kursutvecklingen har varit för ett index på lite längre sikt, och förstå hur mycket det har svängt under de senaste knappa 15 åren kan det amerikanska aktieindexet S&P500 från år 1950 till år 2013 användas. S&P500 är ett aktieindex som består av de 500 företagen i USA med högst marknadsvärde. Att indexet har haft en uppåtgående trend sedan år 1950 går inte att ifrågasätta. Det har stigit med en årlig genomsnittlig takt på 7,4 % från år 1950 till år 2013. S&P500 är ett prisindex, vilket innebär att utdelningen från aktierna indexet består av inte räknas med. Hade utdelningen återinvesterats hade givetvis den årliga värdeökningen varit högre. Från den 1:a januari 1990 till den 9:e april 2013 har S&P500 ökat med 368 %. Det kan jämföras med S&P500 Total Return, alltså ett index medräknat återinvesting av utdelningar, som har ökat med 629 % under samma tidsperiod. Att återinvestera utdelningen ger betydligt högre avkastning eftersom mer pengar har investerats. Skillnaden i den genomsnittliga årsavkastningen under de senaste 23 åren är endast 2,1 %, 9 % för indexet med återinvestering av utdelningen jämfört med 6,9 % för indexet utan återinvestering av utdelningen. Med hjälp av ränta-på-ränta effekten blir skillnaden trots det väldigt stor på lång sikt.

Utvecklingen mellan år 1950 och år 2000 likar en exponentiell funktion med en årlig värdeökning på 9,4 %. Värdet på indexet steg från 17 till 1500, alltså med en faktor 88 under dessa 50 år. Samtidigt går det att konstatera att under 2000-talet har indexet rört sig i sidled på grund av de kraftiga upp- och nedgångarna som varit, beroende på de två stora kriserna vilka följdes av lika stora uppgångar. Från början av år 2000 till mitten av år 2002 sjönk indexet från 1500 till 800, alltså med drygt 45 %. Efter det följde en uppgång som varade fram till mitten av år 2007, då S&P500 återigen stod i 1 500. Det motsvarar en uppgång på 87,5 % från bottennoteringen i juli år 2002. Sedan började år 2007, som vi alla känner till, finanskrisen och på enbart nio månader sjönk indexet igen ned till 800. Sedan botten i januari år 2008 har en något hackig uppgång följt. Nu, i mitten på år 2013, står S&P500 i 1 600, vilket innebär att det har fördubblats sedan krisens lägsta nivåer.

Eftersom dagens finansvärld och länders ekonomier är väldigt globaliserade rör sig alla världens börser på ett liknande sätt. De stora företagen påverkar index allra mest, och de är samtidigt mer globala än de mindre, vilket betyder att om det uppstår en kris i någon världsdel eller ett större land påverkas givetvis de stora företagen som är noterade på Stockholmsbörsen av det.

Börsen har en långsiktig uppåtgående trend. Det finns lite olika siffror vad gäller hur kraftig denna uppgång är, eftersom mätperioderna skiljer sig åt något. Vissa börjar på 1940-talet och sträcker sig fram till nutid medan andra kan börja några decennier tidigare. Under 1910-talet fram till mitten på 1940-talet var det som bekant två världskrig och en rejäl börskrasch i USA som varade ganska länge. Oavsett vilken tidsperiod som används framgår tydligt skillnaden mellan att investera i aktier, bankkonto och obligationer på lång sikt.

Enligt Aktiespararna har en (1) investerad krona i aktier (med återinvesterad utdelning) respektive bankkonto och obligationer mellan år 1944 och 2008 ökat till 2 353 kr, 48,4 respektive 69,2 kr. Beräknar man vilken den genomsnittliga avkastningen har varit för dessa tre olika typer av investeringar kommer man fram till en årlig avkastning som kan ge sken av att skillnaden inte kan bli så stor som den verkligen är. Den genomsnittliga årsavkastningen för aktier är 13,1 %, och för bankkonto respektive obligationer 6,2 % och 6,8 %. Det faktum att det blir så stor skillnad i värdetillväxt mellan aktier och de två andra investeringsformerna, visar på styrkan av ränta-på-ränta effekten över lång tid, i det här fallet 45 år.

En stor del av aktieportföljens värdeökning kommer från att man varje år återinvesterar de utdelningarna man erhåller, vilket är en viktig ingrediens i byggandet av din utdelningsmaskin. Om vi exempelvis antar att man inte skulle ha återinvesterat utdelningarna varje år och därför endast haft en värdeökning på aktierna på 9 % per år, skulle värdet på den investerade kronan i det här fallet endast ha ökat till 271 kr. Märk väl det kraftigt större beloppet 2 353 kr som erhålls då utdelningarna årligen återinvesteras jämfört med 271 kr. Om man hade investerat 1 000 kr i aktier år 1944 hade man i det ena fallet haft 271 000 kr idag och i det andra fallet, då utdelningen årligen återinvesteras, 2 353 000 kr. Det är alltså högst väsentligt att inse värde av att återinvestera utdelningarna.

Vid en jämförelse mellan ett svenskt aktieindex där utdelningen årligen återinvesteras och ett där hänsyn endast tas till kursutvecklingen mellan 1996 och 2013 för Stockholmsbörsen kan det konstateras att det förstnämnda har ökat med 520 % i värde och det andra med 260 %. Avkastningen som har erhållits när man årligen återinvesterat sina aktieutdelningar i fler aktier, jämfört med att inte återinvestera utdelningen, har under denna 16 år långa period varit dubbelt så hög. Den genomsnittliga årliga avkastningen har varit 12,1 % respektive 8,3 %. Trots att skillnaden kanske inte verkar vara avsevärt stor, blir effekten alltså efter 16 år med ränta-på-ränta effekten att värdet på det investerade beloppet har vuxit sig dubbelt så stort. Att investera 50 000 kr och efter 16 år och ha 310 000 kr (en ökning med 260 000 kr) är givetvis mer lockande än att ha 180 000 kr (en ökning med 130 000 kr). Skillnaden illustreras nedan. Att årligen återinvestera sin utdelning istället för att konsumera den är således en viktig del i receptet för att bli framgångsrik när det gäller sina aktieinvesteringar på lång sikt.

Det är viktigt att återinvestera utdelningen, framförallt på lång sikt
Härnäst följer ett kapitel med en efterlängtad genomgång av vad investeringssparkontot, ISK, är samt varför det är att föredra för den som vill investera långsiktigt i aktier med utdelningstillväxt.

Sammanfattning av kapitlet Börja bygga din egen utdelningsmaskin med utdelningstillväxt


ISK underlättar byggandet av utdelningsmaskinen

Sedan den första januari 2012 har det varit möjligt att öppna upp ett investeringssparkonto hos den aktör man gör sina aktieaffärer, eller ISK som det populärt förkortas. Ett ISK används för att investera i aktier och fonder, istället för att äga dem i en vanlig aktiedepå. Fördelen med att köpa sina aktier och fonder i ett ISK är att innehavet schablonbeskattas istället för att man tvingas deklarera alla aktievinster- och förluster man gör. Det står förtryckt i deklarationen vilken schablonintäkt ens ISK har gett upphov till under året. Man betalar heller ingen skatt på utdelningar. Detta är en stor skillnad mot en vanlig aktiedepå där man beskattas med 30 % både på utdelningar samt kapitalvinster. Då skattesystemet ska vara symmetriskt i så stor utsträckning som möjligt, får man heller inte göra några avdrag för förluster vid aktieförsäljningar man gör i ett ISK. Notera dock att de aktier man köper enligt utdelningstillväxtstrategin är tänkt att innehas långsiktigt och inte säljas av varken den kommande veckan, månaden eller ens nästa år. Det faktum att utdelningen är skattefri i ett ISK är väldigt positivt för den som följer den strategin jag förespråkar. Försvinner det 30 % i skatt, vilket fallet hade varit om man ägde aktierna i en vanlig depå, finns det givetvis betydligt mindre pengar från utdelningen att återinvestera i fler aktier.

En kort sammanfattning över hur beskattningen skiljer sig mellan att äga aktier i ett ISK och på en vanlig aktiedepå visas i nedanstående tabell:


ISK
Depå
Skatt på utdelning
Nej
Ja, 30 %
Skatt på kapitalvinst
Nej
Ja, 30 %
Kapitalförlust avdragsgill
Nej
Ja
Schablonbeskattning
Ja, 0,447 % år 2013
Nej


För att ta ett simpelt exempel på hur beskattningen skiljer sig åt mellan ett ISK och en vanlig aktiedepå kan vi studera följande fall. Om vi ponerar att man har en aktieportfölj värd 100 000 kr och den ger en utdelning på 5 %, kommer man under året erhålla 5 000 kr i utdelning. Om man har aktierna i en vanlig depå kommer man att drabbas av vanlig kapitalskatt som uppgår till 30 % av utdelningen. Totalt kommer man i det här fallet att betala en skatt på 30 % av 5 000 kr, alltså kommer 1 500 kr försvinna från utdelningen. Som aktieägare får man i det här fallet in 3 500 kr på sin aktiedepå.


Om man istället hade ägt sina aktier i ett ISK kommer man få hela utdelningsbeloppet på 5 000 kr in på sitt ISK, helt skattefritt. Eller helt skattefritt är det egentligen inte då man istället drabbas av en schablonskatt som beräknas på hela portföljens värde. Dock är denna schablonskatt väldigt låg, framförallt i dagens låga ränteläge. Schablonintäkten beräknas genom att man tar statslåneräntan per den 30:e november året innan nuvarande år och sedan multiplicerar med värdet på portföljen. För att det inte ska vara möjligt att undvika skatten genom att ta ut sina pengar precis innan schablonberäkning görs och sedan sätta in pengarna direkt igen, ingår insättningar av aktier och pengar i beräkningsunderlaget med ¼. Värdet av ISK:n beräknas med ¼ av portföljvärdet per den 1 jan, 1 april, 1 juli och 1 okt. Allt detta sköts per automatik och den korrekta schablonintäkten som aktierna i ISK:n gett upphov till under året kommer finnas förtryckt i deklarationen.

Sveriges statslåneränta slutet av november under 2000-talet
Under år 2012, vilket alltså var det första året investeringssparkontot fanns, var schablonintäkten 1,65 %, eftersom statslåneräntan var så stor den 30:e november 2011. Då ränteläget var fortsatt lågt under 2012 var statslåneräntan endast 1,49 % i november år 2012, vilket är den schablonintäkt som tas ut på värdet på ISK:n år 2013. Om vi nu återgår till det ursprungliga exemplet ovan och antar att vi har aktieportföljen i ett ISK under hela år 2013, kommer en schablonintäkt tas upp till ett belopp på 1,49 % av 100 000 kr, om vi antar att värdet är detsamma under hela året, vilket blir 1 490 kr. Detta kommer att tas upp som en kapitalinkomst i deklarationen och beskattas med 30 %. Det resulterar i att den totala skatten uppgår till 447 kr. Den utdelning som kommer in på ISK:n från de aktierna man äger är 5 000 kr, och inget av det här beloppet kommer försvinna direkt i skatt. Sammantaget kommer skatten, i det här exemplet, uppgå till 1 500 kr då man äger aktierna i en vanlig depå och till 477 kr då man äger dem i ett ISK år 2013. Om själva insättningen av de 100 000 kr görs under året kommer de att beräknas med i beskattningsunderlaget till 1/4. Denna extra beskattning sker endast det år man gör insättningen på ISK:n.

Gör man endast en insättning vid ett tillfälle och sedan under tio år inte sätter in några mer pengar kommer man år två till tio bara betala schablonskatten på portföljvärdet beräknat vid de fyra mätpunkterna under året. Den som gör en månadsinsättning till ett ISK på exempelvis 4 000 kr per månad beskattas således per år 2013 med 0,447 %, eller 17,88 kr för månadsinsättningen. Det ger ingen stor negativ effekt med tanke på att pengarna kommer investeras i aktier som årligen ger utdelning som väntas öka varje år, skattefritt. Vid en eventuell framtida försäljning av aktierna slipper man betala skatt, vilket betyder att det finns många fördelar med att äga aktierna i ett ISK. För att inte nämna att man slipper krånglet med att beräkna genomsnittliga anskaffningsvärden när man ska deklarera försäljningar av aktier.

Det bör noteras att om man äger aktier som är noterade i ett annat land än Sverige, som exempelvis ett land i norden eller USA, kommer man att betala en utländsk källskatt när utdelningen kommer in på ens ISK. Det beror på att det finns ett dubbelbeskattningsavtal mellan länderna. Kortfattat går det ut på att en aktieägare riskerar att drabbas av väldigt höga skatter, framförallt i fallet med en vanlig depå, om det först tas ut 30 % kapitalskatt i landet där aktierna är börsnoterade och sedan 30 % kapitalskatt där personen är bosatt. Därför har det mellan Sverige och de flesta andra länderna i världen upprättats så kallade dubbelbeskattningsavtal, vilka oftast går ut på att båda länderna erhåller hälften av skatten var, alltså 15 %. Vissa undantag finns. Hade man ägt utländska aktier i en vanlig depå hade svenska staten erhållit 15 % av utdelningen och den utländska staten 15 % av utdelningen, i normalfallet. Det betyder att man totalt betalar 30 % i skatt på utdelningen, precis som fallet vore om man ägde svenska aktier i en aktiedepå. Hade både den utländska staten samt den svenska staten båda tagit ut sina 30 % hade det inte blivit mycket pengar kvar till aktieägaren.

När det gäller aktier på ett ISK är utdelningar alltså skattebefriade. Det går dock inte att hindra de utländska staterna från att ta sin del av kakan, dessa befogenheter har givetvis inte den svenska staten. Detta gör att man betalar 15 % i utdelningsskatt på de utländska aktierna i sin ISK. Det kan vid en första anblick verka som att det är något väldigt negativt, eftersom man då skulle betala skatt på utdelningar plus en schablonskatt på innehavet i sitt ISK. Dock är det inte på det sättet som tur är. Äger man utländska aktier får man räkna av den betalda utländska källskatten från den schablonskatt som ISK:n ger upphov till i deklarationen. Kontentan är således att man i slutändan inte betalar någon skatt på utdelningar från aktier noterade i utlandet. Dock är det avdrag man kan göra för den erlagda utländska källskatten begränsad till storleken på skatten som ens ISK har gett upphov till. Har man en övervägande del utländska utdelningsaktier i sin ISK innebär det att man med stor sannolikhet kommer betala några få procent i skatt på utdelningen, eftersom den utländska källskatten överstiger den svenska schablonskatten.

Skulle man enbart ha exempelvis amerikanska aktier som är högutdelare och statslåneräntan är låg kan man hamna i ett läge där man tvingas betala skatt på utdelningen. Detta är något som inte kommer drabba de flesta av de som väljer att bygga upp sin egen utdelningsmaskin, eftersom säkerligen många kommer ha en stor andel svenska aktier, vilket även är ett sätt att medvetet skatteplanera för att kunna avräkna all den utländska källskatten.

För att illustrera en situation där all utländsk källskatt inte kan avräknas kan följande, något extrema, exempel ges. Vi tänker oss att man har en aktieportfölj värd 100 000 kr. Man har enbart amerikanska aktier i den. Dessa har en direktavkastning på hela 6 %. Man kommer i det här fallet erhålla 6 000 kr i aktieutdelningar under året. Den amerikanska staten kommer att behålla 15 % av detta belopp i form av källskatt, alltså 900 kr. I deklarationen i Sverige kommer det vara förtryckt en schablonintäkt som uppgår till, för år 2013, 1 490 kr. Skatten man ska betala på denna inkomst är 447 kr, eftersom kapitalskatten är 30 % på schablonintäkten, eller 0,447 % av portföljvärdet. Portföljen antas vara värd 100 000 kr under hela året. Från schablonskatten vill man dra av den källskatt man tvingats betala på utdelningen från de amerikanska aktierna, vilket alltså uppgår till 900 kr. Dock får man maximalt dra av 447 kr, eftersom man inte får dra av mer än skatten ISK:n gett upphov till. Det gör att utdelningen på de amerikanska aktierna i det här exemplet inte är helt skattefria, vilket utdelningen från svenska aktier hade varit. Den extra skatten man tvingas betala uppgår alltså till 900-447= 443 kr. Sett som procent av utdelningen blir det 443/6 000=7,4 %. Ett belopp klart mindre än de 30 % som hade varit fallet om man ägt aktierna i en vanlig depå.

Det bör noteras att exemplet dels förutsätter en hög direktavkastning på de amerikanska aktierna samt att statslåneräntan är väldigt låg. Antar man en något rimligare direktavkastning på de amerikanska aktierna samt en något mer normal statslåneränta kan man utan problem räkna av hela den utländska källskatten. Om vi antar att man på de utländska aktierna har en direktavkastning på 3,5 % och statslåneräntan är 2 % blir fallet istället enligt följande. En utdelning på 3 500 kr erhålls, på vilken utländsk källskatt på 15 % betalas, alltså 525 kr. Schablonintäkten på ISK:n uppgår till 100 000 multiplicerat med 2 %, vilket blir 2 000 kr. Skatten på detta belopp är 600 kr, alltså 30 % av 2 000 kr. I det här, långsiktigt mer normala exemplet, kan alltså hela den utländska källskatten avräknas och slutsumman blir att man kommer betala 75 kr i skatt till svenska staten. Man har redan betalat 525 kr i skatt till utlandet i form av utländsk källskatt, vilket man får avräkna från de 600 kr som är schablonskatten ISK:n gett upphov till. Det resulterar i samma skatteeffekt som om man enbart hade ägt svenska aktier där man alltså erhållit skattefria utdelningar från början och bara beskattats genom schablonintäkten. Skatten blir 600 kr i båda fallen.

Det kan vara intressant att ställa sig frågan vad som vore bäst, att äga en aktie i en vanlig depå eller i ett ISK då man väljer att sälja aktien efter sju år då den antas ha ökat i värde med 50 % respektive 100 %. Det skulle kunna kännas lite omotiverat att varje år betala en skatt på ens aktieinnehav, vilket vore fallet med ISK, trots att man inte gör några aktievinster under åren. Framför allt om aktierna inte delar ut några pengar kan det verka extra omotiverat att betala skatt varje år. Om vi tar ett exempel, där man köper en aktie för 100 kr idag och om sju år säljer den för i ena fallet 150 kr och i det andra fallet för 200 kr, kan man tydligt se skillnaden på hur mycket skatt man betalar om aktierna ägs i ett ISK respektive vanlig aktiedepå. Vad gäller skatten på en vanlig depå är den som sagt 30 % på utdelningar och kapitalvinster, som uppstår då man säljer en aktie med vinst. I fallet med ett ISK kommer man istället varje år betala en schablonskatt på portföljvärdet. För att anta en långsiktigt mer rimlig nivå på schablonskatten för ISK kan vi anta att statslåneräntan i snitt är 2 % under dessa sju år. Vi antar också att aktien ökar stadigt i värde under de sju åren med 10,4 % per år, vilket innebär att den avrundade kursen under dessa åtta år (ursprungsåret medräknat) är 100, 110, 122, 135, 149, 164, 181 och 200 kr. Har aktien istället stigit till 150 kr efter sju år, alltså med 6 % per år, kommer aktiekursen att ha följande värden med startåret inkluderat: 100, 106, 112, 119, 126, 134, 142 och 150 kr.

Vi börjar med det första fallet, alltså att kursen har fördubblats till 200 kr. Då aktien säljs kommer man att realisera en kapitalvinst på 100 kr, vilket beskattas med 30 %, alltså med 30 kr i fallet med en vanlig aktiedepå. Har man istället ägt aktien i ett ISK blir skatten istället 0,6 %, 30 % av schablonintäkten på 2 %, av värdet på aktien under respektive år. Det utgår ingen skatt då man säljer aktien med vinst. Summerar man den betalda skatten för alla åtta åren resulterar det i en betald skatt på 7 kr för aktieägandet i ett ISK. Det blir en ganska mycket lägre skatt jämfört med om man hade ägt aktien i en vanlig depå och tvingats betala 30 kr i skatt då man tar hem vinsten från en kursdubblare. Ingen hänsyn tas här till utdelningen, vilket givetvis gör det än mer förmånligt att äga aktier med utdelningstillväxt i ett investeringssparkonto. (Skillnaden blir lite mindre om värdena diskonteras till nuvärde.)

År
Värde
Skatt ISK
Skatt depå
0
100
0,6
0
1
110
0,66
0
2
122
0,732
0
3
135
0,81
0
4
149
0,894
0
5
164
0,984
0
6
181
1,086
0
7
200
1,2
0
Försäljning
Vinst 100
0
30

Total skatt (kr):
6,966
30

Köper man en aktie idag för 10 000 kr som om tio år har stigit till 25 000 kr kommer man ha gjort en bra investering. Värdet har ökat med i snitt 9,6 % per år. Äger man den på ett ISK istället för i en vanlig aktiedepå kommer man även slippa betala en kapitalvinstskatt på 4 500 kr, vilket givetvis är väldigt positivt. Liksom en hel del andra investeringsbeslut kommer man kunna tacka sig själv i framtiden om man väljer att äga sina utdelningsaktier långsiktigt i ett ISK.

Om vi nu kollar på exemplet där aktien istället har ökat i värde till 150 kr efter sju år och säljs med en vinst på 50 kr kommer man då aktien ägs i en vanlig depå betala 15 kr i skatt, eftersom vinsten är 50 kr per aktie och kapitalskatten är 30 %. Hade man istället ägt aktien i ett ISK hade man under dessa år sammanlagt betalat en skatt på ungefär 5 kr. Kontentan av detta resonemang är alltså att det även då man äger en aktie som delar ut lite eller inget alls kan det vara klokt att ha sina aktier i ett ISK, då man slipper betala skatt på aktievinster. Jag anser som sagt att man främst bör investera i aktier med en stabil utdelning, framförallt vad gäller tillväxten i utdelningen, vilket alltså gör det ännu mer motiverat att äga aktierna i ett ISK.

Givetvis finns det en risk för att man säljer aktier med en väldigt låg vinst, med ingen vinst alls eller med förlust. Det skulle jag hävda är en risk man får ta, som heller inte är särskilt stor om man följer en tydlig strategi som går ut på att investera långsiktigt i stabila aktier med utdelningstillväxt. Den skatten man sparar in på utdelningen motiverar att man äger aktierna i en ISK. Ränteläget är väldigt lågt i nuläget. Det är därför rimligt att anta att statslåneräntan kommer att stiga i framtiden. För att ge en tydligare bild av detta kan grafen över statslåneräntan per den 30 november under 2000-talet i ett tidigare inlägg studeras. Det är som sagt den här räntan den 30:e november året innan som avgör vilken schablonintäkt som kommer användas för att bestämma det här årets schablonbeskattning för investeringssparkontot.

Sammantaget är det en bra investering att välja att äga sina aktier på ett ISK. Man slipper att deklarera aktieförsäljningar och betalar ingen skatt på varken aktieutdelningar (eventuellt litet undantag på utländska aktier) eller kapitalvinster. Man får dock inte dra av några kapitalförluster. Investerar man i aktier med en stabil och inte allt för låg direktavkastning är ISK helt klart det alternativet man ska välja. Genom att ha en långsiktig investeringshorisont där man kommer återinvestera den utdelning man erhåller under många år framöver kommer det vara ett bra val att ha ett ISK. Det är betydligt bättre att återinvestera 5 000 kr än att endast ha 3 500 kr att återinvestera i nya aktier.

För att visa att det är bra att ha sina stabila aktier med utdelningstillväxt i ett ISK både om kurserna går upp och om de går ner kan vi kolla på följande exempel. Om kurserna går ner kommer beskattningsunderlaget för året att bli lägre, eftersom värdet på portföljen vid de fyra mätpunkterna under året, den första januari, april, juli samt oktober, avgör vilken skatt man kommer att betala. Vi antar att det uppstår en kris på börsen under året, alltså att börsaktörerna överreagerar och säljer av sina aktier i mer eller mindre panik, vilket gör att aktiekurserna sjunker mer än motiverat sett till den underliggande verksamheten i företagen. Denna nedgång på börsen pågår i olika stor utsträckning under hela året. Portföljens värde vid de fyra mätpunkterna antas vara 100 000 kr, 80 000 kr, 60 000 kr samt 70 000 kr. Vid årets sista mätpunkt har portföljvärdet minskat med 30 %. Den långsiktiga investeraren behöver inte oroa sig över det, utan kan istället ta tillfället i akt att köpa på sig fler aktier i de stabila bolagen med utdelningstillväxt som kommer fortsätta öka sina vinster och utdelningar trots att det är rea på aktierna.

Det genomsnittliga värdet på portföljen vid de fyra mätpunkterna är i det här fallet 77 500 kr ((100+80+60+70)/4). Schablonintäkten beräknas på detta värde, vilket gör att det under rådande omständigheter skulle uppstå en schablonintäkt på 1 155 kr, vilket ger en skatt på 346 kr. Detta kan då jämföras med skatten på 447 kr som skulle uppstått om portföljvärdet stod stilla under året, eller hamnade på ett snitt på 100 000 kr vid de fyra mätpunkterna. Eftersom det är utdelningen som är det intressanta för den som vill kunna bygga upp en utdelningsmaskin kan vi jämföra den nu uppkomna skatten på 346 kr med skatten om aktierna hade funnits i en vanlig depå. Vi antar en direktavkastning på 3,5 % på det ursprungliga portföljvärdet, alltså 3 500 kr. Det ger således upphov till en skatt på 1 050 kr. Det är alltså drygt tre gånger mer skatt än då man har aktierna på ett ISK och portföljen minskar i värde. Att kurserna under året sjunker minskar alltså skatten för ett ISK, vilket alltså är positivt för den långsiktige investeraren som inte ens överväger att sälja sina aktier.

Om kurserna istället ökar kraftigt kommer det att ha motsatt effekt på schablonbeskattningen. Värdet på aktierna stiger kanske stadigt under året, vilket gör att portföljen exempelvis får ett snittvärde under de fyra mätpunkterna på 125 000 kr. I det fallet kommer skatten att uppgår till 559 kr, vilket fortfarande alltså är betydligt lägre än de 1 050 kr som betalas i skatt då man har aktierna i en vanlig depå och där tvingas skatta på utdelningen. Då statslåneräntan är väldigt låg just nu är det (förmodligen?) mer rimligt med en statslåneränta på kanske 2,75 %, vilket skulle ge upphov till en schablonskatt på 0,825 %. I det här fallet skulle således skatten på ISK:n (vid en nästan dubbelt så hög statslåneränta jämfört med idag samt ett stigande portföljvärde) uppgå till 1 031 kr, alltså nästan lika mycket som att betala 30 % i skatt på utdelningen på 3,5 %, vilket är fallet med en depå.

Den viktiga faktorn man i det här fallet inte har räknat med är fördelen med att äga aktierna i ett ISK då kurserna stiger och man av någon anledning vill sälja av dem, kanske för att ta hem en vinst eller omfördela innehavet i portföljen. Man slipper att betala 30 % skatt på vinsten! Uppstår det en situation där en aktie efter flera års innehav flerdubblats i kurs kommer man tacka sig själv för att man köpte aktierna i ett ISK.

Den som köpte aktier i Swedish Match i början på år 2002 till en kurs på 60 kr kunde efter tio år, i början på år 2012, sälja dem till kursen 240 kr. Det motsvarar en vinst på 300 %, eller 180 kr per aktie. Som ägare av dessa aktier i ett ISK hade det räckt att trycka på säljknappen för att sedan kunna göra vad man vill för alla dessa 240 kr. I fallet med en depå hade man realiserat en skatt på 54 kr per aktie, vilket hade behövt deklareras och betalas. Således hade man i det fallet endast haft 186 kr per aktie att göra vad man vill för. Tänk då denna situation i en större utsträckning där man år 2002 köpte 1 000 aktier i Swedish Match för 60 000 kr. Att i början av år 2012, när man säljer innehavet, drabbas av att behöva betala en skatt på 54 000 kr jämfört med att endast betala en låg schablonskatt under åren svider ganska hårt. Nu är det här endast ett teoretiskt exempel, eftersom investeringssparkontot inte infördes i Sverige förrän den 1:a januari 2012.

Den som för lägre sedan investerade i aktier som nu har stigit mycket i värde behöver således inte sörja över att man inte köpte aktierna i ett ISK och nu därför tvingas realisera en skatt vid försäljning av aktierna. Nu kanske den listige tänker att man kan flytta över sina gamla aktier från en vanlig depå till ett ISK för att undvika att betala skatt på vinsten man gjort på sina aktier genom att sälja dem efter att man flyttat över dem till ett ISK. Tyvärr är det inte möjligt. Vill man flytta in sitt innehav går det utan svårigheter att göra det, men det räknas som en försäljning av innehavet, alltså kommer man då realisera den upparbetade skatten. Nyinköp av aktier bör göras i ett ISK, framförallt då man följer den investeringsstrategi som jag förespråkar, alltså att investera i aktier med utdelningstillväxt. För den som vill veta mer om investeringssparkontot rekommenderas att söka runt på Internet, exempelvis besöka Skatteverkets hemsida eller någon nätmäklares hemsida där bra information och jämförelser mellan att äga aktier i ett ISK och vanlig depå finns.

Ytterligare positiva faktorer när det gäller att investera i aktier idag är att flera skatter har avskaffats under det senaste decenniet. Dessa är bland annat gåvo- och arvskatten samt förmögenhetsskatten. Det är framförallt avskaffandet av förmögenhetsskatten som är positiv för den som investerar långsiktigt i aktier och har tillgångar av större värde. Att slippa betala 1,5 % i förmögenhetsskatt på sitt aktieinnehav är givetvis skönt att undvika. En viss osäkerhet gällande vilka skattelagar som kommer gälla i framtiden finns alltid. Det beror på vilket parti, eller snarare koalition, som styr Sverige i framtiden. Som långsiktig aktieinvesterare får man helt enkelt hoppas att inga negativa förändringar inträffar och att investeringssparkontot har kommit för att stanna.

Som aktieägare påverkar givetvis storleken på bolagsskatten hur stor del av vinsten som kommer aktieägarna till del. Det som har hänt under de senaste fem åren och som har varit positivt för aktieägare är det faktum att bolagsskatten har sänkts i två omgångar. Bolagsskatten var länge 28 % i Sverige. År 2009 skedde den första sänkningen, ner till 26,3 %. Inte en jättekraftig sänkning, men ändock en sänkning. År 2013 har bolagsskatten sänkts ytterligare, denna gång något mer rejält, till att vara 22 %. Skillnaden i bolagsskattens storlek år 2013 jämfört med år 2008, alltså från 28 % till 22 %, innebär en sänkning med 21,4 %. Mindre pengar försvinner i skatt och mer blir kvar i företaget för tillväxt och utdelning till ägarna, det uppskattar vi som långsiktiga aktieägare!

Sammanfattning av kapitlet ISK underlättare byggandet av utdelningsmaskinen



Ränta-på-ränta

Faktum är att tiden är en väldigt begränsad resurs, och den är lika för oss alla här på jorden. En timme är alltid en timme, oavsett vem det gäller och vad man ska ägna timme åt. Tid har även ett nära samband med pengar. Väljer man att ta ett lån betalar man ränta, vilken är angiven som en viss procentsats per tidsenhet, vanligtvis per år. Vad gäller räntan är det viktigt att notera vilken tidsbasis den beräknas på. Det kan exempelvis vara antingen på års-, månads- eller kontinuerlig basis. När en ränta räknas om till kontinuerlig basis kallas den för effektiv ränta, vilket är den ränta man betalar om man lånar pengar från en bank eller annan långivare.

Vid ett lån på 100 000 kr och en enkel årsränta på 6 %, som beräknas på månadsbasis blir den effektiva räntan 1,005^12=6,1678 %, vilket gör att man betalar ränta på räntan i det här fallet. Den genomsnittliga månadsräntan blir 6 %/12=0,5%. Den räntan som uppstår i januari betalar man ränta på under perioden februari till december. Skulle man istället dela upp perioderna på dagbasis under året, alltså 365, skulle man varje dag betala en ränta lika med: 6 %/365=0,016438 %. Eftersom man inte betalar ränta förrän ett år har gått, kommer man även här att betala ränta på den ränta som uppkommer de föregående dagarna. Det kanske låter mer dramatiskt än vad det egentligen är; det kommer inte bli en enormt mycket högre ränta, utan svaret i det här fallet är att den effektiva årsräntan blir 6,1831 %. Denna ränta är alltså något högre än vad fallet är vid en ränta som beräknas på månadsbasis, vilken alltså uppgick till 6,1678 %.

Även om man skulle räkna på minutbasis, alltså att det blir ränta-på-ränta för varje minut som går under året förändras den effektiva räntan endast marginellt. Den effektiva räntan blir i det fallet 6,1837 %. Vad gäller lån från seriösa aktörer exempelvis till bostäder är den räntan som anges mer eller mindre alltid korrekt, alltså angiven som den effektiva årsräntan. I andra fall kanske årsräntan anges med stora bokstäver i reklamen till ”6 %”. Den effektiva årsräntan, alltså den räntan man verkligen betalar och som står med små bokstäver längst ner i annonsen, kan maximalt öka till cirka 6,18 % då den beräknas på kontinuerlig basis. Ett lån på 100 000 kr skulle i det här fallet kosta 6 180 kr per år i räntekostnad istället för 6 000 kr. Skillnaden mellan 6 %, vilket är den ränta som anges i reklamen, och 6,18 %, vilket blir den faktiska räntan som betalas är 0,18/6=3 %. Själva räntekostnaden blir alltså 3 % högre, vilket gör att den effektiva räntan blir 180 kr högre än vad som anges, i det här exemplet. Att det är en kontinuerlig beräkning av räntan innebär helt enkelt att det blir en ränta-på-ränta effekt beräknad på minimalt små tidsperioder.

Beräkningsperiod
Effektiv årsränta
År
6 %
Kvartal
6,136 %
Månad
6,168 %
Vecka
6,180 %
Dag
6,183 %
Timme
6,184 %
Minut
6,184 %


Ränta-på-ränta fenomenet har en stor betydelse även för den som sparar och investerar på lång sikt, vilket tydligt har framgått tidigare. Med lång sikt avses här tre år eller längre, men helst en tidsperiod på flera decennier.


Den räntan man erhåller på sitt kapital, exempelvis i form av ränta på sparkonton, som kapitaliseras varje år kan man återinvestera och alltså tjäna ränta både på det ursprungliga beloppet man satt in samt på den räntan man har tjänat in under föregående år. Har man en ränta efter skatt på 3 % och har satt in 1 000 kr kommer man det första året erhålla 30 kr i ränta. Under det andra året får man sedan 3 % ränta på 1 030 kr, vilket innebär att räntan blir större än vad de var under det föregående året, den ökar till 30,9 kr. Av detta belopp kommer 30 kr från 3 % av 1 000 kr och 0,9 kr från 3 % av 30 kr. Året därpå sker samma effekt, och räntan beräknas i det här fallet på ett kapitalbelopp som nu är 1 060,9 kr. Efter tio år kommer beloppet på kontot att ha ökat till 1 343 kr med hjälp av ränta-på-ränta effekten. Motsvarande belopp om man varje år skulle ha tagit ut räntan och vid början på varje år ha haft 1 000 kr skulle bli att man har 1 300 kr, 1 000 kr på kontot och 30 kr i ränta under 10 års tid, alltså 300 kr.

Detta exempel motsvarar i dagens låga ränteläge en ränta som är högre än den räntan som är möjlig att få på ett helt säkert sparkonto. Även på de konton som har statlig insättningsgaranti kan räntan skilja ganska mycket. Allt ifrån 0,5 % före skatt på vissa av storbankernas konton till uppåt 3 % före skatt på nischbankernas sparkonton är idag möjligt att få. Notera att det även finns ett antal aktörer vars konton inte omfattas av den statliga insättningsgarantin och således är behäftade med betydligt större risk. Även om dessa kan verka lockande med tanke på den högre räntan som erbjuds bör man se upp. Erbjuder dessa aktörer en ränta på cirka 5 % skulle jag hävda att det är betydligt bättre att välja att investera i aktier med utdelning istället. Det finns flertalet stora stabila utdelningsaktier som även de ger räntor, i form av direktavkastning på några procent. Att ett av våra stora svenska företag helt plötsligt skulle gå i konkurs inom de närmsta åren får sägas vara lika med noll, men faktum är att det titt som tätt inträffar att institut som erbjuder en hög sparränta utan insättningsgaranti får problem, vilket inte är kul för spararna som riskerar att förlora alla sina insatta pengar.

För ganska många år sedan minns jag att jag jämförde räntorna som olika aktörer gav på sina sparkonton och var då intresserad av att sätta in en del pengar hos en aktör som erbjöd hög sparränta, utan insättningsgaranti. Det var inget stort belopp det handlade om, men det var samtidigt en ganska stor del av mina pengar då. Som tur var satte jag aldrig in pengarna där, då jag något år senare kunde konstatera att företaget fick problem och många sparare förlorade en stor del av sina insatta pengar. Istället för att söka en hög ränta och riskera att förlora hela sparbeloppet är det betydligt bättre att investera långsiktigt i stabila aktier med utdelningstillväxt. Då får man förutom en årlig utdelning på några procent även ta del av företagets vinst i form av utdelningstillväxt och kursökning.

Det är viktigt att ha en bra fördelning på sina tillgångar. Att antingen ha alla sina pengar på ett sparkonto eller att ha alla pengarna i ett fåtal aktier är inga bra lösningar. Det gäller att se på sin ekonomi ur ett större perspektiv och sätta olika tillgångsslag i relation till varandra beroende på sina förutsättningar. Dessa förutsättningar kan bland annat handla om ålder, inkomster och skulder. Är det en familj som sitter på en fastighet värd 2 miljoner kr, 500 000 kr på ett sparkonto och har höga månadslöner som mer än väl täcker månadskostnaderna, finns det goda möjligheter till förbättringar för dem. I det här fallet skulle det handla om att välja att öka andelen egna aktier, vilka på sikt avkastar betydligt bättre än ett riskfritt sparkonto och kostar mindre än fonder. De skulle genom att investera i aktier med utdelningstillväxt snabbt kunna bygga upp sin egen utdelningsmaskin och bli fria inom några år tack vare de stora utdelningarna som aktierna kommer generera.

En viktig faktor när man väljer att investera i aktier är alltså att bolagen har en bra och stabil utdelningstillväxt. Denna utdelningstillväxt gör att man med stor säkerhet vet att man kommer få en högre ”ränta” ju längre tiden går. Det är främst amerikanska aktier som har den här fördelen, men även ganska många svenska samt en del nordiska aktier har det. Att det är mer inarbetat i USA att företagen årligen höjer utdelningen i takt med att vinsterna ökar kan bland annat bero på hur samhället fungerar. Det är mer upp till var och en i exempelvis USA att ta hand om sin privatekonomi och se till att ha pengar att leva på då man går i pension. I länder som Sverige är det mesta ”gratis” eller kraftigt subventionerat, så som utbildning och sjukvård. Vi har ett relativt välfungerande pensionssystem. Det finns även bidrag av olika slag för dem som inte får ekonomin att gå ihop. Därför finns inte samma mentalitet inarbetat hos svenskar att själv ta hand om sin ekonomi. Man litar till stor del på att staten och samhället kommer sköta dessa delar och finnas som ett skyddsnät i alla lägen.

Staten står också för en stor del av pensionsutbetalningarna till våra pensionärer. Detta gör att en person som arbetar under hela sitt liv och inte bryr sig om att spara och investera några av sina pengar ändå kan leva ett relativt bra liv som pensionär, då det varje månad har avsatts en del av lönen till den statliga inkomstpensionen. Om arbetsgivaren även har ett avtal om tjänstepension kan personen få ett ännu större belopp som pensionär. Om inget av detta skulle finnas i samhället skulle det istället vara upp till var och en att se till att man har pengar att leva på då man slutar att arbeta. Även det faktum att det i länder som USA kostar att gå på college och att läsa på universitet, gör att de flesta familjer kan antas ha en mentalitet som går ut på att medvetet investera pengar varje månad på ett tryggt sätt och försöka få dem att växa till en summa som ska räcka för att täcka de utgifter som senare kommer drabba familjen.

Som pensionär i länder där den statliga pensionen är väldigt låg kanske det snarare handlar om att man behöver ha en inkomst varje månad som täcker ens levnadomkostnader. Det är i dessa fall viktigt att man inte tar av det sparade beloppet, så att det sjunker sakta men säkert och urholkar stommen i utdelningsmaskinen. Det är i dessa fall betydligt bättre att man låter pengarna man har sparat och investerat under en längre period arbeta åt en, och varje år generera pengar som en inkomst. Det är de årliga inkomsterna i form av utdelningar som ska användas till att leva på. Skulle man ta pengar från utdelningsmaskinen, kommer de årliga inkomsterna från det totala investerade beloppet att minska, vilket är det samma som att man tar död på ”hönan som lägger guldäggen”.

Om man under en period av, säg 20 år, har byggt upp en portfölj med aktier som idag, bland annat genom ränta-på-ränta effekten, är värd 2 miljon kr och ger 4 % i utdelning kommer man varje år att erhålla 80 000 kr. Detta skulle motsvara 6 700 kr per månad. Det är inte jättemycket pengar för de flesta, kanske mest ett tillskott i månadskassan. Samtidigt handlar det mycket om att välja hur man vill leva sitt liv, alltså hur stora omkostnader man väljer att ha. Det är enkelt att hamna i en cirkel av onödig konsumtion, kanske bland annat för att man jobbar mycket och tjänar bra. Då kan det bli så att man vill belöna sig själv genom att bygga upp köpbehov och känner sig mer värd att köpa en viss produkt eftersom man faktiskt har arbetat och tjänat ihop tillräckligt med pengar för att köpa den. Samtidigt är all konsumtion idag väldigt dyr, sett till vad pengarna kan växa till om de investeras långsiktig. 

Det faktum att man varje månad som löneanställd får pengar insatta på sitt konto är verkligen en perfekt grund för att börja sin resa mot friheten. Idag byter man sin tid mot pengar, vilka man kan investera och låta växa för att tillslut kunna bli fri och själv göra det man känner för med sin tid. Hur mycket kapital som behövs för att man ska kunna känna sig fri beror givetvis mycket på vem det handlar om och vad man har för krav på sin levnadsstandard. Faktum är dock att det inte behöver krävas jättemycket kapital, och heller inte så jättemycket tid om man verkligen har bestämt sig för vad man vill uppnå. Väljer man bara att ta tag i båda sidorna av sin privatekonomi, alltså att både se över sina investeringar för att optimera avkastningen på dem samtidigt som man sänker sina kostnader så mycket det går, kan det skapas ett stort utrymme för att investera i sin utdelningsmaskin.

Bara genom att fatta rationellare beslut gällande vardagskostnader skulle de flesta familjer ha möjlighet att spara in 1 000 kr per månad eller mer och om de samtidigt skulle ta mer kontroll över sina investeringar och sluta att spara i dyra fonder, skulle det gå att få ett ökat investeringsutrymme på uppåt 1 000 kr per månad i sänkta kostnader. Enbart dessa två åtgärder skulle varje år kunna leda till att 24 000 kr blir fria att sättas i arbete i aktier med utdelningstillväxt. Väljer man att investera dessa 24 000 kr i aktier med en direktavkastning på 5 % genereras en inkomst på 1 200 kr under det första året, vilket motsvarar 100 kr per månad. Det är inte mycket pengar kan tyckas, och säkert är det många som kanske ger upp sina långsiktiga investeringsmål i detta skede, då det känns lönlöst att bygga upp någon förmögenhet på det här sättet. En förmögenhet som man hoppas ska kunna generera några nämnvärda inkomster i framtiden. Att få flera tusen i aktieutdelningar per månad låter i det här läget säkert orealistiskt. Det är dock viktigt att alltid ha en väldigt lång investeringshorisont och tänka långsiktigt, att utnyttja ränta-på-ränta effekten maximalt. Den som investerar en del av sin månadslön i fler aktier och även återinvesterar utdelningen kommer i framtiden uppnå enorma resultat. Utdelningsmaskinen kommer då att ha vuxit sig väldigt stor och generera kanske några hundratusen kronor per år i aktieutdelning. 

Vi ponerar att en person är 35 år, och således har 30 år kvar tills pensioneringen. Han börjar investera 2 000 kr per månad varje månad fram tills han är 65 år, alltså 24 000 kr per år. Vi antar att den årliga värdetillväxten på kapitalet är 7 %, vilket både inkluderar utdelning och värdeökning. Detta är, sett ur ett historiskt perspektiv lågt räknat för börsen inkluderat återinvesterande av aktieutdelningen, vilket jag visade i ett tidigare inlägg. Hur mycket kommer då vår testperson att ha den dagen han eller hon fyller 65 år? Till att börja med kan vi konstatera att det första årets investeringar på 24 000 kr har växt till att vara värda hela 182 694 kr. Vad har då de totala insättningarna och den ränta-på-ränta effekt som pågått under alla dessa 30 år resulterat i? Ett värde på nästan 2,5 miljoner kr kommer aktieportföljen ha, eller närmare bestämt 2 449 753 kr. De totalt insättningarna uppgår till 24 000*30= 720 000 kr. För att ytterligare visa på den stora effekten som världens åttonde underverk har på det kapital som investeras varje månad, kan vi undersöka hur stort beloppet skulle ha vuxit till om avkastningen varje år uppgick till 10 %, vilket ur ett långsiktigt perspektiv på börsen kan vara rimligare att anta då utdelningarna återinvesteras. Pengarna har i det här fallet vuxit till hela 4 366 642 kr – inte dåligt för att ha investerat 2 000 kr per månad under 30 års tid. Enbart det första årets investering på 24 000 kr har vuxit till hela 418 000 kr, eftersom det beloppet utnyttjat ränta-på-ränta effekten under flest år.

Det finns tre viktiga faktorer som gör att kapitalet växer år efter år och på så sätt kan skapa mer och mer byggstenar till utdelningsmaskinen. Dessa faktorer har att göra med att aktierna har utdelningstillväxt. Investerar man i stabila aktier som har en stabil utdelningstillväxt får man varje år mer och mer i utdelningar på den ursprungliga investeringen. Ser man det hela långsiktigt kan utdelningen per aktie växa flera gånger om. En andra viktig faktor som talar för att investera i dessa aktier är att man varje år erhåller ett större och större belopp som kan återinvesteras och generera ännu mer utdelning i framtiden. Man kan varje månad eller varje kvartal öka antalet aktier och på så sätt få en högre och högre utdelning på fler och fler aktier. Den tredje, men ack så viktiga aspekten, när det gäller investeringar i stabila utdelningsaktier är att aktiekursen med åren med väldigt stor sannolikhet kommer att anpassa sig till den högre utdelningen. Alltså om utdelningen om fyra år har ökat med 50 % kan det antas att även aktiekursen ha stigit till en nivå där direktavkastningen då ligger på samma nivå som idag, alltså exempelvis på 3 %. Detta är en stor fördel jämfört med att spara i något räntebärande, i det fallet finns det inte någon möjlighet till värdeökning på det investerade kapitalet (visserligen heller ingen risk för värdeminskning).

På kort sikt är räntebärande givetvis det enda sättet att spara på, då man vill vara säker på att behålla det ursprungliga värdet plus att erhålla en ränta. Att på längre sikt bara förlita sig på räntebärande investeringar, eller egentligen sparande, kommer aldrig få en att häpna över resultaten i framtiden. Det kommer istället en långsiktig investeringsstrategi som går ut på att investera i stabila företag med en stadigt ökande utdelning göra. Genom de tre avgörande komponenterna, vilka kommer nämnas ett otal gånger, nyinvesteringar, återinvesteringar samt utdelningstillväxt, kommer man kunna se fram emot en stadigt växande utdelningsinkomst, en passiv inkomst, som gör att man blir mer och mer fri, då man inte blir lika beroende av inkomster som går ut på att man byter sin tid mot pengar.

Sammanfattning av kapitlet Ränta-på-ränta


Inflation

Inflation innebär helt enkelt att pengarnas köpkraft minskar med tiden. Hade man haft en hundralapp i sin plånbok för 50 år sedan hade den räckt till att köpa väldigt mycket varor för. Ett par byxor kostade kanske 29 kr, en skjorta 35 kr och en storhandling i mataffären med mat till en hel familj för en vecka 80 kr. Motsvarande varor kostar idag, som alla vet, betydligt mer. Även inflationen växer med ränta-på-ränta effekten, vilket gör att även den kan öka ganska snabbt om inflationen är hög under en längre period. Är inflationen 7,2 % per år under tio års tid kommer de kostnader man har för att leva under ett år, alltså bostadskostnaden, mat, bensin, resor, sällanköpsartiklar, el med mera att fördubblas. Har man idag månadskostnader på 10 000 kr kommer de alltså om tio år vara 20 000 kr med den inflationstakten.

Det betyder att den avkastning man har på sina investeringar, dels i form av värdeökning men även utdelning måste överstiga inflationen för att man realt sett ska få mer köpkraft för sina pengar i framtiden. Inflationen ökar sakta dag för dag och är inget man märker då det sker små höjningar av priser hela tiden. Det är inte så att en liter mjölk kostar 8 kr idag och sedan är priset helt oförändrat för att om tio år fördubblas till 16 kr över en natt. Istället sker det små ökningar under året. Det kan liknas vid att man helt plötsligt träffar en person man inte har sett på flera år, jämfört med att träffa den personen dagligen. Trots att personen har förändras på exakt samma sätt lägger man inte märke till de förändringar som skett på personen man träffar dagligen, eftersom de hela tiden bara är små. Träffar man på en person man inte har sett alls under tio års tid kommer man direkt märka de förändringar som har skett med personens yttre och inre.

Att inflationen skulle vara så hög som 7,2 % per år är turligt nog inte verklighet i dagens Sverige. För nästan 20 år sedan satte Riksbanken upp som mål att den svenska inflationen ska vara 2 % +/- 1 %. Helst ska inflationen alltså ligga inom intervallet 1-3 %. När det gäller inflationen i samhället pratar man ibland om det som kallas inflationsspiralen. Den bygger på att de anställda vill ha mer i lön varje år, det leder i sin tur till att företagen får högre kostnader, vilket de kompenserar genom att höja priserna på sina produkter och tjänster, vilka löntagarna köper. Eftersom det då blivit dyrare att leva kräver arbetarna högre lön nästa år igen och så fortsätter priserna och lönerna öka år efter år.

Inflation är dock ett relativt komplicerat fenomen, dels att veta vilka faktorer som påverkar den, men även hur man ska se till prisökningar som skett på produkter som har förbättrats under årens lopp och således motiverar ett högre pris av den anledningen. För att se hur inflationen har varit under perioden från 1995-2012 kan nedanstående diagram studeras. Där visas att inflationen har varit ganska låg under perioden. Beräknas en årlig genomsnittlig inflationstakt uppgår den till endast 1,31 %. Det har gjort att priserna i samhället har ökat med 26,4 % under dessa knappt 20 år. Den verkliga inflationen i Sverige är således betydligt lägre än mitt inledande exempel, vilket alltså är tur då det inte krävs särskilt hög avkastning på de investeringar man gör för att uppnå en avkastning som överstiger inflationen. Självklart är det ett starkt samband mellan inflationsnivån och räntenivån i samhället. Det är inte lätt att slå inflationen genom att bara ha sina pengar på banken. (Alla inflationssiffror är hämtade från SCB)

Sveriges inflation under de knappt 20 senaste åren
Sveriges inflation under de knappt 20 senaste åren mätt som ett index
Vad gäller exempelvis ett livsmedel är det enkelt att göra prisjämförelser då ett kilo smör, ett 12-pack ägg och ett kilo tomater, för att ta några exempel, för 50 år sedan var samma varor som de är idag. När det gäller bilar och teknik är det å andra sidan svårt att uttala sig om hur mycket inflationen spelat in. För 55 år sedan kostade en "Medelsvensons" nya bil motsvarande en årslön för en manlig arbetare, vilket var cirka 10 000 kr. Idag gäller ungefär samma förhållande, då en ny familjebil kostar kring 250 000-300 000  kr, vilket motsvarar en månadslön på mellan 20 833 kr och 25 000 kr. Kan man då rakat av säga att en familjebil har ökat med 25 gånger i pris på grund av inflationen, precis som att ett kilo smör har ökat med 25 gånger i pris? Ett kilo smör är alltid ett kilo smör, medan en bil för 55 år sedan inte på långa vägar (ursäkta ordvitsen) kan motsvaras vid en ny bil idag. Dagens bilar är säkrare, mer miljövänliga, har starkare motorer, fler funktioner, bättre komfort med mera. Det betyder att det blir svårare att göra en sådan jämförelse. Skulle 1955 års modell av Volvo PV säljas i bilhallarna bredvid de senaste bilmodellerna skulle priset på den inte hamna i närheten av de moderna bilarna av 2013 års modell.

När det gäller hemelektronik är det än svårare att beräkna in inflationen som en faktor. Utvecklingen sker exponentiellt vilket gör att det med korta intervall kommer ut nyare, bättre och snabbare produkter på marknaden, vilket gör att priserna på de tidigare modellerna sjunker snabbt. En 32 tums HD-ready LCD-TV kostade cirka 25 000 kr för tio år sedan och idag slumpas de mer eller mindre bort då så mycket nytt har kommit på TV-marknaden. Rent inflationsmässigt motsvarar 25 000 kr för tio år sedan 28 475 kr idag. För de pengarna får man idag en 55 tums Full HD 3D LED-TV med WiFi, 1 000 Hz med mer, med mer. Givetvis kommer den specifika TV:n minska kraftigt i pris de kommande åren. För att knyta an till det jag senare tar upp som viktiga faktorer för att så snabbt som möjligt kunna uppnå friheten är det viktigt att inte hela tiden sträva efter att ha det senaste när det gäller mobiltelefon, TV, dator, surfplatta med mera. Bara för att det hela tiden kommer ut nya produkter vilket gör att man känner att man har en gammal produkt och borde byta den till den senaste modellen, har man säkert inte behov av det. Man klarar sig säkert perfekt med det man har idag. Den som hela tiden strävar efter att ha det senaste kommer aldrig kunna investera tillräckligt mycket pengar varje månad för att i framtiden kunna njuta fullt ut av sin utdelningsmaskin.

För att se på inflationen ur ett lite längre tidsperspektiv kan vi studera tidsperioden från år 1930 fram till idag. Det märks tydligt när man studerar diagramet nedan att inflationen de senaste två decennierna legat på en betydligt lägre nivå jämfört med inflationsnivån för några decennier sedan. Under en lång tidsperiod låg inflationen på en nivå kring 7,5 % årligen. Under dessa tider var det betydligt dyrare att låna pengar till bostäder men det var samtidigt möjligt att få en hög, för att inte säga extremt hög, bankränta med dagens mått mätt. För att ta ett exempel var det under mitten av 1970-talen möjligt att få 10 % i ränta per år bara genom att sätta in sina pengar på ett bankkonto. Det var samtidigt höga låneräntor och inflationen var kring 10 % per år. Idag har vi istället en inflation på kring 1,5 % och räntan på storbankernas bankkonton är kring 1 % och nischbankerna ger en ränta på kring 2,5 %. I de båda graferna nedan syns inflationen i Sverige under de senaste 82 åren. Dels inflationen per år och dels inflationsutvecklingen som ett index, där 1930 har index 100. Det visar att prisnivån har ökat med en faktor 27,26, vilket betyder att den genomsnittliga årliga inflationstakten har varit 4,1 %. Det är alltså den årliga inflationen som med ränta-på-ränta effekten ger en prisökning på 27,26, eller 2 726 %, efter 82 års tid. Kostar en liter mjölk idag 8 kr betyder det att den år 1930 kostade 30 öre. Studeras grafen över inflationsindexet kan den avtagande exponentiella ökningen i inflationen noteras, som skett från 1995 och framåt, då inflationsmålet började gälla.

Sveriges inflation under de senaste knappt 75 åren

Sveriges inflation under de knappt 75 senaste åren mätt som ett index
Sammanfattning av kapitlet Inflation


Outsourcing - inget för din privatekonomi

Genom att själv investera sina pengar och köpa sina egna aktier drabbas man av betydligt lägre kostnader än vad fallet vore om man skulle äga dem genom att investera in en dyr fond. Om vi kollar på ett exempel med amerikanska aktier så kostar en fond med stora amerikanska företag från 1,5 % per år och uppåt i förvaltningsavgift. Vill man investera i en mer specialiserad fond blir det genast ytterligare lite dyrare. Om vi ponerar att man har 100 000 kr idag som man vill investera i amerikanska aktier skulle nog många tycka att det är ett bra alternativ att investera dessa pengar i en sådan fond, det krävs bara ett beslut och sen behöver man inte tänka mer på det. Man vet att en fondförvaltare ser över innehavet och gör sitt bästa för att få det att växa, vilket känns tryggt då man själv inte anser sig inneha dessa kunskaper.

När marknaderna och ekonomin runt om i världen är orolig är det inte säkert att aktierna ökar så mycket i värde. Vi kan kolla på konsekvensen av att äga aktier i en fond under fem års tid då utvecklingen står stilla på fondens aktieinnehav. Varje år är alltså förvaltningsavgiften 1,5 % och värdet på fondandelarna är 100 000 kr. Det betyder att man årligen betalar 1 500 kr per år, vilket resulterar i 7 500 kr i förvaltningsavgifter under dessa fem år. Aktiekurserna har inte stigit, vilket har gjort att fondens värde är oförändrat, för vilket man alltså har betalat en årlig förvaltningsavgift.

Hade man då kunnat agera på något bättre sätt genom att ta lite mer ansvar själv? Ja, det hade faktiskt inte varit så svårt att bygga upp sin egen aktieportfölj med, i det här fallet, amerikanska aktier. En fördel med att investera sina pengar i en fond tycker många är att man redan från den första kronan sprider riskerna genom att äga aktier i många bolag. Vissa fonder äger 50 till 100 aktier, eller till och med fler, vilket gör att de utvecklas precis som index. Index utgörs av alla aktierna på börsen, oftast är det värdeviktat, alltså att de företag som har störst börsvärde står för störst del av indexet. Samtidigt är det en väldigt stor riskspridning att äga aktier i kanske 75 företag. I det läget står varje enskild aktie för en extremt liten del av portföljen, endast 1,33 %, vilket gör att även om en av aktierna är en riktig fullträff som fördubblas i värde kommer det inte ge något större utslag på fondens värde. Visserligen kommer inte heller de aktier som sjunker kraftigt att påverka den totala portföljens värde särskilt mycket negativt.

Om man nu har dessa 100 000 kr kanske man anser att tio stabila amerikanska utdelningsaktier i några olika branscher är en bra mix. Det faktum att man väljer stabila aktier leder till att man uppnår en bättre riskspridning snabbare. Ett moget företag som funnits i 50 år och uppvisar stabila vinster, utdelningar och finns etablerade över hela världen är givetvis tryggare än ett mindre nystartat förhoppningsbolag.

Med 100 000 kr att investera i tio olika stabila företag kan man investera 10 000 kr i varje. Kostnaden som uppstår i samband med det här är det courtaget man betalar för varje affär, vilket ligger på cirka 90 kr vad gäller amerikanska aktier. En total kostnad på 900 kr ger alltså aktieköpen upphov till. Det man direkt kan konstatera här är att redan det första årets förvaltningsavgift på 1 500 kr är intjänade. När man har köpt aktierna själv och äger dem i sitt ISK under fem års tid istället för att investera i fonden, kostar det då något extra i form av förvaltningsavgift eller annan avgift på något sätt? Nej, givetvis inte. Aktierna kan ligga i ISK:n år efter år och även om man efter fem år kan konstatera att man inte har sett till någon värdeökning på sina aktier har man i alla fall inte betalar 1,5 % i förvaltningsavgift per år. Slutresultatet efter dessa fem år blir således att man har sparat in en kostnad för sin investering på 6 600 kr, eftersom ens investering endast gav upphov till en kostnad en gång, på totalt 900 kr istället för 1 500 kr per år under fem års tid, vilket fonden hade kostat.

Som det tidigare har påpekats, värdet av att ta egna beslut när det gäller sin egen privatekonomi och inte förlita sig på andra är mycket värt! Det är lätt för folk att spara pengar genom att köpa saker som är rabatterade och består av specialerbjudanden, men att fatta några få beslut och agera smart när det gäller den andra sidan av sin privatekonomi, alltså investerandet, är det betydligt färre som tänker på att göra. Skulle en vanlig familj tänka på att utnyttja erbjudanden och välja de billigaste avtalen och abonnemangen skulle mycket pengar kunna sparas in varje månad. Att då samtidigt tänka på att investera sina pengar på ett bättre sätt och inse hur mycket pengar man kan spara genom att inte ha dyra fonder eller andra typer av strukturerade produkter kommer privatekonomin att förbättras avsevärt. Bara något så enkelt som att flytta sina sparpengar från ett konto med 0,75 % i ränta till ett med 2,5 % i ränta ger 1 750 kr extra före skatt. 

Faktum är att börsen gick bra under år 2012, vilket många säkerligen har konstaterat. Då är det lätt att inte bry sig om att man årligen betalar 1,5 % till fondförvaltaren. Fonden steg kanske med 15 % förra året och för det behövde man endast betala 1,5 %, det är ju rena kapet! Hur hade det då varit om börsen istället hade gått ned, så att ens kapital hade minskat i värde, får man någon kompensation för det? Nej, givetvis inte. Man betalar fortfarande förvaltningsavgiften även om fonden utvecklas negativt. Det är helt enkelt investeraren som står för hela risken och för den delen även hela kalaset i form av avgifter. Det är viktigt att komma ihåg att det är bäst att sätta ihop sin egen portfölj med företrädesvis stabila aktier med utdelningstillväxt. På så sätt får man en trygg portfölj som man inte behöver betala någon utomstående för att förvalta. Det enda man gör är att en gång per månad logga in på sitt ISK och köpa nya aktier för den del av lönen man har avsatt till byggandet av utdelningsmaskinen samt återinvestera utdelningen om någon sådan har kommit in under månaden. Det finns även någon enstaka Sverigefond som är gratis eller väldigt billig, vilket kan vara ett bra alternativ. 

För att se hur stor påverkan förvaltningsavgiftens storlek har på slutresultatet kan följande siffror studeras. De bygger på att man årligen har en värdetillväxt på 10 % under en investeringsperiod på 20 år. I det första fallet investerar man 100 000 kr den första januari år 1 och sedan inget mer. Dessa pengar låter man växa år efter år. Vi kollar vad slutresultatet blir efter dessa 20 år med följande olika förvaltningsavgifter i procent; 0, 0,25, 0,5, 0,75, 1, 1,25, 1,5, 1,75 och 2. Skillnaden mellan att inte ha någon förvaltningsavgift alls och att ha 2 % innebär en skillnad på slutresultatet på 206 000 kr. Istället för att de ursprungliga 100 000 kr har växt till 672 000 kr som fallet vore om man inte betalade en årlig förvaltningsavgift skulle investeringen med en förvaltningsavgift på 2 % endast ha växt till 466 000 kr efter 20 år. Förvaltningsavgiften har således en stor inverkan på slutresultatet, framförallt om man investerar långsiktigt. Om man då även tar hänsyn till att man alltid betalar en förvaltningsavgift, oavsett hur dåligt fonden utvecklas, jämfört med att aldrig betala någon förvaltningsavgift då man har satt ihop sin egen aktieportfölj inser vem som helst det stora värdet av att ta eget ansvar för sina långsiktiga investeringar och inte bara låta det bero och överge ansvaret till någon annan som har som affärsidé att tjäna pengar på dina pengar.

Förvaltningsavgifters påverkan på kapitalet
Om vi antar samma exempel som ovan, alltså att man först gör en insättning på 100 000 kr i en fond, och sedan även varje månad sätter in 2 000 kr i fonden, alltså 24 000 kr per år under 20 år framöver kommer skillnaden i slutvärdet uppgå till närmare en halv miljon kr, alltså nästan 25 % mindre pengar med den högsta förvaltningsavgiften jämfört med att inte ha någon förvaltningsavgift alls. Värdet på portföljen uppgår till 2 184 000 kr utan några årliga avgifter och till 1 652 000 kr med 2 % i årlig förvaltningsavgift. Aktieköpen skulle i de fallen kunna göras exempelvis en gång varannan månad, alltså för 4 000 kr, för att inte transaktionskostnaderna ska utgöra för stor andel av beloppet. Görs sex aktieköp per år drabbas man av en årlig transaktionskostnad på 234 kr. När portföljvärdet är 1 miljon kr, kommer man vid en förvaltningsavgift på exempelvis 1,75 % betala 17 500 kr per år. Det finns således mycket pengar att spara på att själv vara den som har kontroll över sin aktieportfölj – det kan inte nog påpekas.

För att ta ett sista exempel kan vi undersöka ett fall där en person inte gör någon stor engångsinsättning i början utan endast årligen sätter in 24 000 kr i fonden, alltså varje månad under 20 års tid har en överföring på 2 000 kr. Som alltid gör de högre förvaltningsavgifterna att värdet blir betydligt mindre än om man inte betalar någon förvaltningsavgift alls, vilket vore fallet om man köpt egna aktier. Skillnaden mellan att betala 2 % i årlig förvaltningsavgift och att inte betala något alls resulterar i ett slutvärde som är 21,6 % lägre. Utan förvaltningsavgifter hade personen haft en aktieportfölj vars värde uppgår till 1 512 000 kr. Fallet för den som investerat sina pengar i en dyr fond kommer efter exakt lika mycket insatta pengar och efter exakt lika lång tid ha ett portföljvärde på endast 1 186 000 kr.

Även om dessa exempel kanske inte passar in på just din privatekonomi och hur mycket du har möjlighet att investera, så talar siffrorna sitt tydliga språk – den som investerar långsiktigt i egna aktier kommer kunna tacka sig själv i framtiden. För att slutligen sätta spiken i kistan för den som ännu inte är övertygad om värdet av att bygga upp sin egen aktieportfölj istället för att investera i dyra fonder, tar vi en titt på en familj, där både mannen och kvinnan sparar 3 000 kr var varje månad i en dyr fond. Om de gör detta under 20 års tid, alltså tillsammans sparar 72 000 kr per år under 20 års tid med olika förvaltningsavgifter och den årliga avkastningen är 10 %, hur mycket kommer då deras portföljer skilja sig åt i värde då de inte betalar något i förvaltningsavgift och att betala 2 % årligen i förvaltningsavgift? De hade haft nästan exakt 1 miljon kr mer i portföljvärde om de valt att investera sina pengar på egen hand och sluppit förvaltningsavgiften. 4 536 000 kr är helt enkelt bättre än 3 558 000 kr!

Förvaltningsavgiftens påverkan på kapitlets värdeökning

Sammanfattning av kapitlet Outsourcing - inget för din privatekonomi

Detta var den andra av sex stycken längre inlägg genom vilka jag kommer publicera den e-bok/skrift som jag har skrivit angående aktieinvestering, aktieutdelning och om att bygga sin egen utdelningsmaskin. Inlägg nr 3 kommer att publiceras om någon dag. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar