tisdag 4 juni 2013

Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys – vad visar de?


Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys

I detta inlägg kommer jag lite översiktligt belysa de tre viktiga finansiella rapporterna som investerare bör lägga en del tid till att studera för att kunna fatta bättre aktieinvesteringsbeslut. Dessa tre viktiga externa rapporterna är Resultaträkning, Balansräkning och Kassaflödesanalys. 

Resultaträkning

Resultaträkning – Visar bolagets intäkter och kostnader, vilket resulterar i årets resultat. Är intäkterna under perioden större än kostnaderna gör bolaget vinst, medan de gör förlust om det är tvärtom. Intäkterna består i huvudsak av det belopp som bolaget sålt varor och/eller utfört tjänster för under perioden. Intäkterna är inte det samma som inbetalningar, alltså riktiga pengar in till företaget. Rent företagsekonomiskt skiljer man på begreppen inkomst, intäkt och inbetalning. En inkomst uppkommer vid försäljningstillfället, en intäkt då bolaget har utfört det som gav upphov till inkomsten (utfört en prestation = en periodiserad inkomst) och inbetalningen sker då kunden betalar för varan/tjänsten. 

Som exempel kan vi anta att en sotare i december blir kontaktad av en fastighetsägare som beställer ett jobb som innebär att sotaren ska undersöka fastighetsägarens skorsten i januari nästa år. Detta arbete kommer sedan att faktureras efter att sotaren utfört arbetet och fastighetsägaren betalar fakturan under februari. Även om de i december har avtalat om att sotaren ska sota fastighetsägarens skorsten, har sotaren under december inte utfört någon prestation. Det betyder att det ännu inte har uppstått en intäkt (det som anges i resultaträkningen) i sotarens aktiebolag. Det är först när sotaren, i januari året efter, har utfört sin prestation som en intäkt uppstår. Notera även att sotaren nu har en giltig intäkt som ökar resultatet, vilket dock inte betyder att han har fått in pengar motsvarande intäkten, eftersom det är skillnad på en intäkt och en inbetalning. Kunden får fakturan i januari då arbetet har utförts och betalar den i februari. Det är alltså först då som sotaren har fått in pengarna, detta påverkar kassaflödesanalysen, vilken visar hur ett bolags likvida medel har förändrats under året (se mer nedan). Efter det att sotaren har utfört sin prestation och skickat iväg fakturan, har denne en tillgång, kundfordran, i sin balansräkning. I resultaträkningen finns förutom intäkterna bolagets samtliga kostnader, vilka kan vara av väldigt skiftande natur. Löner, hyror, avskrivningar, kostnad för sålda varor, räntekostnader, skatt med mycket mera. 

Balansräkning

Balansräkning – Visar bolagets finansiella ställning, alltså Tillgångar på ena sidan och Eget Kapital + Skulder på den andra sidan. Alla tillgångar som bolaget äger måste ha finansierats på något sätt, och de sätten som finns är antingen genom att ägarna har gått in med kapital, i utbyte mot ägarandelar av bolaget (aktier), genom att tidigare års vinster återinvesteras (båda tillhör Eget kapital) eller att bolaget har lånat pengar (Skulder). Summan av Intäkterna minus Kostnaderna i resultaträkningen påverkar det egna kapitalet. Om bolaget gör en vinst ökar det egna kapitalet med det beloppet medan det egna kapitalet minskar om det är en förlust i resultaträkningen. Gör bolaget allt för stora förluster eller förluster under lång tid kommer det egna kapitalet att utraderas, vilket leder till konkurs i slutändan om inte ägarna tillskjuter mer kapital. Vanligt är att en del av årets vinst delas ut till aktieägarna genom aktieutdelning samt att en del återinvesteras för att bolaget ska växa och utvecklas för att vara konkurrenskraftigt i framtiden. Det egna kapitalet är bolagets nettoförmögenhet, alltså det som skulle bli kvar om alla tillgångar såldes och alla skulder betalades, alltså det som krasst tillhör aktieägarna.

Ju större andel eget kapital som finns i bolaget, desto mer finansiellt stabilt anses bolaget vara. Har de en väldigt hög andel skulder är de att betrakta som väldigt räntekänsliga, och har då alltså en hög finansiell risk. Ett vanligt nyckeltal i detta sammanhang är soliditeten, alltså Eget kapital/Totala tillgångar. Som ett enkelt exempel: har bolaget totala tillgångar på 1 000, Eget kapital på 400 och Skulder på 600 är soliditeten 400/1000=40 %. Att inte ha några skulder alls i bolaget är dock inte att föredra. Är kostnaden, räntan, för att låna pengar väldigt låg och bolaget kan få hög avkastning på pengarna (räntabilitet på kapitalet) genom att de investeras i bolaget och de går med vinst är det givetvis lockande att låna pengar, då aktieägarna, vilka är den andra finansieringskällan ofta har ett högre avkastningskrav. Går det att låna pengar för 3 % i årlig ränta och sedan få en avkastning på dessa i bolaget på 12 % är det intressant att låna pengar. Att låna pengar fungerar som en hävstång sett till avkastningen på det egna kapitalet. Jämför exempelvis med att köpa en fastighet för 2 miljoner kr. Vi antar att 300 000 kr är pengar som köparen har sedan innan (15 %) och alltså att 1,7 miljoner är lånade pengar. Fastigheten säljs efter fem år för 2,3 miljoner kr. Vi antar att inget har amorterats på lånen. Värdestegringen är 300 000 kr, vilket betyder att avkastningen på det egna kapitalet är 100 % (300 000/300 000). Hade hela beloppet på 2 miljoner kr som fastigheten köptes för bestått av eget kapital, alltså att inget lånades, hade avkastningen på det egna kapitalet varit 15 % (300 000/2 000 000). Det är den kraftigt högre avkastningen på det egna kapitalet som kan uppnås genom att använda lånade medel som kallas för hävstångseffekt, på engelska leverage/gearing. Hävstångseffekten fungerar även på motsatt håll, vilket gör att hela det egna kapitalet, den egna kapitalinsatsen, snabbt kan försvinna vid en nedgång. I det här fallet, om fastigheten har sjunkit i värde till 1,7 miljoner kr och man tvingas sälja den kommer hela det egna kapitalet vara utraderat och alltså 100 % av det förlorat.

Både tillgångar och skulder är vanligtvis uppdelade på kort- och långfristiga. De kortfristiga löper upp till max ett år, medan de långfristiga såldes löper längre än ett år. Även här är det att föredra att nyckeltalen är tillfredsställande. Har bolaget kortfristiga tillgångar (alltså tillgångar som väntas omvandlas till pengar, likvida medel, inom ett år) på 10 000 000 kr medan de kortfristiga skulderna (alltså skulder bolaget ska betala med pengar, likvida medel, inom ett år) är 20 000 000 kr ser situationen betydligt mer oroande än om fallet vore tvärtom. Dessa nyckeltal är givetvis väldigt branschberoende.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalys – De två ovanstående finansiella rapporterna visar alltså inte bolaget ur ett perspektiv där man ser till riktiga pengar in och riktiga pengar ut. Det används kassaflödesanalysen istället till för att visa. I början på året har bolaget ett visst belopp i likvida medel (framgår av balansräkningen) och i slutet på året har bolaget ett annat belopp (kan givetvis slumpa sig så att det är lika stort som i början av året). Hur denna förändring i likvida medel i bolaget har uppstått visas genom kassaflödesanalysen. Kassaflödesanalysen är indelad i tre delar, vilka är kassaflöde från: Operativa verksamheten, Investeringsverksamhet och Finansieringsverksamhet.

Kassaflödet från den Operativa verksamheten utgår från Årets resultat från resultaträkningen och justerar sedan för de poster i resultaträkningen som inte är kassaflödespåverkande. Här kan bland annat nämnas avskrivningar på maskiner, inventarier och byggnader. En avskrivning är en kostnad, men det påverkar inte kassaflödet. När en maskin för 1 miljon köps in betalar bolaget hela beloppet direkt (kan givetvis delbetalas, men utgår från att allt betalas vid investeringstillfället), även om maskinen används under exempelvis tio års tid. Kassaflödet påverkas alltså negativt med 1 miljon vid inköpstillfället (framgår under investeringsdelen av kassaflödesanalysen). Under de tio åren maskinen används i bolaget skrivs den av med 100 000 kr per år (kan skrivas av med större belopp under de första åren, vilket är skattemässigt förmånligt då det minskar skatten genom att resultatet i Resultaträkningen minskar som en följd av den högre kostnaden). De 100 000 kr som har belastat resultatet under året i form av avskrivningar har inte renderat i ett pengautflöde från bolaget. Därför adderar man detta belopp i kassaflödesanalysen. 

Under delen kassaflöden från den Operativa verksamheten framgår även förändringar i rörelsekapitalet. Under delen "förändringar i rörelsekapitalet" finns bland annat Rörelsefordringar, Varulager samt Rörelseskulder. De två förstnämnda är båda tillgångar, vilket betyder att om någon av dem har ökat under året, exempelvis Varulagret så innebär det en negativ påverkan på kassaflödet. Det kanske är lättare att förstå då man ser på Kundfordringar, vilka även de givetvis är en tillgång i balansräkningen. Om kundfordringarna har ökat betyder det att en del av det vi sålt för under året ännu inte har betalats av kunderna. Om vi har haft intäkter på 1 miljard och kundfordringarna under året har ökat med 100 miljoner betyder det att vi endast har fått in 900 miljoner kr i riktiga pengar. Har kundfordringarna minskat med 100 miljoner betyder det att om vi har sålt för 1 miljard och har vi totalt alltså fått in 1,1 miljarder kr från våra kunder. Detta betyder att en stor del av föregående perioders kundfordringar nu har betalats. Det ökar givetvis våra likvida medel. Sett ur kassaflödesperspektivet är det alltså negativt om en tillgång ökar, då det betyder att vi har pengar upplåsta i exempelvis ökade kundfordringar och ökade varulager.

Sett till skulderna är det tvärtom som gäller, ur ett kassaflödesperspektiv. Om de kortfristiga skulderna ökar, exempelvis våra Leverantörsskulder, betyder det att pengar, likvida medel, ännu inte har försvunnit från bolaget, vilket är positivt. Minskar rörelseskulderna har vi betalat ut mer pengar än vad våra kortfristiga skulder har ökat med under året. En kortfristig skuld är ofta räntefri, exempelvis en leverantörsskuld eller en skatteskuld. Det betyder att bolaget då erhåller en typ av räntefri finansiering, vilket gör att bolagen givetvis vill betala dessa skulder så sent som möjligt, och få in pengar från sina kunder så snabbt som möjligt. Kassaflödet från den Operativa verksamheten ska vara positiv, annars bör man verkligen dra öronen åt sig då det förmodligen betyder att bolaget gör förlust, att rörelsetillgångarna inte omvandlas till likvida medel eller att en stor del av våra kortfristiga skulder har betalats, alltså att vi betalar våra leverantörer i snabbare takt än vad våra kunder betalar oss.

Nästa del i kassaflödesanalysen är kassaflödet från Investeringsverksamheten. Som jag nämnde ovan har denna i princip alltid en negativ siffra då investeringar av olika slag görs i bolaget under perioden kassaflödesanalysen avser, vanligtvis ett år. Det kan handla om nya byggnader, fabriker, maskiner, köp av andra bolag med mera som sker, vilket gör att likvida medel försvinner från bolaget. Denna bör vara negativ då det är högst väsentligt att bolaget utvecklas, växer och förnyar sig för att i framtiden kunna tillfredsställa kunderna och konkurrera med de andra bolagen i branschen. Det kan vara svårt att följa med i konkurrensen om man aldrig förnyar sig. Givetvis måste investeringarna vara motiverade sett till behovet och vilken avkastning de kan väntas generera.

Den sista delen i kassaflödesanalysen handlar om Finansieringsverksamheten. Här framgår hur mycket pengar bolaget har delat ut till ägarna, hur mycket som använts för att återköpa aktier, om nya aktier har givits ut och genererat nytt kapital till bolaget samt om skulder ha amorterats eller upptagits. Notera att alla dessa poster påverkar bolaget sett ur perspektivet ”pengar in och pengar ut”. Denna del bör vara negativ då det betyder att bolaget har gjort något eller flera av följande faktorer: betalat utdelning till aktieägarna, återköpt egna aktier eller betalat av på lånen i större grad än vad bolaget tagit in nytt kapital. Det beror självklart mycket på vad det är för bolag, bransch, mognadsfas med mera. Bland de stora och stabila bolagen är denna del under normala omständigheter alltid negativ. Mer pengar har betalats ut än vad som behövts hämtas in från ägarna och långivarna, vilket betyder att bolagets verksamhet i sig genererar tillräckligt med likvida medel, det är alltså att betrakta som en kassako eller en riktig pengamaskin i det läget. Skulle kassaflödet från Finansieringsverksamheten vara positiv något år behöver självklart inte det vara dåligt, bolaget kanske ska köpa upp en konkurrent eller investera i en ny modern produktionsanläggning vilket kräver väldigt mycket pengar. I det fallet har kanske stora lån tagits upp, vilket blir en pluspost i kassaflödesanalysen, då det ökar bolagets likvida medel. Det är som alltid viktigt att försöka fördjupa sig i vad pengarna har gått till för investeringar. 


Kassaflödet kan sägas vara bland de mest intressanta för den som är långsiktig investerare i bolag med stabil utdelningstillväxt. Utdelningen sker med riktiga pengar, vilket betyder att bolaget måste ha fått in dessa på något sätt. ”Dividends don´t lie” – utdelningar ljuger inte, brukar man säga. Bolaget måste på något sätt ha fått in de pengar de delar ut till ägarna (förhoppningsvis inte från lån). Bara för att ett bolag visar på ett bra resultat är det inte säkert att kunderna har betalat för sig. Om intäkterna är stora betyder alltså inte det att det är säkert att bolagets ”konton” med pengar har ökat i samma utsträckning. Risken är att kunderna inte betalar för sig och att det uppstår kundförluster. Att då svart på vitt se i kassaflödesanalysen att bolaget verkligen genererar tillräckligt med likvida medel är ett styrketecken för den som väljer att investera i bolaget. För att bolaget man är intresserad av att investera i ska anses vara sunt är det viktigt att även dess kunder är friska bolag som klarar av att betala för sig.


Som exempel skulle ett bolags kassaflödesanalys kunna se ut på följande sätt:


Operativa verksamheten: +15 mdr
Investeringsverksamheten – 6 mdr
Finansieringsverksamheten – 7 mdr

Årets kassaflöde: +2 mdr



Jag hoppas att denna genomgång av ett bolags räkenskaper har givit dig lite nyttig information om bolagets tre externa rapporter, Resultaträkningen, Balansräkningen samt Kassaflödesanalysen, vilket alla som investerar i aktier bör studera noggrant hos de bolag man finner intressanta. 

4 kommentarer:

  1. Mycket bra genomgång, stort tack!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att det uppskattas!

      /InvesteraMigFri

      Radera
  2. Tack, mycket pedagogiskt och bra!

    SvaraRadera
  3. GRYMT! tack så mycket

    SvaraRadera