Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 31, (Ränta-på-ränta:1)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)

Innehållsförteckning

Föregående del

Ränta-på-ränta

Faktum är att tiden är en väldigt begränsad resurs, och den är lika för oss alla här på jorden. En timme är alltid en timme, oavsett vem det gäller och vad man ska ägna timme åt. Tid har även ett nära samband med pengar. Väljer man att ta ett lån betalar man ränta, vilken är angiven som en viss procentsats per tidsenhet, vanligtvis per år. Vad gäller räntan är det viktigt att notera vilken tidsbasis den beräknas på. Det kan exempelvis vara antingen på års-, månads- eller kontinuerlig basis. När en ränta räknas om till kontinuerlig basis kallas den för effektiv ränta, vilket är den ränta man betalar om man lånar pengar från en bank eller annan långivare.

Vid ett lån på 100 000 kr och en enkel årsränta på 6 %, som beräknas på månadsbasis blir den effektiva räntan 1,005^12=6,1678 %, vilket gör att man betalar ränta på räntan i det här fallet. Den genomsnittliga månadsräntan blir 6 %/12=0,5%. Den räntan som uppstår i januari betalar man ränta på under perioden februari till december. Skulle man istället dela upp perioderna på dagbasis under året, alltså 365, skulle man varje dag betala en ränta lika med: 6 %/365=0,016438 %. Eftersom man inte betalar ränta förrän ett år har gått, kommer man även här att betala ränta på den ränta som uppkommer de föregående dagarna. Det kanske låter mer dramatiskt än vad det egentligen är; det kommer inte bli en enormt mycket högre ränta, utan svaret i det här fallet är att den effektiva årsräntan blir 6,1831 %. Denna ränta är alltså något högre än vad fallet är vid en ränta som beräknas på månadsbasis, vilken alltså uppgick till 6,1678 %.

Även om man skulle räkna på minutbasis, alltså att det blir ränta-på-ränta för varje minut som går under året förändras den effektiva räntan endast marginellt. Den effektiva räntan blir i det fallet 6,1837 %. Vad gäller lån från seriösa aktörer exempelvis till bostäder är den räntan som anges mer eller mindre alltid korrekt, alltså angiven som den effektiva årsräntan. I andra fall kanske årsräntan anges med stora bokstäver i reklamen till ”6 %”. Den effektiva årsräntan, alltså den räntan man verkligen betalar och som står med små bokstäver längst ner i annonsen, kan maximalt öka till cirka 6,18 % då den beräknas på kontinuerlig basis. Ett lån på 100 000 kr skulle i det här fallet kosta 6 180 kr per år i räntekostnad istället för 6 000 kr. Skillnaden mellan 6 %, vilket är den ränta som anges i reklamen, och 6,18 %, vilket blir den faktiska räntan som betalas är 0,18/6=3 %. Själva räntekostnaden blir alltså 3 % högre, vilket gör att den effektiva räntan blir 180 kr högre än vad som anges, i det här exemplet. Att det är en kontinuerlig beräkning av räntan innebär helt enkelt att det blir en ränta-på-ränta effekt beräknad på minimalt små tidsperioder.

Beräkningsperiod	Effektiv årsränta
År	6 %
Kvartal	6,136 %
Månad	6,168 %
Vecka	6,180 %
Dag	6,183 %
Timme	6,184 %
Minut	6,184 %

Ränta-på-ränta fenomenet har en stor betydelse även för den som sparar och investerar på lång sikt, vilket tydligt har framgått tidigare. Med lång sikt avses här tre år eller längre, men helst en tidsperiod på flera decennier.

Den räntan man erhåller på sitt kapital, exempelvis i form av ränta på sparkonton, som kapitaliseras varje år kan man återinvestera och alltså tjäna ränta både på det ursprungliga beloppet man satt in samt på den räntan man har tjänat in under föregående år. Har man en ränta efter skatt på 3 % och har satt in 1 000 kr kommer man det första året erhålla 30 kr i ränta. Under det andra året får man sedan 3 % ränta på 1 030 kr, vilket innebär att räntan blir större än vad de var under det föregående året, den ökar till 30,9 kr. Av detta belopp kommer 30 kr från 3 % av 1 000 kr och 0,9 kr från 3 % av 30 kr. Året därpå sker samma effekt, och räntan beräknas i det här fallet på ett kapitalbelopp som nu är 1 060,9 kr. Efter tio år kommer beloppet på kontot att ha ökat till 1 343 kr med hjälp av ränta-på-ränta effekten. Motsvarande belopp om man varje år skulle ha tagit ut räntan och vid början på varje år ha haft 1 000 kr skulle bli att man har 1 300 kr, 1 000 kr på kontot och 30 kr i ränta under 10 års tid, alltså 300 kr.

Detta exempel motsvarar i dagens låga ränteläge en ränta som är högre än den räntan som är möjlig att få på ett helt säkert sparkonto. Även på de konton som har statlig insättningsgaranti kan räntan skilja ganska mycket. Allt ifrån 0,5 % före skatt på vissa av storbankernas konton till uppåt 3 % före skatt på nischbankernas sparkonton är idag möjligt att få. Notera att det även finns ett antal aktörer vars konton inte omfattas av den statliga insättningsgarantin och således är behäftade med betydligt större risk. Även om dessa kan verka lockande med tanke på den högre räntan som erbjuds bör man se upp. Erbjuder dessa aktörer en ränta på cirka 5 % skulle jag hävda att det är betydligt bättre att välja att investera i aktier med utdelning istället. Det finns flertalet stora stabila utdelningsaktier som även de ger räntor, i form av direktavkastning på några procent. Att ett av våra stora svenska företag helt plötsligt skulle gå i konkurs inom de närmsta åren får sägas vara lika med noll, men faktum är att det titt som tätt inträffar att institut som erbjuder en hög sparränta utan insättningsgaranti får problem, vilket inte är kul för spararna som riskerar att förlora alla sina insatta pengar.

För ganska många år sedan minns jag att jag jämförde räntorna som olika aktörer gav på sina sparkonton och var då intresserad av att sätta in en del pengar hos en aktör som erbjöd hög sparränta, utan insättningsgaranti. Det var inget stort belopp det handlade om, men det var samtidigt en ganska stor del av mina pengar då. Som tur var satte jag aldrig in pengarna där, då jag något år senare kunde konstatera att företaget fick problem och många sparare förlorade en stor del av sina insatta pengar. Istället för att söka en hög ränta och riskera att förlora hela sparbeloppet är det betydligt bättre att investera långsiktigt i stabila aktier med utdelningstillväxt. Då får man förutom en årlig utdelning på några procent även ta del av företagets vinst i form av utdelningstillväxt och kursökning.

Nästa del