fredag 14 juni 2013

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 28, (ISK underlättar byggandet av utdelningsmaskinen:2)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)



Skulle man enbart ha exempelvis amerikanska aktier som är högutdelare och statslåneräntan är låg kan man hamna i ett läge där man tvingas betala skatt på utdelningen. Detta är något som inte kommer drabba de flesta av de som väljer att bygga upp sin egen utdelningsmaskin, eftersom säkerligen många kommer ha en stor andel svenska aktier, vilket även är ett sätt att medvetet skatteplanera för att kunna avräkna all den utländska källskatten.

För att illustrera en situation där all utländsk källskatt inte kan avräknas kan följande, något extrema, exempel ges. Vi tänker oss att man har en aktieportfölj värd 100 000 kr. Man har enbart amerikanska aktier i den. Dessa har en direktavkastning på hela 6 %. Man kommer i det här fallet erhålla 6 000 kr i aktieutdelningar under året. Den amerikanska staten kommer att behålla 15 % av detta belopp i form av källskatt, alltså 900 kr. I deklarationen i Sverige kommer det vara förtryckt en schablonintäkt som uppgår till, för år 2013, 1 490 kr. Skatten man ska betala på denna inkomst är 447 kr, eftersom kapitalskatten är 30 % på schablonintäkten, eller 0,447 % av portföljvärdet. Portföljen antas vara värd 100 000 kr under hela året. Från schablonskatten vill man dra av den källskatt man tvingats betala på utdelningen från de amerikanska aktierna, vilket alltså uppgår till 900 kr. Dock får man maximalt dra av 447 kr, eftersom man inte får dra av mer än skatten ISK:n gett upphov till. Det gör att utdelningen på de amerikanska aktierna i det här exemplet inte är helt skattefria, vilket utdelningen från svenska aktier hade varit. Den extra skatten man tvingas betala uppgår alltså till 900-447= 443 kr. Sett som procent av utdelningen blir det 443/6 000=7,4 %. Ett belopp klart mindre än de 30 % som hade varit fallet om man ägt aktierna i en vanlig depå.

Det bör noteras att exemplet dels förutsätter en hög direktavkastning på de amerikanska aktierna samt att statslåneräntan är väldigt låg. Antar man en något rimligare direktavkastning på de amerikanska aktierna samt en något mer normal statslåneränta kan man utan problem räkna av hela den utländska källskatten. Om vi antar att man på de utländska aktierna har en direktavkastning på 3,5 % och statslåneräntan är 2 % blir fallet istället enligt följande. En utdelning på 3 500 kr erhålls, på vilken utländsk källskatt på 15 % betalas, alltså 525 kr. Schablonintäkten på ISK:n uppgår till 100 000 multiplicerat med 2 %, vilket blir 2 000 kr. Skatten på detta belopp är 600 kr, alltså 30 % av 2 000 kr. I det här, långsiktigt mer normala exemplet, kan alltså hela den utländska källskatten avräknas och slutsumman blir att man kommer betala 75 kr i skatt till svenska staten. Man har redan betalat 525 kr i skatt till utlandet i form av utländsk källskatt, vilket man får avräkna från de 600 kr som är schablonskatten ISK:n gett upphov till. Det resulterar i samma skatteeffekt som om man enbart hade ägt svenska aktier där man alltså erhållit skattefria utdelningar från början och bara beskattats genom schablonintäkten. Skatten blir 600 kr i båda fallen.

Nästa del

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar