Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 32, (Ränta-på-ränta:2)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)

Innehållsförteckning

Föregående del

Det är viktigt att ha en bra fördelning på sina tillgångar. Att antingen ha alla sina pengar på ett sparkonto eller att ha alla pengarna i ett fåtal aktier är inga bra lösningar. Det gäller att se på sin ekonomi ur ett större perspektiv och sätta olika tillgångsslag i relation till varandra beroende på sina förutsättningar. Dessa förutsättningar kan bland annat handla om ålder, inkomster och skulder. Är det en familj som sitter på en fastighet värd 2 miljoner kr, 500 000 kr på ett sparkonto och har höga månadslöner som mer än väl täcker månadskostnaderna, finns det goda möjligheter till förbättringar för dem. I det här fallet skulle det handla om att välja att öka andelen egna aktier, vilka på sikt avkastar betydligt bättre än ett riskfritt sparkonto och kostar mindre än fonder. De skulle genom att investera i aktier med utdelningstillväxt snabbt kunna bygga upp sin egen utdelningsmaskin och bli fria inom några år tack vare de stora utdelningarna som aktierna kommer generera.

En viktig faktor när man väljer att investera i aktier är alltså att bolagen har en bra och stabil utdelningstillväxt. Denna utdelningstillväxt gör att man med stor säkerhet vet att man kommer få en högre ”ränta” ju längre tiden går. Det är främst amerikanska aktier som har den här fördelen, men även ganska många svenska samt en del nordiska aktier har det. Att det är mer inarbetat i USA att företagen årligen höjer utdelningen i takt med att vinsterna ökar kan bland annat bero på hur samhället fungerar. Det är mer upp till var och en i exempelvis USA att ta hand om sin privatekonomi och se till att ha pengar att leva på då man går i pension. I länder som Sverige är det mesta ”gratis” eller kraftigt subventionerat, så som utbildning och sjukvård. Vi har ett relativt välfungerande pensionssystem. Det finns även bidrag av olika slag för dem som inte får ekonomin att gå ihop. Därför finns inte samma mentalitet inarbetat hos svenskar att själv ta hand om sin ekonomi. Man litar till stor del på att staten och samhället kommer sköta dessa delar och finnas som ett skyddsnät i alla lägen.

Staten står också för en stor del av pensionsutbetalningarna till våra pensionärer. Detta gör att en person som arbetar under hela sitt liv och inte bryr sig om att spara och investera några av sina pengar ändå kan leva ett relativt bra liv som pensionär, då det varje månad har avsatts en del av lönen till den statliga inkomstpensionen. Om arbetsgivaren även har ett avtal om tjänstepension kan personen få ett ännu större belopp som pensionär. Om inget av detta skulle finnas i samhället skulle det istället vara upp till var och en att se till att man har pengar att leva på då man slutar att arbeta. Även det faktum att det i länder som USA kostar att gå på college och att läsa på universitet, gör att de flesta familjer kan antas ha en mentalitet som går ut på att medvetet investera pengar varje månad på ett tryggt sätt och försöka få dem att växa till en summa som ska räcka för att täcka de utgifter som senare kommer drabba familjen.

Som pensionär i länder där den statliga pensionen är väldigt låg kanske det snarare handlar om att man behöver ha en inkomst varje månad som täcker ens levnadomkostnader. Det är i dessa fall viktigt att man inte tar av det sparade beloppet, så att det sjunker sakta men säkert och urholkar stommen i utdelningsmaskinen. Det är i dessa fall betydligt bättre att man låter pengarna man har sparat och investerat under en längre period arbeta åt en, och varje år generera pengar som en inkomst. Det är de årliga inkomsterna i form av utdelningar som ska användas till att leva på. Skulle man ta pengar från utdelningsmaskinen, kommer de årliga inkomsterna från det totala investerade beloppet att minska, vilket är det samma som att man tar död på ”hönan som lägger guldäggen”.

Om man under en period av, säg 20 år, har byggt upp en portfölj med aktier som idag, bland annat genom ränta-på-ränta effekten, är värd 2 miljon kr och ger 4 % i utdelning kommer man varje år att erhålla 80 000 kr. Detta skulle motsvara 6 700 kr per månad. Det är inte jättemycket pengar för de flesta, kanske mest ett tillskott i månadskassan. Samtidigt handlar det mycket om att välja hur man vill leva sitt liv, alltså hur stora omkostnader man väljer att ha. Det är enkelt att hamna i en cirkel av onödig konsumtion, kanske bland annat för att man jobbar mycket och tjänar bra. Då kan det bli så att man vill belöna sig själv genom att bygga upp köpbehov och känner sig mer värd att köpa en viss produkt eftersom man faktiskt har arbetat och tjänat ihop tillräckligt med pengar för att köpa den. Samtidigt är all konsumtion idag väldigt dyr, sett till vad pengarna kan växa till om de investeras långsiktig. 

Det faktum att man varje månad som löneanställd får pengar insatta på sitt konto är verkligen en perfekt grund för att börja sin resa mot friheten. Idag byter man sin tid mot pengar, vilka man kan investera och låta växa för att tillslut kunna bli fri och själv göra det man känner för med sin tid. Hur mycket kapital som behövs för att man ska kunna känna sig fri beror givetvis mycket på vem det handlar om och vad man har för krav på sin levnadsstandard. Faktum är dock att det inte behöver krävas jättemycket kapital, och heller inte så jättemycket tid om man verkligen har bestämt sig för vad man vill uppnå. Väljer man bara att ta tag i båda sidorna av sin privatekonomi, alltså att både se över sina investeringar för att optimera avkastningen på dem samtidigt som man sänker sina kostnader så mycket det går, kan det skapas ett stort utrymme för att investera i sin utdelningsmaskin.

Nästa del