Priser - less is more

Betala 9 990 kr eller 999 kr för ett bord

Priser är egentligen ett väldigt abstrakt begrepp. Vi kan låta följande bord-exempel illustrera detta. Ett visst bord kanske kostar 999 kr och ett annat bord kostar 9 990 kr alltså tio gånger så mycket. Båda är gjorda av samma träslag och har samma storlek. Det enda som skiljer är designen på bordsskivan och benen. Ändå skiljer det en faktor tio i pris. Kommer det billigare bordet att gå sönder tio gången snabbare än det dyrare, eller kommer det krävas att man lägger ner stora summor på reparationer och underhåll år efter år på det billigare bordet - nej givetvis inte. En av de viktigaste faktorerna till att många väljer det dyrare bordet är att man rent psykologiskt anser att det bordet passar en själv bäst då man har mycket pengar och således kan motivera att köpa det dyrare bordet. Lever man i nuet och inte hindrar pengarna från att försvinna från ens konto kommer man alltid vara fast där. Finns det inget långsiktigt tänk när det gäller sin privatekonomi kommer man aldrig i framtiden kunna bli fri.

Hade man varit en fattig student hade man inte tvekat en sekund när man behövt köpa ett bord, man hade kanske till och med undersökt om man kunde hitta ett ännu billigare bord. Hade man varit en höginkomsttagare och gjort på samma sätt hade det säkert känts konstigt. Det är lätt att anpassa sin konsumtion till hur mycket man tjänar och anse att man har all rätt att unna sig det dyrare bordet (eller vad som helst annat) och således låser sig vid det starka sambandet mellan att tjäna mycket och att konsumera mycket. Om det "dyrare" bordet istället hade kostat 999 kr och det "billigare" hade kostat 9 990 kr, hur hade man då agerat? Kanske hade då det billigare bordet, som vi antar är i en enklare stil, klassats som ett mer stilrent bord som passar in i den moderna bostaden. Eftersom det är ”modernt” är man beredd att betala mer för det bordet. Det är lätt att låsa sig fast vid dessa referenspunkter, i det här fallet i form av priset. För av någon anledning måste det dyrare objektet vara bättre för att motivera det högre priset – eller är det bara på det sättet att någon vill åt dina pengar?

Är det ett visst premium hos en produkt jämfört med en annan produkt finns det givetvis motiv till att betala mer för den, om man har behov av de extra egenskaperna. Följer det med två extraskivor till det dyrare bordet som gör att det kan bli dubbelt så stort kan man således motivera att betala mer för det. Samtidigt kanske den egenskapen är värt långt ifrån ett tio gånger högre pris. Det jag vill komma fram till med det här resonemanget är att det är lätt att anpassa sina behov och sin konsumtion till att köpa dyrare produkter som fyller samma funktion  och inte är bättre än billigare varianter. Det här leder i sin tur till att de flesta oavsett sin månadsinkomst alltid är lika långt från att uppnå friheten. Med ökade inkomster följer ökad konsumtion, vare sig det gäller fler eller dyrare produkter. Redskapet för att bygga utdelningsmaskinen som i framtiden leder till frihet är den begränsade resursen pengar och all konsumtion som är onödig försenar byggandet. Väljer man att binda upp pengar i en dyr och onödiga produkt kommer de inte kunna sättas i arbete genom att investeras i utdelningsmaskinen och således inte kunna genera några utdelningsinkomster och växa i värde.