fredag 24 maj 2013

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 2 (Ord/Begrepp)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)

Innehållsförteckning

Föregående del

Ord/Begrepp


Det kanske verkar lite bakvänt med att börja med en ordlista, eller snarare en begreppsförklaring. Att ordlistan kommer i början är bara en av alla överraskningar du kommer mötas av i boken. För den ännu oinvigde i aktiers, långsiktigt aktieägandes, utdelningars samt ränta-på-ränta effektens magiska värld, är det viktigt att få en klar bild över de mest väsentliga begreppen i boken. Inget av de följande begreppen är särskilt svåra att förstå och de kommer att förklaras både en och två gånger när de senare förekommer i texten. För att du ska få ut maximalt av boken är det viktigt att du har en uppfattning om vad begreppen innebär. Börja med att läsa igenom detta inlägg för att sedan enklare kunna ta dig an de kommande kapitlen, vilka kommer få även den mest skeptiska personen att tänka om kring sin syn på långsiktig aktieinvestering. 



Courtage – den avgift man betalar till sin aktiemäklare då man köper eller säljer aktier. Hos de två stora nätmäklarna är det lägsta courtaget för handel med nordiska aktier i ett investeringssparkonto (förklaras snart) 39 kr. Det lägsta courtaget kallas för minimicourtage. Courtaget är rörligt vid större aktieaffärer, exempelvis 0,12 %. I det här fallet innebär det att courtaget är 39 kr upp till aktieaffärer på 32 500 kr, eftersom 39/0,0012 = 32 500 kr. Över det beloppet är courtaget 0,12 % av aktieaffärens värde. Köps aktier för exempelvis 50 000 kr blir courtaget 60 kr i det här fallet. Då de flesta kan antas handla med mindre belopp, några tusen kr per affär, är det främst minimicourtaget som är av intresse. Courtage kan även kallas transaktions- eller handelskostnad. Givetvis är det bra att ha ett så lågt courtage som möjligt vid aktiehandel, då det äter upp en del av kapitalet varje gång man genomför ett köp eller en försäljning av aktier. Även courtaget vid handel med amerikanska aktier är lågt, endast cirka 90 kr hos nätmäklarna.



Förvaltningsavgift – kostnad som fondförvaltare tar ut för att förvalta dina pengar. Ska i så stor utsträckning som möjligt helt undvikas då priset för att låta någon annan förvalta dina pengar på lång sikt är väldigt högt. Det ger sämre avkastning än då du själv förvaltar dina pengar, vilket kommer illustreras senare. När du blivit din egen förvaltare har du 0 % i årlig förvaltningsavgift - 100 % av avkastningen går till dig. Det kan noteras att det idag finns fonder som är fria från förvaltningsavgifter, exempelvis Avanza Zero, vilket kan vara ett alternativ för den som bara vill investera brett i ett aktieindex. 

Investeringssparkonto (ISK) – nytt sätt att äga aktier på sedan januari 2012. Istället för att betala 30 % skatt på aktieutdelningar och kapitalvinster betalas en schablonskatt baserat på investeringssparkontots genomsnittliga värde vid fyra olika mätpunkter under året. Underlättar deklarationen. Schablonskattens storlek beror på statslåneräntan per den 30:e november det föregående året. Schablonintäkten är för år 2013 1,49 % vilket gör att schablonskatten endast är 1,49 %*0,3=0,447 %. En utförligare beskrivning av investeringssparkontot finns under en separat rubrik i bloggen. Ett investeringssparkonto är det jag förespråkar att man ska äga sina aktier i, du kommer senare förstå varför. Det är även möjligt att äga fonder på ett ISK.

Aktiedepå – det traditionella sättet att äga sina aktier på. Här beskattas man på vanligt sätt när det gäller kapitalinkomster, alltså med 30 % på aktieutdelningar och 30 % på kapitalvinster. Man behöver själv deklarera sina vinster och förluster då man säljer aktier som ägs i en vanlig aktiedepå. (Jfr. med Investeringssparkontot)

Utdelning – den del av företagets vinst som delas ut till ägarna, och alltså inte stannar kvar i företaget för att återinvesteras i verksamheten. Utdelningen per aktie är det mest intressant nyckeltalet, det uttrycks i kr/aktie (eller utdelning i annan valuta/aktie). En del företag har stadigt ökande utdelningar, vilket gör att långsiktiga investerare har sett utdelningen per aktie öka flerfalt med åren. Detta är något man som aktieinvesterare vill ta del av, vilket kommer framgå i flera kapitel i boken. Svenska och nordiska företag delar vanligtvis ut pengar till aktieägarna en gång per år. Bland amerikanska företag gäller istället vanligtvis att de delar ut pengar till ägarna en gång per kvartal eller till och med ibland månadsvis. Det är inte alla företag som delar ut pengar till aktieägarna. 

Direktavkastning – beräknas genom att sätta utdelningen på årsbasis per aktie i relation till aktiens kurs, uttrycks i procent. Kan betraktas som en ”ränta” för att äga aktier. Förändras aktiekursen och/eller utdelningens storlek kommer även direktavkastning att ändras. Förändras dessa faktorer procentuellt lika mycket förändras dock inte direktavkastningen. För att ta några exempel: Utdelningen är i år 6 kr per aktie och aktien kostar 150 kr, vilket ger en direktavkastning på 6/150=4 %. Ökar utdelningen till 6,5 kr per aktie medan aktiekursen är oförändrad stiger direktavkastningen till 4,33 %. Är utdelningen oförändrad på 6 kr men aktiekursen stiger till 180 kr minskar direktavkastningen till 3,33 %. Ökar utdelningen till 6,6 kr och samtidigt som aktiekursen ökar till 165 kr kommer direktavkastningen vara oförändrad på 4 %, eftersom både täljaren och nämnaren har ökat med 10 %. Sänks utdelningen medan kursen är konstant sjunker direktavkastningen och är utdelningen konstant, medan kursen sjunker, kommer direktavkastningen att öka. 

Utdelningstillväxtinvestering – att investera i företag som under många års tid årligen har höjt utdelningen per aktie. Bland dessa företag finns några av världens mest kända och stabila företag. Tillväxten i utdelningen kommer dra nytta av ränta-på-ränta effekten, vilket innebär att utdelningen ökar snabbt. Ökar utdelningen med 10 % per år kommer den att fördubblas efter drygt sju år. 

Utdelningsmaskin – att ha en aktieportfölj där fokus är på att äga aktier med stabil utdelningstillväxt. Kapital investeras endast i aktier med pålitlig utdelningstillväxt för att årligen kunna återinvestera utdelningen i fler aktier samt se fram emot en ökad utdelning per aktie varje år under de kommande åren. Efter ett antal år kommer utdelningsmaskinen, genom nyinvesteringar, återinvesteringar samt utdelningstillväxt, ha vuxit sig tillräckligt stor för att utdelningsmaskinen ska generera tillräckligt mycket pengar för att det ska vara möjligt att leva på den inkomsten eller använda pengarna till att sätta guldkant på tillvaron. 

Diversifiering – att sprida risker genom att bredda innehavet i sin aktieportfölj. Det klassiska exemplet för att illustrera vad diversifiering går ut på är att ”man inte ska lägga alla ägg i samma korg”. När det gäller aktieinvestering handlar det helt enkelt om att inte investera alla sina pengar i ett enda företag, eftersom det blir väldigt riskfyllt. Man har då 100 % bolagsspecifik risk, eftersom värdet på ens investering helt beror på en enskild akties (bolagets) utveckling. Genom att investera i flera aktier, i olika branscher, länder och så vidare, sjunker den bolagsspecifika risken i portföljen. Har man en portfölj med aktier i 15 olika företag står varje företag för 6,67 % av portföljens värde. Drabbas ett av företagen av något negativt och aktiekursen sjunker med 50 % kommer portföljvärdet endast sjunka med 3,33 %. Vid en kraftig kursuppgång hos en aktie kommer effekten på den totala portföljen på motsvarande sätt inte bli så stor. Det finns lika många förespråkare av att använda sig av bred diversifiering som det finns motståndare till det, alltså personer som föredrar att fokusera aktieinnehavet till ett litet antal aktier. Den genomsnittlige investeraren bör absolut ha en diversifierad aktieportfölj.

Inflation – pengars köpkraft minskar med tiden. Den mängd varor och tjänster man kan köpa för en hundralapp idag är mindre än vad man kunde köpa för en hundralapp för x antal år sedan. Det är samtidigt mer än vad man i framtiden kommer kunna köpa för hundralappen, då priserna stiger. Ett grundläggande krav med sina investeringar är att få en avkastning som överstiger inflationen. Läs mer om inflation under bloggrubriken "Inflation" där bland annat den historiska inflationen i Sverige illustreras.

Insättningsgarantin – innebär att staten garanterar att belopp upp till 100 000€ är skyddade om en bank eller annat kreditinstitut där man har satt in pengar skulle gå i konkurs. Givetvis omfattas alla storbankernas bankkonton av denna insättningsgaranti samt även en del mindre aktörers konton. Det finns dock en hel del aktörer, som erbjuder möjligheten att sätta in pengar hos dem och få en hög ränta, som inte omfattas av den statliga insättningsgarantin. En varning bör ges för att sätta in pengar hos ett institut som inte omfattas av insättningsgarantin. Beloppet 100 000€ gäller per person och institut. På Riksgäldens hemsida (www.riksgalden.se/sv/Insattningsgarantin/) går det att läsa mer om insättningsgarantin samt söka på vilka banker och institut som omfattas.

Investerarskyddet – fungerar lite liknande insättningsgarantin. Investerarskyddet gäller dock för aktier, värdepapper samt pengar som finns hos institut som utför investeringstjänster, alltså bland annat handel med värdepapper. Det träder i kraft om det institut där man har sina aktier skulle gå i konkurs. När du har blivit kund hos exempelvis någon av nätmäklarna, öppnat ett Investeringssparkonto och har köpt aktier står du själv som ägare av aktierna, inte institutet. Det betyder att om institutet går i konkurs kommer dina tillgångar inte ingå i konkursboet. Investerarskyddet träder således endast in i det fallet då institutet skulle varit väldigt vårdslöst och blandat ihop kundernas tillgångar med sina egna. Investerarskyddet gäller upp till 250 000 kr per institut. Även om Investerarskyddet går det att läsa mer på Riksgäldens hemsida.

Nästa del

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar