(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)
Det kan vara intressant att ställa sig frågan vad som vore bäst, att äga en aktie i en vanlig depå eller i ett ISK då man väljer att sälja aktien efter sju år då den antas ha ökat i värde med 50 % respektive 100 %. Det skulle kunna kännas lite omotiverat att varje år betala en skatt på ens aktieinnehav, vilket vore fallet med ISK, trots att man inte gör några aktievinster under åren. Framför allt om aktierna inte delar ut några pengar kan det verka extra omotiverat att betala skatt varje år. Om vi tar ett exempel, där man köper en aktie för 100 kr idag och om sju år säljer den för i ena fallet 150 kr och i det andra fallet för 200 kr, kan man tydligt se skillnaden på hur mycket skatt man betalar om aktierna ägs i ett ISK respektive vanlig aktiedepå. Vad gäller skatten på en vanlig depå är den som sagt 30 % på utdelningar och kapitalvinster, som uppstår då man säljer en aktie med vinst. I fallet med ett ISK kommer man istället varje år betala en schablonskatt på portföljvärdet. För att anta en långsiktigt mer rimlig nivå på schablonskatten för ISK kan vi anta att statslåneräntan i snitt är 2 % under dessa sju år. Vi antar också att aktien ökar stadigt i värde under de sju åren med 10,4 % per år, vilket innebär att den avrundade kursen under dessa åtta år (ursprungsåret medräknat) är 100, 110, 122, 135, 149, 164, 181 och 200 kr. Har aktien istället stigit till 150 kr efter sju år, alltså med 6 % per år, kommer aktiekursen att ha följande värden med startåret inkluderat: 100, 106, 112, 119, 126, 134, 142 och 150 kr.
Vi börjar med det första fallet, alltså att kursen har fördubblats till 200 kr. Då aktien säljs kommer man att realisera en kapitalvinst på 100 kr, vilket beskattas med 30 %, alltså med 30 kr i fallet med en vanlig aktiedepå. Har man istället ägt aktien i ett ISK blir skatten istället 0,6 %, 30 % av schablonintäkten på 2 %, av värdet på aktien under respektive år. Det utgår ingen skatt då man säljer aktien med vinst. Summerar man den betalda skatten för alla åtta åren resulterar det i en betald skatt på 7 kr för aktieägandet i ett ISK. Det blir en ganska mycket lägre skatt jämfört med om man hade ägt aktien i en vanlig depå och tvingats betala 30 kr i skatt då man tar hem vinsten från en kursdubblare. Ingen hänsyn tas här till utdelningen, vilket givetvis gör det än mer förmånligt att äga aktier med utdelningstillväxt i ett investeringssparkonto. (Skillnaden blir lite mindre om värdena diskonteras till nuvärde.)
År
|
Värde
|
Skatt ISK
|
Skatt depå
|
0
|
100
|
0,6
|
0
|
1
|
110
|
0,66
|
0
|
2
|
122
|
0,732
|
0
|
3
|
135
|
0,81
|
0
|
4
|
149
|
0,894
|
0
|
5
|
164
|
0,984
|
0
|
6
|
181
|
1,086
|
0
|
7
|
200
|
1,2
|
0
|
Försäljning
|
Vinst
100
|
0
|
30
|
Total skatt (kr):
|
6,966
|
30
|
Köper man en aktie idag för 10 000 kr som om tio år har stigit till 25 000 kr kommer man ha gjort en bra investering. Värdet har ökat med i snitt 9,6 % per år. Äger man den på ett ISK istället för i en vanlig aktiedepå kommer man även slippa betala en kapitalvinstskatt på 4 500 kr, vilket givetvis är väldigt positivt. Liksom en hel del andra investeringsbeslut kommer man kunna tacka sig själv i framtiden om man väljer att äga sina utdelningsaktier långsiktigt i ett ISK.
Om vi nu kollar på exemplet där aktien istället har ökat i värde till 150 kr efter sju år och säljs med en vinst på 50 kr kommer man då aktien ägs i en vanlig depå betala 15 kr i skatt, eftersom vinsten är 50 kr per aktie och kapitalskatten är 30 %. Hade man istället ägt aktien i ett ISK hade man under dessa år sammanlagt betalat en skatt på ungefär 5 kr. Kontentan av detta resonemang är alltså att det även då man äger en aktie som delar ut lite eller inget alls kan det vara klokt att ha sina aktier i ett ISK, då man slipper betala skatt på aktievinster. Jag anser som sagt att man främst bör investera i aktier med en stabil utdelning, framförallt vad gäller tillväxten i utdelningen, vilket alltså gör det ännu mer motiverat att äga aktierna i ett ISK.
Givetvis finns det en risk för att man säljer aktier med en väldigt låg vinst, med ingen vinst alls eller med förlust. Det skulle jag hävda är en risk man får ta, som heller inte är särskilt stor om man följer en tydlig strategi som går ut på att investera långsiktigt i stabila aktier med utdelningstillväxt. Den skatten man sparar in på utdelningen motiverar att man äger aktierna i en ISK. Ränteläget är väldigt lågt i nuläget. Det är därför rimligt att anta att statslåneräntan kommer att stiga i framtiden. För att ge en tydligare bild av detta kan grafen över statslåneräntan per den 30 november under 2000-talet i ett tidigare inlägg studeras. Det är som sagt den här räntan den 30:e november året innan som avgör vilken schablonintäkt som kommer användas för att bestämma det här årets schablonbeskattning för investeringssparkontot.
Sammantaget är det en bra investering att välja att äga sina aktier på ett ISK. Man slipper att deklarera aktieförsäljningar och betalar ingen skatt på varken aktieutdelningar (eventuellt litet undantag på utländska aktier) eller kapitalvinster. Man får dock inte dra av några kapitalförluster. Investerar man i aktier med en stabil och inte allt för låg direktavkastning är ISK helt klart det alternativet man ska välja. Genom att ha en långsiktig investeringshorisont där man kommer återinvestera den utdelning man erhåller under många år framöver kommer det vara ett bra val att ha ett ISK. Det är betydligt bättre att återinvestera 5 000 kr än att endast ha 3 500 kr att återinvestera i nya aktier.
Nästa del
Nästa del
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar