(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)
För att visa att det är bra att ha sina stabila aktier med utdelningstillväxt i ett ISK både om kurserna går upp och om de går ner kan vi kolla på följande exempel. Om kurserna går ner kommer beskattningsunderlaget för året att bli lägre, eftersom värdet på portföljen vid de fyra mätpunkterna under året, den första januari, april, juli samt oktober, avgör vilken skatt man kommer att betala. Vi antar att det uppstår en kris på börsen under året, alltså att börsaktörerna överreagerar och säljer av sina aktier i mer eller mindre panik, vilket gör att aktiekurserna sjunker mer än motiverat sett till den underliggande verksamheten i företagen. Denna nedgång på börsen pågår i olika stor utsträckning under hela året. Portföljens värde vid de fyra mätpunkterna antas vara 100 000 kr, 80 000 kr, 60 000 kr samt 70 000 kr. Vid årets sista mätpunkt har portföljvärdet minskat med 30 %. Den långsiktiga investeraren behöver inte oroa sig över det, utan kan istället ta tillfället i akt att köpa på sig fler aktier i de stabila bolagen med utdelningstillväxt som kommer fortsätta öka sina vinster och utdelningar trots att det är rea på aktierna.
Det genomsnittliga värdet på portföljen vid de fyra mätpunkterna är i det här fallet 77 500 kr ((100+80+60+70)/4). Schablonintäkten beräknas på detta värde, vilket gör att det under rådande omständigheter skulle uppstå en schablonintäkt på 1 155 kr, vilket ger en skatt på 346 kr. Detta kan då jämföras med skatten på 447 kr som skulle uppstått om portföljvärdet stod stilla under året, eller hamnade på ett snitt på 100 000 kr vid de fyra mätpunkterna. Eftersom det är utdelningen som är det intressanta för den som vill kunna bygga upp en utdelningsmaskin kan vi jämföra den nu uppkomna skatten på 346 kr med skatten om aktierna hade funnits i en vanlig depå. Vi antar en direktavkastning på 3,5 % på det ursprungliga portföljvärdet, alltså 3 500 kr. Det ger således upphov till en skatt på 1 050 kr. Det är alltså drygt tre gånger mer skatt än då man har aktierna på ett ISK och portföljen minskar i värde. Att kurserna under året sjunker minskar alltså skatten för ett ISK, vilket alltså är positivt för den långsiktige investeraren som inte ens överväger att sälja sina aktier.
Om kurserna istället ökar kraftigt kommer det att ha motsatt effekt på schablonbeskattningen. Värdet på aktierna stiger kanske stadigt under året, vilket gör att portföljen exempelvis får ett snittvärde under de fyra mätpunkterna på 125 000 kr. I det fallet kommer skatten att uppgår till 559 kr, vilket fortfarande alltså är betydligt lägre än de 1 050 kr som betalas i skatt då man har aktierna i en vanlig depå och där tvingas skatta på utdelningen. Då statslåneräntan är väldigt låg just nu är det (förmodligen?) mer rimligt med en statslåneränta på kanske 2,75 %, vilket skulle ge upphov till en schablonskatt på 0,825 %. I det här fallet skulle således skatten på ISK:n (vid en nästan dubbelt så hög statslåneränta jämfört med idag samt ett stigande portföljvärde) uppgå till 1 031 kr, alltså nästan lika mycket som att betala 30 % i skatt på utdelningen på 3,5 %, vilket är fallet med en depå.
Den viktiga faktorn man i det här fallet inte har räknat med är fördelen med att äga aktierna i ett ISK då kurserna stiger och man av någon anledning vill sälja av dem, kanske för att ta hem en vinst eller omfördela innehavet i portföljen. Man slipper att betala 30 % skatt på vinsten! Uppstår det en situation där en aktie efter flera års innehav flerdubblats i kurs kommer man tacka sig själv för att man köpte aktierna i ett ISK.
Den som köpte aktier i Swedish Match i början på år 2002 till en kurs på 60 kr kunde efter tio år, i början på år 2012, sälja dem till kursen 240 kr. Det motsvarar en vinst på 300 %, eller 180 kr per aktie. Som ägare av dessa aktier i ett ISK hade det räckt att trycka på säljknappen för att sedan kunna göra vad man vill för alla dessa 240 kr. I fallet med en depå hade man realiserat en skatt på 54 kr per aktie, vilket hade behövt deklareras och betalas. Således hade man i det fallet endast haft 186 kr per aktie att göra vad man vill för. Tänk då denna situation i en större utsträckning där man år 2002 köpte 1 000 aktier i Swedish Match för 60 000 kr. Att i början av år 2012, när man säljer innehavet, drabbas av att behöva betala en skatt på 54 000 kr jämfört med att endast betala en låg schablonskatt under åren svider ganska hårt. Nu är det här endast ett teoretiskt exempel, eftersom investeringssparkontot inte infördes i Sverige förrän den 1:a januari 2012.
Den som för lägre sedan investerade i aktier som nu har stigit mycket i värde behöver således inte sörja över att man inte köpte aktierna i ett ISK och nu därför tvingas realisera en skatt vid försäljning av aktierna. Nu kanske den listige tänker att man kan flytta över sina gamla aktier från en vanlig depå till ett ISK för att undvika att betala skatt på vinsten man gjort på sina aktier genom att sälja dem efter att man flyttat över dem till ett ISK. Tyvärr är det inte möjligt. Vill man flytta in sitt innehav går det utan svårigheter att göra det, men det räknas som en försäljning av innehavet, alltså kommer man då realisera den upparbetade skatten. Nyinköp av aktier bör göras i ett ISK, framförallt då man följer den investeringsstrategi som jag förespråkar, alltså att investera i aktier med utdelningstillväxt. För den som vill veta mer om investeringssparkontot rekommenderas att söka runt på Internet, exempelvis besöka Skatteverkets hemsida eller någon nätmäklares hemsida där bra information och jämförelser mellan att äga aktier i ett ISK och vanlig depå finns.
Ytterligare positiva faktorer när det gäller att investera i aktier idag är att flera skatter har avskaffats under det senaste decenniet. Dessa är bland annat gåvo- och arvskatten samt förmögenhetsskatten. Det är framförallt avskaffandet av förmögenhetsskatten som är positiv för den som investerar långsiktigt i aktier och har tillgångar av större värde. Att slippa betala 1,5 % i förmögenhetsskatt på sitt aktieinnehav är givetvis skönt att undvika. En viss osäkerhet gällande vilka skattelagar som kommer gälla i framtiden finns alltid. Det beror på vilket parti, eller snarare koalition, som styr Sverige i framtiden. Som långsiktig aktieinvesterare får man helt enkelt hoppas att inga negativa förändringar inträffar och att investeringssparkontot har kommit för att stanna.
Som aktieägare påverkar givetvis storleken på bolagsskatten hur stor del av vinsten som kommer aktieägarna till del. Det som har hänt under de senaste fem åren och som har varit positivt för aktieägare är det faktum att bolagsskatten har sänkts i två omgångar. Bolagsskatten var länge 28 % i Sverige. År 2009 skedde den första sänkningen, ner till 26,3 %. Inte en jättekraftig sänkning, men ändock en sänkning. År 2013 har bolagsskatten sänkts ytterligare, denna gång något mer rejält, till att vara 22 %. Skillnaden i bolagsskattens storlek år 2013 jämfört med år 2008, alltså från 28 % till 22 %, innebär en sänkning med 21,4 %. Mindre pengar försvinner i skatt och mer blir kvar i företaget för tillväxt och utdelning till ägarna, det uppskattar vi som långsiktiga aktieägare!
 |
| Sammanfattning |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar